Steners Proctor- var tog den vägen? - 2
...eller ska rubriken vara Pahlms Proctor - var tog den vägen? Bilden ovan togs av Ulf Nylöf på Bromma på vårvintern 1965. Att jag tror mig kunna datera den till just det beror på att i orginalutförande (ja, bilden är beskuren) ser man på bilden amerikanska ambassadens Convair T-29B ute i kanten. Den har tidigaste utseendet, eller hur man ska uttrycka det.
Proctorn såldes som surplus och i mitten av 50-talet gjordes iordning av Vendair på Croydon för en isländsk kund. Den fick registreringen TF-OSK men av allt att döma blev det ingen levererans, men engelsk luftvärdighetsbevis hanns att utfärdas i november 1955.
Den 17 april 1956 köptes Proctorn av Kristanstads flygklubb för 400 pund. Flygplanets totala gångtid angavs då till 1 017 timmar.
Den 8 juni 1956 infördes Kristianstads flygklubbs nyförvärv på civilregistret som SE-CDK (hade interimregistrerats en månad tidigare), ny hangaradress blev Rinkaby.
Under de närmaste åren kom dock inte planet utnyttjas som man kanske räknat med. Klubben loggar cirka 400 timmar under fyra år med SE-CDK. På valborgsmässoafton 1960 köptes SE-CDK av Gerhard Pahlm, Mästerby, Gotland, för 5 000 kr och flygs till öin samma dag.
Jag var inte säker på att den röda Percival Proctor som syns på Ulfs bild var SE-CDK. Därför visade jag för gotlänningen Bosse Forsberg som direkt mindes Proctorn:
Tjusig bild på tjusigt flygplan, tänk att Proctor SE-CDK blev så snygg efter om- (på-)målning, gjord ca 1962. Minns ej vem som målade flygplanet, men det blev några kilo tyngre (kan ha varit någon av Jerrys kompisar inom billackerarbranschen??).
Man ser toppen på den PALM som målades bak på sidrodret/fenan och om jag inte minns fel var det Ardy Strüver eller någon annan kändis som målade den. Jerry hade en förmåga att bli kompis med den tidens kändisar vid besök på Snäckgärdsbadens barer etc. Dagen efter kom han ut till fältet för att flyga med dessa ”nybekantingar”……. och vi ynglingar ”passade upp” eftersom vi då fick en sväng nå´n gång då han hade soppa……
Jerry Pahlm sålde SE-CDK i början av 1962 till Karl-Erik Lundgren i Vällingby, priset var denna gång 3 500 kr. Pahlm kom några år senare förvärva en Miles Gemini, SE-CMX, kanske återkommer jag till det vid något tillfälle? (Dessutom har Pahlm för övrigt ägt fler intressanta flygplan tidigare, till exempel Raab Katzenstein Tigerschwalbe SE-ADK och Cirrus Moth SE-ADZ.) Hursom, Lundgren noterades i registret som ägare den 10 maj detta år, men redan den siste i samma månad utgår luftvärdighetsbeviset - det kom aldrig att åter bli förnyat!
KSAK-Nytt 4/1963 kan man läsa en annons:
Percival Proctor Mk IV SE-CDK
4-sits. obesiktigad, c:a 200 tim till grundöversyn, säljes till
högstbjudande. Flpl är parkerat på Bromma och kan beses där.
Skriftliga anbud till K-E Lundgren, Enspännaregatan 66, Vällingby.
Fri prövningsrätt förbehålles.
Lundgren sålde i september Proctorn till Waldemar Stener i Ljusdal och detta noteras i registret den 11 november. Dock lär Stener sälja redan i mars 1964 SE-CDK vidare till Tore Broström. Den sista juni 1965 avfördes SE-CDK ur registret som "Ej luftvärdig sedan mer än tre år".
Stener har ägt flera flygplan, förutom denna Proctor så minns jag på rak arm Miles Gemini SE-AYA och Klemm Kl 35DW SE-BHB.
Hösten 2007 skrev jag i inlägget Steners Proctor - var tog den vägen? följande:
Den framgångsrike affärsmannen, äventyraren, racerföraren med mera, Waldermar Stener i Ljusdal köpte i början av 60-talet en Percival Proctor, SE-CDK. Antagligen var flygplanet då inte luftvärdigt - dess LVB hade gått ut utan att bli förnyat i maj 1962. SE-CDK ströks sedan ur registret 1965 som "Ej luftvärdigt sedan mer än tre år".
Frågan är nu vad som hände med denna Proctor, en uppgift säger att Stener sålde den vidare. Ett tips är att den hamnade hos hans affärskontakt Tore Bjurström, som också hade Ferrari-agenturen.
1954 fixade Bjurström en Ferrari 375MM Spider (chassinummer 0366 AM) till Walle Stener - han kom att kvadda den vid Helsingfors Grand Prix 1956. Bilen finns kvar idag och är uppbyggd på nytt - var finns flygplanet?
Ja, var finns flygplanet? Om det - mot förmodan - finns kvar är SE-CDK det sista Percival-flygplanet av sitt slag i Sverige. Jag har skrivit om flera sentida exporter till UK, det har handlat om Vega Gull SE-ALA och Proctor's SE-BTR, SE-CEA och nu senast Focke Wulf Fw 44J Stieglitz SE-BRZ. Det är lätt att bli bitter över detta, men faktum är att jag tycker vi är dåliga att ta hand om våra gamla flygplan här i Svedala. Måste vi servera engelsmännen "barnfind" efter "barnfind"? Vår kulturhistoria får vingar...men inte i Sverige. Varför är folk här i landet inte stolta att få förvalta en del av vår historia?
Läs även gärna de tidigare inläggen Flyg är kultur! och Ett haveri och annat.
