Percival Vega Gull SE-ALA
Det vi ser ovan är ett förstorat hörn av en bild tagen av "Kalle Flaps" som tidigare har publicerats - se inlägget SANK 1954. Karl-Erik Gustafsson, som var hans riktiga namn, jobbade vid fototillfället på AB Nordisk Aerotjänst i Norrköping där bilden också är tagen. Flygplanet är en Percival P.10 Vega Gull, närmare bestämt SE-ALA.
Denna Vega Gull tillverkades 1937 (c/n K.65) och registrerades den 2 juli detta år som G-AEZJ. Redan året efter säljs planet till Holland. Så här skriver Eric Muck i en tråd på flypast forum:
It was issued CoA number 315 as PH-ATH on 28Mar1938, in name of Tj. Bendien, who lived in Almelo, near the German border. He operated it from Twenthe airfield (still existing) from 1938 up to the German occupation of The Netherlands. Private flying became restricted in The Netherlands following the German invasion of Poland (and subsequently the outbreak of World War II). The aircraft was stored at a private off-airport location by 10May1940 when German forces invaded The Netherlands. The owner was allowed to retain his aircraft dismantled, provided it had been registered by German authorities (whereabouts, etc). After a daring escape with a Fokker G.I in mid 1941, the German forces impounded all civilian private aircraft (including PH-ATH). Most were broken up for parts (being not very servicable, or very modern/current technology). PH-ATH however was deemed useful and impressed into German service. Its CoA lapsed on 28Mar1941, incidently. Data from Herman Dekker's research.
En bit längre ner i tråden berättar Tom Willis följande:
Your thread has interests for me in Beuteflugzeug Reasearch. This aircraft must have been assigned to the Luftwaffe as it received a Stammkennzeichen code (Radio-Call-Letters) of KE+CW. I do not know which unit this was assigned to but it confirms the dateline of early to mid 1941 in conjunction with its cancellation of CoA of March 1941.
Incidently, the German Civil Registration of D-IXWD is only a temporary ferry registration for its flight to Sweden. Not many ex-Beute aircraft have survived to the present day. As far as I can remember this is one of two only.
Ovan ser vi en unik färgbild tagen under kriget på Bunge flygfält. Det är med stor sannorlikhet det första målningsschemat för SE-ALA: Brunsvart (?) kropp och övervinge samt gul nos, fena/stabbe samt undersida.
Den 18 augusti 1942 registreras flygplanet i Sverige som SE-ALA på fru Birgit Thüring, Enskede (senare Visby). Som tillverkningsnummer anges 1085 och säljare är Wirtschaftsgruppe Luftfahrt-Industrie, Berlin. Ett så kallat Flugzeug-Zulassungsschein för D-IXWD hade utfärdats den 28 maj 1942. Egentligen är den svenske mottagaren AB Björkvallsflyg och det är denna firma som överlåter SE-ALA på Thürings. Efter det att ett tyskt fartyg av misstag 1941 skjutit ner Björkvallsflygs Vega Gull SE-AHR kom ett mindre antal flygplan som tyskarna tagit som krigsbyte att erbjudas som ersättning. Detta blir alltså anledningen till att just denna Vega Gull hamnade i Sverige.
Så här skriver Eje Hardings i en artikel om Thürings under rubriken Den flygande familjen publicerad i SFT 4/06:
...på hösten 1942 köpte man även en Percival P10 Vega Gull, SE-ALA. Detta flygplan var ett verkligt "vrålåk", 100 km/h snabbare än Pussy [vilket är Puss Moth SE-AFH. Min anm.]. Nu var militärerna storbelåtna för det fanns inte ett så snabbt målflygplan tidigare i Sverige. Men säg den glädje som varar länge. Efter cirka 12 timmars flygning skar motorn när Nils befann sig på 2000 meters höjd vid Norra gattet och han måste glidflyga ner för landning på Bungefältet. Det var ett vevstakslager som hade skurit och motorn var för övrigt också skadad. "Hade jag inte flugit på så hög höjd så hade kärran legat i sundet" berättar Nils. Året slutade i alla fall lyckligt, strax före jul föddes sonen Christian - slutet gott, allting gott.
Samma år, 1942, startade Nils och Birgit Thüring sitt företag AVIA med målgång och målflygningar som huvuduppgift. De drev sedan företaget till 1977. Ytterligare en förare, Birger Ene, var en lång tid verksam i deras företag.
SE-ALA, med nytt utseende (silver overall?) och Nils Thüring (i glasögon) samt makan Birgit bredvid. Man verkar nyligen anlänt och samtalar med ett par flygvapenofficerare. Bilden kommer ut John Berggrens samling i SFF arkiv.
Vega Gull SE-ALA behölls av Thürings/Avia under många år, genom hela 50-talet.
Bosse Forsberg skickade följande tre fina bilder på SE-ALA. De är tagna på Visbyfälten i början av 60-talet.
Underar lite spontant, vad gör de på bilden? Ser ut som det är en gammal tryckluftsanordning på bilen?
Ett vintrigt Visby flygfält, framför Avia-hangaren.
I början av 1963 köptes SE-ALA av Nils Björkman, Visby, och jag gissar att det är ungefär vid denna tid som förändringarna i färgsättningen sker, flygplanet är inte längre helt "silver overall". Jag tror att Björkman vid denna tid var länsflygchef i nybildade FFK (Frivilliga Flygkåren).
Bilden nedan tog LEL i Visby den 4 april 1965. Notera att större registreringsbokstäver tillkommit på sidan av kroppen, något det tydligen kom påbud om ett par år tidigare. Vid denna tiden fanns det många svenska civila flygplan som hade dubbla uppsättningar med SE-reg.
Inte långt tid efter det att LEL tog bilden på Vega Gullen är den involverad i ett missöde på Bulltofta. Man taxar in ett banljus, detta så pass hårt att man till och med skadar vingbalken. Luftvärdigheten går ut den sista juni 1965 och kom inte därefter att förnyas.
SE-ALA fraktas tillbaka till Gotland och kom att magasineras på en gård invid Östergarn. Den 4 juli 1968 avregistreras SE-ALA av luftfartsmyndigheterna med anledningen angiven som "Ej luftvärdigt sedan mer än tre år", ett på den tiden brukligt förfarande.
En liten utvikning: Som tidigare nämnts sålde Thürings sin firma Avia 1977. De som köpte det gotländska flygbolaget var två öbor, den ene var Nils Björkman och den andre Lennart Gustafsson. De äger Avia fram till mitten av 80-talet då man säljer företaget till Gotlandsbolaget (Se även inlägget Syd-Aero Trafikflyg AB).
I början av 1987 säljer Björkman och Lars Nobell flygplanet till England. På bilden ser vi SE-ALA lastad på släpkärra klar för att fraktas till UK för restaurering. Den togs på Gotland av Ian Callier den 24 april 1987 och har kommit till mig via Tony Smith.
Fråga mig inte vad jag tycker om detta, det vet nog de som följer bloggen. Jag har alltid känt att det är trist att vi inte kan ta hand om vårt eget flyghistoriska arv. Men, men, detta hände för 25 år sedan (trots det känns det som i "modern tid"). På senare år har även två exemplar av efterföljaren Percival Proctor lämnat landet för nya ägare UK. I jämförelse med Proctor dock är Vega Gull ungefär sju gånger sexigare, samt även ett bättre flygplan. Kanske inte sjufalt, men ändå. Proctor finns det ett gäng av (fast ingen kvar i landet av den heller?) men Vega Gull är långt ifrån någon dussinvara: Av totalt 90 tillverkade 1935-39 tror jag att två finns kvar "worldwide" idag. Stämmer det?
Som synes nedan är den gotländska Vega Gullen numera åter engelskregistrerad, G-AEZJ, och kom i luften efter restaurering av Chris Lovell den 3 juli 1991. Svårt snygg är hon också. Fotot är taget av Tony Smith på det trevliga fältet White Waltham, väster om London, den 26 juni 1992.
