Cape to Cape: Naisheden

 
Gone, but obviously not totaly forgotten. Ja, det kanske man kan säga i detta fallet? Johan Wiklund och expedition Cape to Cape rundade Nordkap för några dagar sedan med de Havilland DH.60 Moth SE-AMO och är nu på väg söderut igen. På grund av mycket motvind började bränslet tryta och Johan fick idag landa på Överkalix/Naisheden (ESNE), ett flygfält som enligt Notam är...

ESNE/OVERKALIX - AERODROME COMPLETELY WITHDRAWN. FROM: 09 JUN 2015 13:31 TO: PERM ES/C0841/15
  
Gräset växte högt och stället var övergivet. Men Johan hade tur, ett par dök upp och skjutsade honom tur och retur till närmaste bensinmack som låg två mil bort. Efter påfyllning av några välbehövliga liter bränsle kunde SE-AMO fortsätta till dagens destination; Älvsbyn.

 
Saxat från SFF forum:

Fält 39 Överkalix/Naisheden

Fältet anlades tre mil NV Överkalix under tiden 1942-43, med en gräsbevuxen bana. Vid projekteringen valde man mellan Naisheden och Svartbyn men kraftigt motstånd från markägarna gjorde att man valde Naisheden, även om det blev dyrare. Banlängden angavs till N = 1200 m och S = 1000 m. Under 1942 uppfördes expeditionsbarack, flygtjänstbyggnad, fyra förläggningsbaracker, förrådsbarack och två avträden, inga vallvärn eller ladvärn anlades men en väderobservationsstation inrättades. Från 1947 skulle fältet inte användas i krig utan spärras permanent vid mobilisering.
  


1966 lär militären ha städat upp området och samtidigt rivit de flesta byggnaderna. Dock behölls tydligen ett grässtråk och in flyttade Överkalix flygklubb med sin verksamhet.

Nu lär dock flygklubben ha somnat in och så även flygfältet. Någon som vet när klubben upphörde med sin verksamhet och man slutade underhålla Naisheden? Sista (senaste?) rättningen i Svenska Flygfält skedde i september 2008. 

Följ Cape to Capefacebook, instagram och flightradar24


Apropå Stockholmseländet



Ibland hajar man till och måste tycka att det är rätt märkligt hur vissa kan använda sig av flyg i sin marknadsföring, utan att egentligen veta - eller antagligen bry sig om - hur flygverksamheten förpassades från platsen. Men det är ju inget som är relevant för ovanstående annons, den grupp som man riktar sig till tar antagligen ingen större notis om det. Jaja, det hade säkert gått bra att både haft en "flygande start" för ICA Maxi i Barkarbystaden och haft en "flygande verksamhet" kvar på Barkarby, bara om stockholmspolitikerna haft en vilja/insikt att ta ett samlat grepp i flygplatsfrågan i vår så kallade huvudstad.

En vacker dag kommer vi ha en massa gatunamn som minner om en flygplats, men flygplatsen är borta och området bebyggt. Måtte vi få stopp på denna förödande nedmontering av svensk infrastruktur. Hade någon av flygplatserna Barkarby och/eller Tullinge fått vara kvar hade vi med största sannolikhet inte haft någon Brommadebatt idag - Stockholmseländet i ett nötskal.

Tack till Fredrik som mailade annonsen till mig.


Gone But Not Forgotten: ESKoBar



Som vanligt när man letar efter något helt annat så hittar man helt andra saker. Ovanstående karta daterad september 1977 föreställande Barkarby flygplats (ESKB) till exempel. OAAB står för Ostermans Aero AB,  RPS är Rikspolisstyrelsen och ITV gissar jag är Flygvapnets TV/Film-detalj (?).

För jämförande kartstudium föreslår jag en titt på detta inlägget.

När Ostermans flyttade för cirka femton år sedan till Arlanda kan man - så här i backspegeln - ana att detta var början till slutet för anrika Barkarby flygplats. Genom åren har jag skrivit en hel del inlägg angående nedläggningen av Barkarby. Kolla till exempel här.

Den avslutande bilden har använts många gånger på bloggen, men den är så pass bra att jag gärna kör den i repris igen: Final ESKB (av mig av och till kallat för ESKoBar) lördagen den 7 juni 2008. Detta var i samband med det sista EAA Fly In'et på denna plats - se ESKoBar 2008.


NygeNytt december 1977

 

Skuterydsfältet - nu och då (ESMA 140820)

 
När jag ändå nyligen passerade Emmaboda passade jag på att svänga in vid det tidigare ombloggade Skuterydsfältet. Då man var i färd med att förbereda inför Emmaboda motorfestival den kommande  helgen fanns det trevliga människor på plats som öppnade upp åt mig - det var som att kliva in i en tidskapsel!
 


Flygplatsen (med platsindikatorn ESMA) invigdes den 26 augusti 1972, men fick en rätt kort blomstringsperiod. När vi skrev 1977 hade verksamheten snabbt börjat dala, utan att därefter återhämta sig igen.

Se de tidigare inläggen Business Flight Service och Skuterydsfältet och Linjeflyg och Emmaboda. Det finns en del bilder och sånt att jämföra med...


Gone but not forgotten: Stigtomta och Larslund - 4




Anderstorp 1975


Gamla Barkarby-bilder - 2



Här kommer ett par bilder på samma tema som det tidigare inlägget Gamla Barkarby-bilder - 1. Överst ser vi en rätt exotisk apparat, en Savoia-Marchetti S.56. Just I-ABDK (tillverkningsnummer 5609) registrerades den 13 oktober 1933 på Soc. Idrovolanti Alta Italia, Sesto Calende, och såldes vidare våren 1935 till Aero Olivari' i Genua. Bilden bör vara tagen ungefär dessa år.

På bilden nedan ser vi ett par de Havilland DH.60 Moth; SE-ABR och SE-ABY. Bägge tillhör AB Aero Matriels flygskola och ses här på Barkarby 1929 - firman var väl annars mest känd för sin skolverksamhet vid Linderängen och vintertid på Stora Värtan is. Man var även något av de Havillands svenska återförsäljare. När Aero Matriel något år senare la ner skolningen kom denna övertas av den då nybildade Stockholms flygklubb.
 

Gone but not forgotten: Nyge/Brandholmen - 3


 
Ovanstående sida fanns i en utgåva av Nytt från Nyge 1972. Jag fann detta intressant med tanke på de tidigare publiceringarna Gone but not forgotten: Nyge/Brandholmen - 1 och Gone but not forgotten: Nyge/Brandholmen - 2.

Avslutande bild är tagen av Lennart Zetterström och är hämtad från den fantastiska bildsajten Stigtomta Flygplatsveteraner. Rekomenderas!


En kvaddad yxa och ett Bromma i omvandling

 
Med tanke på inlägget Tomahawk eller Traumahawk? som publicerades tidigare i veckan kommer här lite mer i samma anda. Utgångspunkten är en Piper PA-38-112 Tomahawk, SE-KDT, och på bilden ovan står flygplanet på ett känt öländskt flygfält i början av juli 1991.

SE-KDT (c/n 38-79A0985) infördes på svenskt register den 3 oktober 1988. Denna Tomahawk, tillverkad 1979, var en av (minst) fyra likadana som importerades begagnade från USA av Henrik Jakowlev och hans firma Sky Drivers AB. Just David Tore hade tidigare burit amerikansk registrering N2416P.
 
 
Samtidigt som inregistreringen noterades ägarbyte, ny ägare var Lidingö Bilcenter AB. Samma sak gällde de övriga Tomahawkerna och av dessa blev SE-KDO och SE-KDU, flygfärdiga 1990 respektive -92. Den sista, SE-KDN, kom aldrig i luften. 1993 blev Lid Air AB innehavare av SE-KDT och året därpå även ägare. Ovanstående bild visar SE-KDT propellerlös och parkerad bakom Lid Air-hangaren på Bromma tillsammans med flera andra flygplan i augusti 1994. Nedan bild på en "alive & kicking" David Tore är tagen på Bromma i mars 2000.
 

 
Lid Air var en Brommabaserad flygskola och flygplansuthyrare som expanderade i tomrummet efter det 1990 avsomnade BFF Aerorent.

Den 27 september 2001 var SE-KDT involverad i ett landningshaveri på Bromma. Skadorna klassades som betydande och efter denna händelse har inte Tomahawken kommit i luften igen. Man anar dock att ett visst reperationsarbete har påbörjats när man tittar på nästa bild, tagen i den stora hangaren på Eskilstuna/Kjula i december 2006.
 
 
Lid Air hade några år tidigare flyttat sin verksamhet till Kjula från Bromma. Något som inte flyttade med till Eskilstuna var haveristens vingar...

 
Lid Air gick i konkurs i slutet av 2011, och en stor anledning till detta var nog flytten från Bromma och därmed kundunderlaget.

Det var flera flygskolor på Bromma som använde Piper Tomahawk "när det begav sig". Förutom Lid Air känner jag på rak arm till Skolflyg AB, Motorflygskolan Göran Bodås, Martinair och Aerorent. Det finns säkert flera exempel som läsarna kan bidra med. 1978 lär det ha funnits åtta (8) olika flygskolor på Bromma...
 
Bromma flygplats genomgår nu en i grunden totalt genomgripande förändring, borta är den gamla hemvisten för en hel del av allmänflyget i Stockholm. Detta har jag tidigare skrivit om bland annat i inläggen Stockholmseländet, When speaking of Swedish General Aviation och When speaking of Swedish General Aviation...igen samt Daisy vräks från Bromma.

I torsdags flög November Kilot en sväng upp till Bromma. Själv var jag förhindrad att hänga på, men Nils tog några bilder som syns här, med början av Tomahawk-vingarna ovan. Det känns som den bilden rätt bra illustrerar allmänflygets situation i Stockholm.

Än så länge står den gamla Transair-hangaren i plåt kvar på Bromma och Stockholms flygklubb har full aktivitet i sitt hörn längst upp på Norra parkeringen. Men hur länge till?

 
Nu när jag tänker på det - av och till har det annordnas rundvandringar på någon nedlagd flygflottilj utanför Stockholm, allra helst när det ska rivas och byggas nytt i området. Resultaten av dessa turer ger ibland smått hysteriska yttringar av bunkerromatiserande karaktär  på forum/facebook, som - för mig - allt som oftast känns rätt patetiska. Nog för att jag själv är nörd och ofta tycker jag sådant är riktigt intressant, men när det produceras av vissa blir "smaken helt enkelt för stark samtidigt som man sätter i halsen". Somliga av dessa säger sig vara flygintresserade...nja, jag upplever dem snarare intresserade av färgen på kanslihuset på den döda flottiljen än genuint flygintresserade. Det är det militära som är utgångspunkten, inte flyg...
 
Nåväl, man kan undra när/om liknande rundvandringar för (flyg)intresserade skulle kunna företas på Bromma flygplats, detta innan rivningarna totalt förändrar karaktären - från Sveriges mesta allmänflygplats till Arlandas fjärde bana? Följdfråga: Vad var det för färg på Östra Motorflygklubbens barack? Om de hade någon? Detta bara sagt som en stilla reflektion och jämförelse.

Det kommer mera i Bromma-ärendet...
 

Mer vinterflyg

 
Safiren Guleböjen skulle rastas, likaså Mooney November Kilot: Igår bjöds det på bra väder och det gällde att passa på.

 
Ett antal flygfält besöktes utan att sätta ner hjulen. Både flygfält som är och inte är, längre. Bara på ett ställe, förutom start- och landningsplatsen Jönköping/Axamo, var det skottat.
 
Cessna 525 CitationJet I G-PWNS gjorde en snabb turn around på Axamo. Så fort färdplanen till Amsterdam gått igenom stack kärran igen. Nedan ser vi NextJets Saab 340 SE-LJS framför terminalen. Med tanke på radiotrafiken så var det lite action denna fredagseftermiddag på Jönköping Airport.
 
 
Vilket det andra stället var kan säkert somliga av er räkna ut...och också förstå att det inte kommer bli några bilder publicerade därifrån.



Först ut var nedläggningshotade Anderstorp...

 
Häromveckan blev det känt att Anderstorp-Gislaved kommun avsåg att lägga ner flygplatsen (ESMP), som är en del av gamla Scandinvaian Raceway, idag kallad Anderstorp Raceway. Frågan hade gått till transportstyrelsen vad som behövdes göra för att behålla klassningen på flygplatsen. Tillbaka kom en lista på en hel rad saker som behövde åtgärdas, vilka skulle enligt beräkningar kosta 3 miljoner kronor...

Problemet började när man redan för cirka 15 år sedan skrämde iväg Anderstorps Flygklubb från platsen i och med en hyreshöjning. Klubben flyttade till privata fältet Smålandsstenar/Fållinge (ESMY) och slogs ihop med Västbo flygklubb. Har för mig att flygklubben och racingklubben inte var direkt bästa vänner heller. Hursom, med flygklubben flytt tappade man kompetens och förståelse för flygfrågor. För varför lägga ner, när det räcker med att göra en omklassning? Skriv gärna till Anderstorp-Gislaveds kommun och påpeka detta - deras email: kommunen@gislaved.se
 
Det var 1968 som banan blev klar. Har gjort en del inlägg genom åren - här är ett i sammanhanget bra exempel: Scandinavian Raceway Nostalgia - 3.



Ett annat ställe som flögs över var Skillingaryd...
 


Bland de inlägg under arbete som "försvann" i blogghaveriet i somras var just ett om Skillingaryd. Här började man flyga redan 1913 och platsen var publicerad flygplats in på 50-talet. Arméflyget använde Skillingaryd med sina Bulldog intill slutet av 80-talet och någonstans under den tidsperioden försvann flygstråket. Dock har mig veterligen en An-2 varit nere här på senare år.

Nuförtiden modellflygs det i regi av RFK Skilling (minns fyren med samma namn). Här stod Sveriges äldsta hangarbyggnad fram till 2010, då den tyvärr brann ner. Hangaren var uppförd 1918.



På östlig kurs så passerade vi Nässjö/Sjunnaryd...
 


Denna kombinerade land- och sjöflygstation existerade inte länge, endast några år i slutet av 40-talet. Här huserade flygbolaget AB Göta-Flyg som bildades av bilskollärare Bertil Gustafsson och hans son Lennart. Jag har tidigare skrivit om Sjunnaryd flygstation i inläggen Gone but not forgotten: Nässjö/Sjunnaryd - 1 och Gone but not forgotten: Nässjö/Sjunnaryd - 2.



Slutligen ett par bilder på det insnöade Eksjö/Ränneslätt (ESMC)...



Tror inte det flygfältet behöver någon närmare presentation för de som följer bloggen. Sveriges tredje äldsta flygfält fortfarande i användning och hemmabas för Norra Smålands Flygklubb.


 
Åter till Axamo för landning och indragning - eller som det heter på flygspråk; rangering - av flygplanen in i hangar. Slut på en härlig eftermiddag i lufthavet. Det går att flyga på vintern, men man längtar till våren...


Svenska flygplatser 1964

 
Jämför gärna med utfallet...och bortfallet. Ovanstående avfotograferingar är givetvis klickbara.
 
Dessa två sidor från dåtida AIP finns med som bilaga i KSAK-utredningen Svenskt affärsflyg och dess framtida utveckling. Notera cirkeln på omslaget och var som står där: En bra och enkel förklaring som idag verkar bortglömd..?

Se även Utredningar: 1964 och 2008.


Fotoavd tackar för 1962...

 
...och önskar ett gott 1963. Med de orden avslutas denna stumfilm från F 8:s fotodetalj gjord för 50 år sedan. Förutom på Barkarby är det filmat även på Arlanda och Hägernäs. Med andra ord, det finns en hel del högintressant att titta på i klippet, hade ingen aning om att flygvapnet testat Pilatus Porter på flottörer - bara sagt som ett exempel...

Filmen finns i AMF:s digra arkiv.


ESGB 121003 - 2

Bild från Göteborg/Torslanda (ESGB) tagen hösten 1977. Vad det gäller flygplan ser jag en PA-18 Super Cub, tre PA-31 Navajo, en PA-28, en DC-9-41 från SAS, en Twin Otter från Swedair, en Fokker F.28 från Linjeflyg och en Caravelle från Sterling. Ute på banan ska en tvåmotorkärra (Beech Baron?) dra på...
 
Minns ni inlägget ESGB 121003 - 1 som publicerades förra månaden? Från bloggens utsände på Sveriges framsida har följande rapport inkommit.
 
Måndagen den 3 oktober 1977 stängdes Torslanda flygplats samtidigt som Göteborgs nya internationella flygplats Landvetter öppnade för trafik. På dagen 35 år senare, onsdagen den 3 oktober 2012, samlades 190 personer som hade sin utkomst på Torslanda vid LFV, SAS, och övriga företag till mingel och Memorial i Torslanda Golfklubbs restaurang som byggts upp på den platta där den legendariska Blå hangaren en gång stod. Ingen av de närvarande var yngre än 55+ och jippot hade arrangerats av förre trafikledaren Thomas Linder och Madlen Lindén, tidigare SAS....
 
Kärt återseende efter många år. Fr.v; Ingegerd Martinsson (föreståndare för postkontoret "Göteborg Flyg") med maken Torsten (förman vid SAS) i rullstolen och där bakom Gerth Olsson (Svensk Flygtjänst och SAS), Nils Franzén (SAS) och Jan Frigell (Aerofoto och SAS).
 
Tre kända profiler som alla började sin bana vid Svensk Flygtjänsts målflygstation. Fr.v; Åke Hall, Pär Cederquist och Kenneth Sköld.
 
I partytältet hittade vi några gamla SAS-mekaniker som berättade glada minnen; Fr.v; Rolf Biten Karlsson, Helge Katten Karlsson, Kenny Smith och Lars-Erik Thorsén.
 
Gött tjöt i baren där bilder ur Torslandas historia rullade hela kvällen på storbild.
 
Boken Flyget i Göteborg 100 År hade en strykande åtgång denna afton...
 
Här följer fyra bilder tagna från Torslandatornet hösten 1977. De är enligt uppgift tagna av Peter Fredricsson.
 

 
 
Den 2 oktober 1977 klockan 22.25 lyfte det sista reguljära trafikflygplanet (SAS DC-9-41 OY-KGH, SK 479) från Torslanda flygplats med destination Köpenhamn. Det sista flygplanet som landade var DK 528 Transair B-727 SE-DDB från London/Stansted. De flygplan som landade på Torslanda den kvällen mellan klockan 21.00 och 24.00, då flygplatsen stängdes, flögs på morgonen den 3 oktober över till den nybyggda Landvetter flygplats.
 
Även den översta bilden - och den avslutande nedan - ska tillskrivas Peter Fredricsson.
 

ESGB 121003 - 1

 
Det som en gång var Torslanda flygplats fotograferat från luften i maj 2008. Kan jämföras med detta vykort som gavs ut när man öppnade flygplatsen 1923.
 


Den 3 oktober är det på dagen 35 år sedan man stängde Göteborg/Torslanda flygplats (ESGB). Samma dag öppnades Landvetter (ESGG) för trafik.
 
 
På denna bild ser vi det första flygplan som satte ner hjulen på Torslanda, en S.E.5a  framför Blå Hangaren som då var under uppförande. Denna S.E.5a, G-EBDU, landade på Torslanda den 28 juni 1923, drygt en månad före invigningen av flygplatsen. Pilot var den danskfödde engelsmannen Mogens Louis Bramson som jobbade åt Savage Sky Writing Company Ltd., ett företag som flög Europa runt för "Skywriting" och i Göteborg gjorde reklam för ILUG, Internationella Luftfartsutställningen i Göteborg, vilken skulle hållas i samband med invigningen. Läs mer om The “Scandinavian Sky-Writing Expedition” in 1923-24 på Rob Mulders websida.
 
Här följer ett knippe bilder tagna på Torslanda under tiden "det begav sig".
 
 

En privatperson har tagit initiativ till en återträff för de som var med på Torslanda-tiden - se nedanstående flyer. Flyghistorikern Åke Hall kommer vid denna tillställning eventuellt att kåsera runt Torslandas historia. Jag kan gissa att bilderna i detta inlägget isåfall kommer - på ett eller annat sätt - då att figurera i hans berättelse? Och detta tillsammans med en uppsjö av andra intressanta och kul foton.
 

Gamla Barkarby-bilder - 1



Här ser vi Junkers W34 fao D-1977 (W/nr. 2701) parkerad på Barkarby flygfält gissningsvis 1931. Flygplanet användes för tester av J M Boykow:s autopilot som togs fram tillsammans med Siemens. Junkern blev senare omregistrerad D-ONAS.

Denna, och nedanstående, samt fler högintressanta äldre bilder tagna på Barkarby finns att titta på här. Rekomenderas!

Vilken Klemm Kl 35/Sk 15 var kodad 71 på F 8? Gissningvis är det frågan om FV-nr 5085, ett inmönstrat civilt exemplar, SE-AIN (W/nr. 1630). Just det flygplanet levererades inte med inbyggd kabin, men ett sådant arrangemang är väl knappast svårt att flytta över från en annan maskin. Faktum är att just denna inmönstrade Sk 15 har tidigare - om än kortfattat - varit berörd i ett tidigare inlägg, men då bar den koden 85.


Gone but not forgotten: Stigtomta och Larslund - 3



Mer Nyköping-relaterat. Det var lite svårare än vad jag först trodde att ta sig till det före detta flygfältet Larslund mellan Stigtomta och Nyköping - här är en kartnål. Kanske för att jag tog bakvägen för att se om det gamla ladvärnshangaren fanns kvar. Det var lite längre att gå än jag först anade...



Larslund (Fält 10) anlades som ett krigsflygfält 1939-40. Ungefär vid denna tid, kanske något tidigare, hade man anlagt ytterligare ett krigsflygfält utanför Nyköping, vid Skavsta. Som många av oss vet kom denna plats 1941 bli hemvist för F 11 - se lördagens blogginlägg. Det egentligen civila Stigtomta, bara någon kilometer västerut, hade blivit klart 1937.

Åter till Larslund. Hur gick det då? Hittade jag det jag letade efter?



Jodå, med det var inte mycket kvar. Vi börjar med hangaren, eller ladvärnet. Den verkade vara grundligt riven sedan åtskilliga år.

Den vita saken i ovan bild är en bit takplåt, anas längre fram i bilden nedan (bakom en mindre gran). Betongplattan finns kvar, även om granen nu växer igenom den.



Vet inte hur mycket stridsflygplan som kom att använda denna hangar, men jag vet att ett knippe segelflygplan hade sin hemvist här under 60- och 70-talet. När man la ner Stigtomta-fältet hamnade motorflygarna i Nyköpings flygklubb på Nyge/Brandholmen (ESSN) medan segelflygsektionen flyttade över till Larslund (ESKP).



Rakt framifrån: Istället för en hangarport så växer björk och annat buskage. Så här såg det ut på samma plats för snart 50 år sedan.



Vy innefrån och ut från ladvärnshangaren.
 


De äldre bilderna i detta inlägg är "lånade" från Stigtomta Flygplatsveteraners Larslundsida. Helt fantastisk.




Och fältet, det blev plantskola. Inte mycket som påminner om vad som en gång skedde här.



Super Cub SE-CRC drar upp en Bergfalke från stråk 26 på Larslund någongång under 60-talet.

Så här står det bland annat på flygbas.se

Historia:
Byggd september 1939 - september 1940 .
Bana 08/26 1200 x 100 m. Gräsfält. Ladvärn fr o m 1939.
1955- Nödlandningsstråk, krigsbas för flygspaningsgrupp.
Nedlagt som militärt flygfält 1969.
Civilt flygfält 1970 - ca 1978 (ESKP).
 
Nuvarande användning:
Trädgårdsodling/plantskola.
Flygplatsen nedlagd och är numera Larslunds Plantskola.

Flygspaningsgrupp, vad var det? Gissningsvis ett gäng Sk 16. Jag ställde frågan till en som vet (läs Lennart Andersson) som gav mig följande svar:

Enligt skrivelser (vissa bara förslag) från CFV i
mars 1959: 104.sgrp Stigtomta, 105. Mohed
april 1959: 104. Söderhamn, 105. Stigtomta
maj 1959: 104. Stigtomta, 105. Mohed

Utgångsbaseringen blev nog till sist
105.sgrp Stigtomta, och fr o m 1.1.1960 var den Larslund.

Och ja, uppsatt av F 11 med åtta Sk 16.



Jag tror att man segelflög ytterligare ett eller två år på Larslund - till 1980/81? - innan man flyttade över till Skavsta. Någon som vet kanske kan spika tidpunkten för sista starten från ESKP? Som det ser ut nu verkar det lite svårt att göra om det idag...


Gone but not forgotten: Hästholmen



Flygfältet invid Stora Lund, Hästholmen, lades ner redan på hösten 1949. Man hade börjat använda platsen som flygfält 30 år tidigare. För ett tag sedan letade bloggisten med sin flickvän upp det före detta flygfältet - klicka här för kartnål på hitta.se.


Scen från Stora Lund, tidpunkt bör vara tidigt 1920-tal. Aviatör (Mauritz Hinnerson) o dame, flygplantypen är Phönix D.III (J 1). Bild via BoW/AHR.

Från wikipediaartikeln om Hästholmens flygfält:

Hästholmen flygfält är ett flygfält och skjutplats som ligger vid Hästholmen, Ödeshögs kommun, Östergötlands län.
 
Vid tiden för första världskriget befann sig det svenska flyget i sin barndom. Det berättas att den första skjutningen med skarp ammunition från flygplan här i landet utfördes 1917 mot ett på Roxen utlagt mål. Vapnet var en vanlig karbin riktad av spejaren i planet. Så småningom konstruerades en synkroniseringsanordning mellan en på flygplanet fast kulspruta och propelleraxeln vilket möjliggjorde skjutning mellan propellerbladen. Mot denna bakgrund rekognoserades för en skjutplats vid Vätterns strand. Platsen blev ett område tillhörande kronoegendomen Stora Lund. Denna gård är belägen cirka 2 km söder om Hästholmen ca 1000 meter från stranden. 


Som flygfält användes till en början en klövervall sydväst om gården. Mellan denna och Vättern låg ett kuperat icke odlat område stenigt och delvis beväxt med låg gran och tallskog. Detta område blev målterräng. Den första skjutningen utfördes 1920 med kulspruta Schwartziose mot markmål. 1926 organiserades flygvapnet enligt 1925 års försvarsbeslut. F3, Östgöta flygflottilj, övertog Malmens läger från Livgrenadjärregementet. Verksamheten vid Hästholmen hade fortsatt under hela 1920-talet.



Ovan ser vi en Fokker CV, på flygvapensvenska kallad S 6, på Hästholmenfältet under mitten av 30-talet.
Nedan: Bakom träden ligger gården Stora Lund, bilden är alltså tagen utifrån det gamla flygfältet mot söder.



Vad gäller flygfältet blev utvecklingen följande. En regelbunden flyglinje mellan Stockholm och Göteborg hade öppnats omkring 1930. Många äldre personer minns den rad av blinkande fyrar på höga master som gick genom Östergötland. Dessa flygfyrar var ett hjälpmedel för navigering. Denna flygpostlinje erfordrade även landningsfält här och var. Stora Lund vid Hästholmen där flygkompaniets fält redan fanns ansågs vara en lämplig plats. Mark kunde lätt erhållas då Stora Lund var kronogård. Flygpionjärernas fält var dock för litet och ojämnt. Byggandet av Hästholmens flygfält påbörjades 1930. Vid denna tid var arbetslösheten i landet mycket stor och arbetsmarknadskommissionen, AK, fanns inrättad. Fältets byggande utfördes som AK-arbete. Hur många arbetslösa som sysselsattes under byggnadsåren är inte känt. Men arbetsstyrkan torde varit betydande då det mesta av arbetet utfördes med hacka, spade och skottkärra.
 
Fältet stod färdigt att tas i bruk 1933. Stora Lunds ägor hade dock ej räckt till utan mark fick anskaffas även från närbelägna gården Tegneby norrgård. På fältet fanns nödiga anordningar för landning och start samt tankningsmöjligheter och en hangarbyggnad. Fältet användes för målflygningar för den samtidigt etablerade skjutplatsen vid Vätterstranden och deras övningar med luftvärnskanoner. I vilken omfattning fältet blev utnyttjat som mellanlandning för postflyget saknas tyvärr uppgifter. Under
andra världskriget utnyttjades däremot fältet intensivt av F 3 då fältet var så stort att flygplan typ B 3 kunde landa...När ingen flygaktivitet förekom var dessutom s.k. "ryska ryttare" utplacerade. Dessa var krysslagda stockar med taggtråd som skulle förhindra landning av fientliga flygplan.



För några år sedan publicerades Stora Lund, Hästholmen - Östergötlands andra flygfält skriven av Pär Hallding. I denna trevliga bok berättas det om det idylliska flygfältet och dess 30-åriga tillvaro. Rekomenderas! Här finns en artikel från Corren där författaren bland annat berättar om sin uppväxt med somrarna på Stora Lund.



Man försöker föreställa sig ett knippe Hawker Hart (B 4), eller Fokker CV (S 6) parkerade vid denna dunge - som på bilden nedan...


S 6 ur F 3 vid Stora Lund sensommaren 1937. Bild via BoW, den är klickbar för att visa orginalbilden - här är den beskuren.

...eller kanske Phönix (J 1), eller varför inte Junkers Ju 86K (B 3). Det där med att bombflygplanet B 3 har flugits från det lilla Hästholmenfältet känns lite märkligt. Platsen var i minsta laget för flygplanstypen, man har också ju sett bilder på B 3:or som hamnat här och var, på och utanför fältet. 



Att "studsa" på banvallen - FVÖJ gick ut med östra sidan av fältet - vid landning hände mer än en gång. Numera är banvallen gång- och cykelväg. Till höger i bilden ovan ser vi gården Tegneby och bakom anar man Omberg. Med andra ord är bilden tagen mot norr.



Detta är faktiskt plinten som en gång "lyfte" Hästholmen-fältets Vind-T. Pinnen, som tidigare haft en vindstrut, är ett mycket senare påfund, det berättade i alla fall bonden på Tegneby för oss.



Mer info om de bägge minnesstenar som finns i anslutning till Hästholmenfältet finns här.



Bild via BoW: B 3 med FV-nr 132 som buklandat på fältet den 9 augusti 1938, Omberg i bakgrunden.

Vind-T-plinten sedd mot norr, Omberg i bakgrunden.


Gone but not forgotten: Stigtomta och Larslund - 2



Svängde häromdagen in vid Stigtomta för att kolla hur mycket som minner om det på hösten 1960 nedlagda flygfältet. Somliga av er minns säkert det tidigare inlägget Gone but not forgotten: Stigtomta och Larslund - 1. Jag tror att jag hittade den plats som en gång var Stigtomta flygfält...och inte mycket "minde" om flygfältet.



Betonglämningarna, eller hur vi ska uttrycka det, ligger ganska precis framför där man på nedan bild ser hangaren - i fältets nedre vänstra hörn.

Så här såg platsen ut från luften såsom publicerad i På säkra vingar - ABA 20 års lufttrafik från 1944. Bilden är hittad på denna förträffliga sajt, jag har även lånat ett ytterligare ett par bilder därifrån i jämförande syfte.  



Där ringen sitter på fältet har jag försökt placera en kartnål på hitta.se - klicka här. Bör bli lite enklare att orientera sig om man kollar satellitbilden.



Vägen har blivit smalare och träden växt...



Där hangaren en gång fanns växer idag "en flik" skog.



Rätt över fältet går som synes en ledning sedan många år, men den måste ha kommit på plats efter 1960.



Med kyrkan som referens kan man jämföra med nedanstående bild. Och nej, ingen ledning där inte...



Man kan ana den väg som idag det står en förbudskylt vid hitom hangaren. Den var tydligen inte anlagd 1944, eller så har man retuscherat bort vägen. Den syns dock tydligt på denna bilden som är tagen senare.



En bit uppför denna väg låg ett ladvärn som användes av Nyköpings flygklubb som hangar. Kollade inte om det står kvar, men skulle tro det. Se även denna bild.

Detta är vad jag tror är fältvaktens "hörna". Bostaden finns bakom björkarna, synlig är fältvaktsstugan (det vill säga utgångspunkten arbetet för fältvakten).



Antar att det är samma stuga i bakgrunden på nedan svartvita bild.



Ser ut att vara två Bergfalke och en Grunau Baby, bakom den sistnämnda syns en fältmarkering. Så en vy från andra sidan fältet...



Det sydöstra hörnet av fältet. Om man följer vägen en bit till vänster kommer man till den plats där ANA Flyg (sedermera Nyge Aero) uppförde sin första hangar i mitten av 50-talet. Till Nyge Aeros egna flygplats, Nyge/Brandholmen, flyttade motorflygverksamhenten efter nedläggningen den 1 oktober 1960. Segelflygsektionen i Nyköpings flygklubb flyttade över till närliggande Larslund. Jag hoppas att vid tillfälle kunna följa upp detta inlägg med material från Nyge-fältet och Larslund.

Slutligen, filmtajm! Lite levande bilder från Stigtomta flygfält tagna 1953.


Gone but not forgotten: Rinkaby - 4



Fasta förankringsplatser för flygplan från 40-talet, numera knappt synliga. Så här kunde det se ut på samma plats när det begav sig. 


Börge Hofvendahl, chef för 2.division F 10, och hans flygförare framför sina J 20, Reggiane Re 2000, våren 1945. Bild ur SFF Arkiv.

Här kommer några bilder som jag tog igår på Rinkaby. Av de gamla hangarna återstår, som synes; inget.

     

Jämför gärna med de tidigare inläggen om detta gamla anrika flygfält:

Gone but not forgotten: Rinkaby - 1

Gone but not forgotten: Rinkaby - 2

Gone but not forgotten: Rinkaby - 3


Tidigare inlägg
RSS 2.0