Anderstorp 1975


Gamla Barkarby-bilder - 2



Här kommer ett par bilder på samma tema som det tidigare inlägget Gamla Barkarby-bilder - 1. Överst ser vi en rätt exotisk apparat, en Savoia-Marchetti S.56. Just I-ABDK (tillverkningsnummer 5609) registrerades den 13 oktober 1933 på Soc. Idrovolanti Alta Italia, Sesto Calende, och såldes vidare våren 1935 till Aero Olivari' i Genua. Bilden bör vara tagen ungefär dessa år.

På bilden nedan ser vi ett par de Havilland DH.60 Moth; SE-ABR och SE-ABY. Bägge tillhör AB Aero Matriels flygskola och ses här på Barkarby 1929 - firman var väl annars mest känd för sin skolverksamhet vid Linderängen och vintertid på Stora Värtan is. Man var även något av de Havillands svenska återförsäljare. När Aero Matriel något år senare la ner skolningen kom denna övertas av den då nybildade Stockholms flygklubb.
 

Gone but not forgotten: Nyge/Brandholmen - 3


 
Ovanstående sida fanns i en utgåva av Nytt från Nyge 1972. Jag fann detta intressant med tanke på de tidigare publiceringarna Gone but not forgotten: Nyge/Brandholmen - 1 och Gone but not forgotten: Nyge/Brandholmen - 2.

Avslutande bild är tagen av Lennart Zetterström och är hämtad från den fantastiska bildsajten Stigtomta Flygplatsveteraner. Rekomenderas!


En kvaddad yxa och ett Bromma i omvandling

 
Med tanke på inlägget Tomahawk eller Traumahawk? som publicerades tidigare i veckan kommer här lite mer i samma anda. Utgångspunkten är en Piper PA-38-112 Tomahawk, SE-KDT, och på bilden ovan står flygplanet på ett känt öländskt flygfält i början av juli 1991.

SE-KDT (c/n 38-79A0985) infördes på svenskt register den 3 oktober 1988. Denna Tomahawk, tillverkad 1979, var en av (minst) fyra likadana som importerades begagnade från USA av Henrik Jakowlev och hans firma Sky Drivers AB. Just David Tore hade tidigare burit amerikansk registrering N2416P.
 
 
Samtidigt som inregistreringen noterades ägarbyte, ny ägare var Lidingö Bilcenter AB. Samma sak gällde de övriga Tomahawkerna och av dessa blev SE-KDO och SE-KDU, flygfärdiga 1990 respektive -92. Den sista, SE-KDN, kom aldrig i luften. 1993 blev Lid Air AB innehavare av SE-KDT och året därpå även ägare. Ovanstående bild visar SE-KDT propellerlös och parkerad bakom Lid Air-hangaren på Bromma tillsammans med flera andra flygplan i augusti 1994. Nedan bild på en "alive & kicking" David Tore är tagen på Bromma i mars 2000.
 

 
Lid Air var en Brommabaserad flygskola och flygplansuthyrare som expanderade i tomrummet efter det 1990 avsomnade BFF Aerorent.

Den 27 september 2001 var SE-KDT involverad i ett landningshaveri på Bromma. Skadorna klassades som betydande och efter denna händelse har inte Tomahawken kommit i luften igen. Man anar dock att ett visst reperationsarbete har påbörjats när man tittar på nästa bild, tagen i den stora hangaren på Eskilstuna/Kjula i december 2006.
 
 
Lid Air hade några år tidigare flyttat sin verksamhet till Kjula från Bromma. Något som inte flyttade med till Eskilstuna var haveristens vingar...

 
Lid Air gick i konkurs i slutet av 2011, och en stor anledning till detta var nog flytten från Bromma och därmed kundunderlaget.

Det var flera flygskolor på Bromma som använde Piper Tomahawk "när det begav sig". Förutom Lid Air känner jag på rak arm till Skolflyg AB, Motorflygskolan Göran Bodås, Martinair och Aerorent. Det finns säkert flera exempel som läsarna kan bidra med. 1978 lär det ha funnits åtta (8) olika flygskolor på Bromma...
 
Bromma flygplats genomgår nu en i grunden totalt genomgripande förändring, borta är den gamla hemvisten för en hel del av allmänflyget i Stockholm. Detta har jag tidigare skrivit om bland annat i inläggen Stockholmseländet, When speaking of Swedish General Aviation och When speaking of Swedish General Aviation...igen samt Daisy vräks från Bromma.

I torsdags flög November Kilot en sväng upp till Bromma. Själv var jag förhindrad att hänga på, men Nils tog några bilder som syns här, med början av Tomahawk-vingarna ovan. Det känns som den bilden rätt bra illustrerar allmänflygets situation i Stockholm.

Än så länge står den gamla Transair-hangaren i plåt kvar på Bromma och Stockholms flygklubb har full aktivitet i sitt hörn längst upp på Norra parkeringen. Men hur länge till?

 
Nu när jag tänker på det - av och till har det annordnas rundvandringar på någon nedlagd flygflottilj utanför Stockholm, allra helst när det ska rivas och byggas nytt i området. Resultaten av dessa turer ger ibland smått hysteriska yttringar av bunkerromatiserande karaktär  på forum/facebook, som - för mig - allt som oftast känns rätt patetiska. Nog för att jag själv är nörd och ofta tycker jag sådant är riktigt intressant, men när det produceras av vissa blir "smaken helt enkelt för stark samtidigt som man sätter i halsen". Somliga av dessa säger sig vara flygintresserade...nja, jag upplever dem snarare intresserade av färgen på kanslihuset på den döda flottiljen än genuint flygintresserade. Det är det militära som är utgångspunkten, inte flyg...
 
Nåväl, man kan undra när/om liknande rundvandringar för (flyg)intresserade skulle kunna företas på Bromma flygplats, detta innan rivningarna totalt förändrar karaktären - från Sveriges mesta allmänflygplats till Arlandas fjärde bana? Följdfråga: Vad var det för färg på Östra Motorflygklubbens barack? Om de hade någon? Detta bara sagt som en stilla reflektion och jämförelse.

Det kommer mera i Bromma-ärendet...
 

Mer vinterflyg

 
Safiren Guleböjen skulle rastas, likaså Mooney November Kilot: Igår bjöds det på bra väder och det gällde att passa på.

 
Ett antal flygfält besöktes utan att sätta ner hjulen. Både flygfält som är och inte är, längre. Bara på ett ställe, förutom start- och landningsplatsen Jönköping/Axamo, var det skottat.
 
Cessna 525 CitationJet I G-PWNS gjorde en snabb turn around på Axamo. Så fort färdplanen till Amsterdam gått igenom stack kärran igen. Nedan ser vi NextJets Saab 340 SE-LJS framför terminalen. Med tanke på radiotrafiken så var det lite action denna fredagseftermiddag på Jönköping Airport.
 
 
Vilket det andra stället var kan säkert somliga av er räkna ut...och också förstå att det inte kommer bli några bilder publicerade därifrån.



Först ut var nedläggningshotade Anderstorp...

 
Häromveckan blev det känt att Anderstorp-Gislaved kommun avsåg att lägga ner flygplatsen (ESMP), som är en del av gamla Scandinvaian Raceway, idag kallad Anderstorp Raceway. Frågan hade gått till transportstyrelsen vad som behövdes göra för att behålla klassningen på flygplatsen. Tillbaka kom en lista på en hel rad saker som behövde åtgärdas, vilka skulle enligt beräkningar kosta 3 miljoner kronor...

Problemet började när man redan för cirka 15 år sedan skrämde iväg Anderstorps Flygklubb från platsen i och med en hyreshöjning. Klubben flyttade till privata fältet Smålandsstenar/Fållinge (ESMY) och slogs ihop med Västbo flygklubb. Har för mig att flygklubben och racingklubben inte var direkt bästa vänner heller. Hursom, med flygklubben flytt tappade man kompetens och förståelse för flygfrågor. För varför lägga ner, när det räcker med att göra en omklassning? Skriv gärna till Anderstorp-Gislaveds kommun och påpeka detta - deras email: kommunen@gislaved.se
 
Det var 1968 som banan blev klar. Har gjort en del inlägg genom åren - här är ett i sammanhanget bra exempel: Scandinavian Raceway Nostalgia - 3.



Ett annat ställe som flögs över var Skillingaryd...
 


Bland de inlägg under arbete som "försvann" i blogghaveriet i somras var just ett om Skillingaryd. Här började man flyga redan 1913 och platsen var publicerad flygplats in på 50-talet. Arméflyget använde Skillingaryd med sina Bulldog intill slutet av 80-talet och någonstans under den tidsperioden försvann flygstråket. Dock har mig veterligen en An-2 varit nere här på senare år.

Nuförtiden modellflygs det i regi av RFK Skilling (minns fyren med samma namn). Här stod Sveriges äldsta hangarbyggnad fram till 2010, då den tyvärr brann ner. Hangaren var uppförd 1918.



På östlig kurs så passerade vi Nässjö/Sjunnaryd...
 


Denna kombinerade land- och sjöflygstation existerade inte länge, endast några år i slutet av 40-talet. Här huserade flygbolaget AB Göta-Flyg som bildades av bilskollärare Bertil Gustafsson och hans son Lennart. Jag har tidigare skrivit om Sjunnaryd flygstation i inläggen Gone but not forgotten: Nässjö/Sjunnaryd - 1 och Gone but not forgotten: Nässjö/Sjunnaryd - 2.



Slutligen ett par bilder på det insnöade Eksjö/Ränneslätt (ESMC)...



Tror inte det flygfältet behöver någon närmare presentation för de som följer bloggen. Sveriges tredje äldsta flygfält fortfarande i användning och hemmabas för Norra Smålands Flygklubb.


 
Åter till Axamo för landning och indragning - eller som det heter på flygspråk; rangering - av flygplanen in i hangar. Slut på en härlig eftermiddag i lufthavet. Det går att flyga på vintern, men man längtar till våren...


Svenska flygplatser 1964

 
Jämför gärna med utfallet...och bortfallet. Ovanstående avfotograferingar är givetvis klickbara.
 
Dessa två sidor från dåtida AIP finns med som bilaga i KSAK-utredningen Svenskt affärsflyg och dess framtida utveckling. Notera cirkeln på omslaget och var som står där: En bra och enkel förklaring som idag verkar bortglömd..?

Se även Utredningar: 1964 och 2008.


Fotoavd tackar för 1962...

 
...och önskar ett gott 1963. Med de orden avslutas denna stumfilm från F 8:s fotodetalj gjord för 50 år sedan. Förutom på Barkarby är det filmat även på Arlanda och Hägernäs. Med andra ord, det finns en hel del högintressant att titta på i klippet, hade ingen aning om att flygvapnet testat Pilatus Porter på flottörer - bara sagt som ett exempel...

Filmen finns i AMF:s digra arkiv.


ESGB 121003 - 2

Bild från Göteborg/Torslanda (ESGB) tagen hösten 1977. Vad det gäller flygplan ser jag en PA-18 Super Cub, tre PA-31 Navajo, en PA-28, en DC-9-41 från SAS, en Twin Otter från Swedair, en Fokker F.28 från Linjeflyg och en Caravelle från Sterling. Ute på banan ska en tvåmotorkärra (Beech Baron?) dra på...
 
Minns ni inlägget ESGB 121003 - 1 som publicerades förra månaden? Från bloggens utsände på Sveriges framsida har följande rapport inkommit.
 
Måndagen den 3 oktober 1977 stängdes Torslanda flygplats samtidigt som Göteborgs nya internationella flygplats Landvetter öppnade för trafik. På dagen 35 år senare, onsdagen den 3 oktober 2012, samlades 190 personer som hade sin utkomst på Torslanda vid LFV, SAS, och övriga företag till mingel och Memorial i Torslanda Golfklubbs restaurang som byggts upp på den platta där den legendariska Blå hangaren en gång stod. Ingen av de närvarande var yngre än 55+ och jippot hade arrangerats av förre trafikledaren Thomas Linder och Madlen Lindén, tidigare SAS....
 
Kärt återseende efter många år. Fr.v; Ingegerd Martinsson (föreståndare för postkontoret "Göteborg Flyg") med maken Torsten (förman vid SAS) i rullstolen och där bakom Gerth Olsson (Svensk Flygtjänst och SAS), Nils Franzén (SAS) och Jan Frigell (Aerofoto och SAS).
 
Tre kända profiler som alla började sin bana vid Svensk Flygtjänsts målflygstation. Fr.v; Åke Hall, Pär Cederquist och Kenneth Sköld.
 
I partytältet hittade vi några gamla SAS-mekaniker som berättade glada minnen; Fr.v; Rolf Biten Karlsson, Helge Katten Karlsson, Kenny Smith och Lars-Erik Thorsén.
 
Gött tjöt i baren där bilder ur Torslandas historia rullade hela kvällen på storbild.
 
Boken Flyget i Göteborg 100 År hade en strykande åtgång denna afton...
 
Här följer fyra bilder tagna från Torslandatornet hösten 1977. De är enligt uppgift tagna av Peter Fredricsson.
 

 
 
Den 2 oktober 1977 klockan 22.25 lyfte det sista reguljära trafikflygplanet (SAS DC-9-41 OY-KGH, SK 479) från Torslanda flygplats med destination Köpenhamn. Det sista flygplanet som landade var DK 528 Transair B-727 SE-DDB från London/Stansted. De flygplan som landade på Torslanda den kvällen mellan klockan 21.00 och 24.00, då flygplatsen stängdes, flögs på morgonen den 3 oktober över till den nybyggda Landvetter flygplats.
 
Även den översta bilden - och den avslutande nedan - ska tillskrivas Peter Fredricsson.
 

ESGB 121003 - 1

 
Det som en gång var Torslanda flygplats fotograferat från luften i maj 2008. Kan jämföras med detta vykort som gavs ut när man öppnade flygplatsen 1923.
 


Den 3 oktober är det på dagen 35 år sedan man stängde Göteborg/Torslanda flygplats (ESGB). Samma dag öppnades Landvetter (ESGG) för trafik.
 
 
På denna bild ser vi det första flygplan som satte ner hjulen på Torslanda, en S.E.5a  framför Blå Hangaren som då var under uppförande. Denna S.E.5a, G-EBDU, landade på Torslanda den 28 juni 1923, drygt en månad före invigningen av flygplatsen. Pilot var den danskfödde engelsmannen Mogens Louis Bramson som jobbade åt Savage Sky Writing Company Ltd., ett företag som flög Europa runt för "Skywriting" och i Göteborg gjorde reklam för ILUG, Internationella Luftfartsutställningen i Göteborg, vilken skulle hållas i samband med invigningen. Läs mer om The “Scandinavian Sky-Writing Expedition” in 1923-24 på Rob Mulders websida.
 
Här följer ett knippe bilder tagna på Torslanda under tiden "det begav sig".
 
 

En privatperson har tagit initiativ till en återträff för de som var med på Torslanda-tiden - se nedanstående flyer. Flyghistorikern Åke Hall kommer vid denna tillställning eventuellt att kåsera runt Torslandas historia. Jag kan gissa att bilderna i detta inlägget isåfall kommer - på ett eller annat sätt - då att figurera i hans berättelse? Och detta tillsammans med en uppsjö av andra intressanta och kul foton.
 

Gamla Barkarby-bilder - 1



Här ser vi Junkers W34 fao D-1977 (W/nr. 2701) parkerad på Barkarby flygfält gissningsvis 1931. Flygplanet användes för tester av J M Boykow:s autopilot som togs fram tillsammans med Siemens. Junkern blev senare omregistrerad D-ONAS.

Denna, och nedanstående, samt fler högintressanta äldre bilder tagna på Barkarby finns att titta på här. Rekomenderas!

Vilken Klemm Kl 35/Sk 15 var kodad 71 på F 8? Gissningvis är det frågan om FV-nr 5085, ett inmönstrat civilt exemplar, SE-AIN (W/nr. 1630). Just det flygplanet levererades inte med inbyggd kabin, men ett sådant arrangemang är väl knappast svårt att flytta över från en annan maskin. Faktum är att just denna inmönstrade Sk 15 har tidigare - om än kortfattat - varit berörd i ett tidigare inlägg, men då bar den koden 85.


Gone but not forgotten: Stigtomta och Larslund - 3



Mer Nyköping-relaterat. Det var lite svårare än vad jag först trodde att ta sig till det före detta flygfältet Larslund mellan Stigtomta och Nyköping - här är en kartnål. Kanske för att jag tog bakvägen för att se om det gamla ladvärnshangaren fanns kvar. Det var lite längre att gå än jag först anade...



Larslund (Fält 10) anlades som ett krigsflygfält 1939-40. Ungefär vid denna tid, kanske något tidigare, hade man anlagt ytterligare ett krigsflygfält utanför Nyköping, vid Skavsta. Som många av oss vet kom denna plats 1941 bli hemvist för F 11 - se lördagens blogginlägg. Det egentligen civila Stigtomta, bara någon kilometer västerut, hade blivit klart 1937.

Åter till Larslund. Hur gick det då? Hittade jag det jag letade efter?



Jodå, med det var inte mycket kvar. Vi börjar med hangaren, eller ladvärnet. Den verkade vara grundligt riven sedan åtskilliga år.

Den vita saken i ovan bild är en bit takplåt, anas längre fram i bilden nedan (bakom en mindre gran). Betongplattan finns kvar, även om granen nu växer igenom den.



Vet inte hur mycket stridsflygplan som kom att använda denna hangar, men jag vet att ett knippe segelflygplan hade sin hemvist här under 60- och 70-talet. När man la ner Stigtomta-fältet hamnade motorflygarna i Nyköpings flygklubb på Nyge/Brandholmen (ESSN) medan segelflygsektionen flyttade över till Larslund (ESKP).



Rakt framifrån: Istället för en hangarport så växer björk och annat buskage. Så här såg det ut på samma plats för snart 50 år sedan.



Vy innefrån och ut från ladvärnshangaren.
 


De äldre bilderna i detta inlägg är "lånade" från Stigtomta Flygplatsveteraners Larslundsida. Helt fantastisk.




Och fältet, det blev plantskola. Inte mycket som påminner om vad som en gång skedde här.



Super Cub SE-CRC drar upp en Bergfalke från stråk 26 på Larslund någongång under 60-talet.

Så här står det bland annat på flygbas.se

Historia:
Byggd september 1939 - september 1940 .
Bana 08/26 1200 x 100 m. Gräsfält. Ladvärn fr o m 1939.
1955- Nödlandningsstråk, krigsbas för flygspaningsgrupp.
Nedlagt som militärt flygfält 1969.
Civilt flygfält 1970 - ca 1978 (ESKP).
 
Nuvarande användning:
Trädgårdsodling/plantskola.
Flygplatsen nedlagd och är numera Larslunds Plantskola.

Flygspaningsgrupp, vad var det? Gissningsvis ett gäng Sk 16. Jag ställde frågan till en som vet (läs Lennart Andersson) som gav mig följande svar:

Enligt skrivelser (vissa bara förslag) från CFV i
mars 1959: 104.sgrp Stigtomta, 105. Mohed
april 1959: 104. Söderhamn, 105. Stigtomta
maj 1959: 104. Stigtomta, 105. Mohed

Utgångsbaseringen blev nog till sist
105.sgrp Stigtomta, och fr o m 1.1.1960 var den Larslund.

Och ja, uppsatt av F 11 med åtta Sk 16.



Jag tror att man segelflög ytterligare ett eller två år på Larslund - till 1980/81? - innan man flyttade över till Skavsta. Någon som vet kanske kan spika tidpunkten för sista starten från ESKP? Som det ser ut nu verkar det lite svårt att göra om det idag...


Gone but not forgotten: Hästholmen



Flygfältet invid Stora Lund, Hästholmen, lades ner redan på hösten 1949. Man hade börjat använda platsen som flygfält 30 år tidigare. För ett tag sedan letade bloggisten med sin flickvän upp det före detta flygfältet - klicka här för kartnål på hitta.se.


Scen från Stora Lund, tidpunkt bör vara tidigt 1920-tal. Aviatör (Mauritz Hinnerson) o dame, flygplantypen är Phönix D.III (J 1). Bild via BoW/AHR.

Från wikipediaartikeln om Hästholmens flygfält:

Hästholmen flygfält är ett flygfält och skjutplats som ligger vid Hästholmen, Ödeshögs kommun, Östergötlands län.
 
Vid tiden för första världskriget befann sig det svenska flyget i sin barndom. Det berättas att den första skjutningen med skarp ammunition från flygplan här i landet utfördes 1917 mot ett på Roxen utlagt mål. Vapnet var en vanlig karbin riktad av spejaren i planet. Så småningom konstruerades en synkroniseringsanordning mellan en på flygplanet fast kulspruta och propelleraxeln vilket möjliggjorde skjutning mellan propellerbladen. Mot denna bakgrund rekognoserades för en skjutplats vid Vätterns strand. Platsen blev ett område tillhörande kronoegendomen Stora Lund. Denna gård är belägen cirka 2 km söder om Hästholmen ca 1000 meter från stranden. 


Som flygfält användes till en början en klövervall sydväst om gården. Mellan denna och Vättern låg ett kuperat icke odlat område stenigt och delvis beväxt med låg gran och tallskog. Detta område blev målterräng. Den första skjutningen utfördes 1920 med kulspruta Schwartziose mot markmål. 1926 organiserades flygvapnet enligt 1925 års försvarsbeslut. F3, Östgöta flygflottilj, övertog Malmens läger från Livgrenadjärregementet. Verksamheten vid Hästholmen hade fortsatt under hela 1920-talet.



Ovan ser vi en Fokker CV, på flygvapensvenska kallad S 6, på Hästholmenfältet under mitten av 30-talet.
Nedan: Bakom träden ligger gården Stora Lund, bilden är alltså tagen utifrån det gamla flygfältet mot söder.



Vad gäller flygfältet blev utvecklingen följande. En regelbunden flyglinje mellan Stockholm och Göteborg hade öppnats omkring 1930. Många äldre personer minns den rad av blinkande fyrar på höga master som gick genom Östergötland. Dessa flygfyrar var ett hjälpmedel för navigering. Denna flygpostlinje erfordrade även landningsfält här och var. Stora Lund vid Hästholmen där flygkompaniets fält redan fanns ansågs vara en lämplig plats. Mark kunde lätt erhållas då Stora Lund var kronogård. Flygpionjärernas fält var dock för litet och ojämnt. Byggandet av Hästholmens flygfält påbörjades 1930. Vid denna tid var arbetslösheten i landet mycket stor och arbetsmarknadskommissionen, AK, fanns inrättad. Fältets byggande utfördes som AK-arbete. Hur många arbetslösa som sysselsattes under byggnadsåren är inte känt. Men arbetsstyrkan torde varit betydande då det mesta av arbetet utfördes med hacka, spade och skottkärra.
 
Fältet stod färdigt att tas i bruk 1933. Stora Lunds ägor hade dock ej räckt till utan mark fick anskaffas även från närbelägna gården Tegneby norrgård. På fältet fanns nödiga anordningar för landning och start samt tankningsmöjligheter och en hangarbyggnad. Fältet användes för målflygningar för den samtidigt etablerade skjutplatsen vid Vätterstranden och deras övningar med luftvärnskanoner. I vilken omfattning fältet blev utnyttjat som mellanlandning för postflyget saknas tyvärr uppgifter. Under
andra världskriget utnyttjades däremot fältet intensivt av F 3 då fältet var så stort att flygplan typ B 3 kunde landa...När ingen flygaktivitet förekom var dessutom s.k. "ryska ryttare" utplacerade. Dessa var krysslagda stockar med taggtråd som skulle förhindra landning av fientliga flygplan.



För några år sedan publicerades Stora Lund, Hästholmen - Östergötlands andra flygfält skriven av Pär Hallding. I denna trevliga bok berättas det om det idylliska flygfältet och dess 30-åriga tillvaro. Rekomenderas! Här finns en artikel från Corren där författaren bland annat berättar om sin uppväxt med somrarna på Stora Lund.



Man försöker föreställa sig ett knippe Hawker Hart (B 4), eller Fokker CV (S 6) parkerade vid denna dunge - som på bilden nedan...


S 6 ur F 3 vid Stora Lund sensommaren 1937. Bild via BoW, den är klickbar för att visa orginalbilden - här är den beskuren.

...eller kanske Phönix (J 1), eller varför inte Junkers Ju 86K (B 3). Det där med att bombflygplanet B 3 har flugits från det lilla Hästholmenfältet känns lite märkligt. Platsen var i minsta laget för flygplanstypen, man har också ju sett bilder på B 3:or som hamnat här och var, på och utanför fältet. 



Att "studsa" på banvallen - FVÖJ gick ut med östra sidan av fältet - vid landning hände mer än en gång. Numera är banvallen gång- och cykelväg. Till höger i bilden ovan ser vi gården Tegneby och bakom anar man Omberg. Med andra ord är bilden tagen mot norr.



Detta är faktiskt plinten som en gång "lyfte" Hästholmen-fältets Vind-T. Pinnen, som tidigare haft en vindstrut, är ett mycket senare påfund, det berättade i alla fall bonden på Tegneby för oss.



Mer info om de bägge minnesstenar som finns i anslutning till Hästholmenfältet finns här.



Bild via BoW: B 3 med FV-nr 132 som buklandat på fältet den 9 augusti 1938, Omberg i bakgrunden.

Vind-T-plinten sedd mot norr, Omberg i bakgrunden.


Gone but not forgotten: Stigtomta och Larslund - 2



Svängde häromdagen in vid Stigtomta för att kolla hur mycket som minner om det på hösten 1960 nedlagda flygfältet. Somliga av er minns säkert det tidigare inlägget Gone but not forgotten: Stigtomta och Larslund - 1. Jag tror att jag hittade den plats som en gång var Stigtomta flygfält...och inte mycket "minde" om flygfältet.



Betonglämningarna, eller hur vi ska uttrycka det, ligger ganska precis framför där man på nedan bild ser hangaren - i fältets nedre vänstra hörn.

Så här såg platsen ut från luften såsom publicerad i På säkra vingar - ABA 20 års lufttrafik från 1944. Bilden är hittad på denna förträffliga sajt, jag har även lånat ett ytterligare ett par bilder därifrån i jämförande syfte.  



Där ringen sitter på fältet har jag försökt placera en kartnål på hitta.se - klicka här. Bör bli lite enklare att orientera sig om man kollar satellitbilden.



Vägen har blivit smalare och träden växt...



Där hangaren en gång fanns växer idag "en flik" skog.



Rätt över fältet går som synes en ledning sedan många år, men den måste ha kommit på plats efter 1960.



Med kyrkan som referens kan man jämföra med nedanstående bild. Och nej, ingen ledning där inte...



Man kan ana den väg som idag det står en förbudskylt vid hitom hangaren. Den var tydligen inte anlagd 1944, eller så har man retuscherat bort vägen. Den syns dock tydligt på denna bilden som är tagen senare.



En bit uppför denna väg låg ett ladvärn som användes av Nyköpings flygklubb som hangar. Kollade inte om det står kvar, men skulle tro det. Se även denna bild.

Detta är vad jag tror är fältvaktens "hörna". Bostaden finns bakom björkarna, synlig är fältvaktsstugan (det vill säga utgångspunkten arbetet för fältvakten).



Antar att det är samma stuga i bakgrunden på nedan svartvita bild.



Ser ut att vara två Bergfalke och en Grunau Baby, bakom den sistnämnda syns en fältmarkering. Så en vy från andra sidan fältet...



Det sydöstra hörnet av fältet. Om man följer vägen en bit till vänster kommer man till den plats där ANA Flyg (sedermera Nyge Aero) uppförde sin första hangar i mitten av 50-talet. Till Nyge Aeros egna flygplats, Nyge/Brandholmen, flyttade motorflygverksamhenten efter nedläggningen den 1 oktober 1960. Segelflygsektionen i Nyköpings flygklubb flyttade över till närliggande Larslund. Jag hoppas att vid tillfälle kunna följa upp detta inlägg med material från Nyge-fältet och Larslund.

Slutligen, filmtajm! Lite levande bilder från Stigtomta flygfält tagna 1953.


Gone but not forgotten: Rinkaby - 4



Fasta förankringsplatser för flygplan från 40-talet, numera knappt synliga. Så här kunde det se ut på samma plats när det begav sig. 


Börge Hofvendahl, chef för 2.division F 10, och hans flygförare framför sina J 20, Reggiane Re 2000, våren 1945. Bild ur SFF Arkiv.

Här kommer några bilder som jag tog igår på Rinkaby. Av de gamla hangarna återstår, som synes; inget.

     

Jämför gärna med de tidigare inläggen om detta gamla anrika flygfält:

Gone but not forgotten: Rinkaby - 1

Gone but not forgotten: Rinkaby - 2

Gone but not forgotten: Rinkaby - 3


Gone but not forgotten: Rinkaby - 3



MFI-9B SE-ENE på Rinkaby någongång i mitten av 70-talet, Chipmunk SE-GRK på samma plats i augusti 1979.




I samband med att jag gjorde lite research om Rinkaby frågade jag Mr Aeronavium Kenneth G om han hade lite bilder från därifrån och svar lät inte vänta på sig - värt ett eget inlägg...



SE-CRY och -TBM framför hangaren 1972. SE-CRY havererade 16 juli 1974 och jag såg haveriet med egna ögon. Vi höll på med segelflygning och SE–CRY startade norrut. Efter en stund kom det tillbaka med motsatt kurs och med hög fart landade det i medvind på bana 23 och kasade med hög fart in i taggtrådsstängslet som omgärdade flygfältet. Inga personskador vad jag kom ihåg, men kärran såg inte vacker ut. Vi fick en Cherokee, -FFB, som ersättning, men hyrde in Super Cub SE–GCT ett tag innan dess.

I verksamhetsberättelsen står det:

"Haveriet inträffade vid start, då föraren omedelbart efter lättning irriterats av modellflygare och försökt ta ner flygplanet. Vid sättningen, som blev häftig, vek sig huvudstället, propellern gick i marken, ena vingspetsen krossades och bakkroppen blev skev. Haveriet betecknades som totalt"

Jag kom ihåg att det efteråt var snack med modellflygarna om hur deras verksamhet skulle bedrivas. Det stod också: "För ovannämnda haveri erhöll klubben av försäkringsbolaget fullt försäkringsbelopp mot att bolaget behöll det havererade flygplanet"

Detta var det andra haveriet med SE–CRY. Som det står i SFFs SE-C-register hände det en olycka i Olofström 1967. Jag ska någonstans ha foton från detta tillfälle, men är inte klok på var jag har lagt dem. Super Cub'en gick som du redan vet till Norge som LN-BFD och havererade där fär tredje gången 92-02-02 men såg ut så här 2001-2006 och finns fortfarande med i norska luftfartsregistret.



Halmstad segelflygklubb har tagit sin SZD-30 Pirat SE-TKY till Rinkaby 1972 för visning i KFK….



… som 1973 köper en likadan kärra, SE-TKD.



1961 Mooney M20C Mark 21 SE-CMU våren 1976. Baserad Rinkaby och senare använd av Bromölla Aviation Society.



Bosse G:s och Bromölla Aviation Societys nyinköpta Bellanca 7ECA Citabria SE-GUC i juni 1977.

Nedan: De som missbrukar räddningsmateriel fick vi samsas med på fältet. Bilden också från juni 1977. Varför ordet "missbruka"? Varför jag använder detta ord är att när folk har frågat mig varför jag inte hoppat fallskärm, har jag sagt: ”Varför lära sig hoppa ur planet, när man lärt sig att flyga det?”



Slutligen apropå Gone but not forgotten: Rinkaby - 2:

Var i kontakt med Fortifikationsverket och de sa att allt som inte ska användas eller säljas rivs, även byggnaderna på andra sidan Gälltoftavägen. Hangaren var i vägen för Försvarsmakten, därför rivning.


Gone but not forgotten: Rinkaby - 2



Uppgiften stämde! Se avslutningen i det tidigare inlägget Gone but not forgotten: Rinkaby - 1 -  man ska riva på Rinkaby, eller snarare; man har redan börjat. 

Från Kenneth G kom ett knippe bilder, dels tagna i onsdags och dels lämpliga äldre captions perfekta som referens. Den stora hangaren - som den såg ut våren 1945 ser vi överst (bild ur SFF Fotoarkiv) - är väl vid det här laget historia. Flygplanet framför är en av de två Messerschmitt Bf 109G-10/R2 som nödlandade här den 12 april 1945.

Nedan bild är lånad från Fort och bunkers site och visar hur samma hangar såg ut förra sommaren.



Hangaren uppfördes cirka 1940, kanske till och med tidigare. Den slitna latinska devisen Sic transit gloria mundi är återigen bland det första som bloggisten hör i sitt inre. 

      

Kenneth har gjort en förfrågan hos Fortifikationen om grunderna för rivningsbeslut etc. Och det finns redan tidigare mer Rinkaby-stoff i bloggskafferiet, så vi kommer alltså med säkerhet att återkomma rätt snart.



Avslutningsvis ytterligare en bild ur SFF Fotoarkiv från våren 1945, hangaren i bakgrunden (jämför med ovan) och Börge Hofvendahl, chef för 2.division F 10, samt hans flygförare framför sina J 20, Reggiane Re 2000.



Gone but not forgotten: Rinkaby - 1



Rinkaby, 1,5 mil sydost om Kristianstad, började användas som övningsfält av dåvarande Flygkompaniet sommaren 1924. Det var frågan om ett område inom A 3:s skjutfält och fältytan var ganska gropig. Jaktkurser och spanarkurser, allt som oftast kom de att det närmaste decenniet bli förlagda hit, och platsen betecknades Ö4 (övningsfält 4).



Tre stycken Drontar ingående i "Flygpatrull, Rinkaby". Bilden, ett vykort från 20-talet, kommer från SFFs omfattande fotoarkiv. Så även nedanstående.



1934-1935 jämnades fältytan till och Rinkaby iordningsställdes åt flygvapnet.

Några år senare, mellan oktober 1939 och juni 1940, byggdes krigsflygfältet nästan en kilometer österut, sett från det gamla fältet invid Rinkaby läger.  Detta nya Rinkabyfält fick tre asfalterade 690-meters banor. Det uppfördes också en större- och tre mindre hangarer (se även avslutning nedan) samt ett antal baracker i fältets nordöstra hörn.

Främst har man hört talas om divisioner ur F 10 som långa tider var baserade här med J 8 Gloster Gladiator och J 20 Reggiane Re 2000 under beredskapsåren. Men självklart även andra förband, här är till exempel två bilder från arkiv Åke Hall (tack!) tagna sommaren 1944 då 2/F 9 låg på Rinkaby med sina J 11 Fiat CR.42.



Ett antal flyg plan från de krigsförande länderna kom att nödlanda på Rinkaby, nedan ser vi två amerikanska Boeing B-17G "Flygande fästningar". Det är frågan om 42-31548 "Shu Shu Baby" och 42-31362 "Alcohol Annie", bägge landade här den 11 april 1944 efter uppdrag mot Stettin. Ett annat exempel på nödlandare kan ni läsa om i det tidigare blogginlägget Friedrich från Lyngby.

 

Efter krigets slut blev Rinkaby åter övningsfält och fick nu beteckningen Ö1.    Krigsflygskolan F 5 använde det gamla krigsflygfältet (sedermera betecknat F 5R) vardagsmässigt under många år - se lite bilder från 70-talet här - och Kristanstads flygklubb byggde upp sin verksamhet, bildades 1945. 

1954 började Airtaco att flyga på sträckan Bromma - Rinkaby - Bulltofta. 1957 ombildades bolaget till Linjeflyg och man använde Lockheed Lodestar och DC-3 på linjen fram till 1960, då man flyttade över verksamheten till närbelägna Everöd.

Rinkaby har haft flera olika ICAO-koder. Kända i kronologisk ordning är SARI, SFRI, ESRI, ESDX och ESMD. På IATA-språk benämndes flygplatsen RKB. Här är en landningsplate på Rinkaby från tidigt 70-tal. Tack till Kenneth G!



I mitten av 70-talet startade Bo Gruwer en flygklubb, Bromölla Aviation Society (BAS), och som bas användes just Rinkaby - från Bosse Gruwer - Biggles i Bromölla:

Efter att själv ha skaffat sig privatflygarcertifikat 1973, startade Bosse tillsammans med två kompisar en flygklubb i Rinkaby. Med flygfältet som bas, med inhyrda flyglärare och med två inköpta flygplan påbörjades utbildning av elever i konstflygning. Verksamheten växte och totalt utbildades cirka tjugofem elever i konsten att konstflyga.

Jag hoppas kunna återkomma till BAS.

Ännu en liten flygfältskarta, denna gång Svenska Flygfält från 1984. Tack till Håkan O!



På senare år har Rinkaby-fältet använts av militären för att öva sprängning/reparation av landningsbanor (titta gärna närmare på satellitbilden).

Fallskärmsklubben försvann från Rinkaby cirka 1986, det är ungefär då jag gissar att man slutade att flyga här. Som av en tanke slutade krigsflygskolan att använda propellerflygplan (läs SK 61 Bulldog) ungefär samtidigt. Arméflyget kanske använde fältet ytterligare ett tag? Kristianstads flygklubb hade flyttat över till Everöd något tidigare. 

Vet någon mer exakt när sista flygningen skedde "officellt" här? Om jag fattat saken rätt så har man dock även senare landat på den skapligt intakta bana 12/30, den som använts en del som dragstrip.

Fler bilder tagna för något år sedan finns här. Här på bloggen har Rinkaby varit på tal åtskilliga gånger. Och mer blir det - pass på, snart kommer uppföljaren Gone but not forgotten: Rinkaby - 2.

Bilden nedan är tagen av Egon Sidelöv - artilleriflygkurs på Rinkaby 1959 med nyanskaffade Fpl 51, Piper Super Cub. Synliga är SE-CKH/51256, SE-CKL/51254 och SE-CKF/51255 (notera även flygledartornet på hangartaket). Även 1960 och -61 genomförde arméflyget sina kurser i grundläggande flygutbildning på Rinkaby. Nu är den tiden sedan länge förbi, det snackas om att man ska riva de gamla militära hangarerna...


Gone but not forgotten: Pauliström/Fluxerum



Pauliström/Fluxerum - klicka här för kartnål. Idag syns inte mycket av den asfaltsträng som en gång utgjorde banan på ett flygfält. Dock ser man på bilden att hangaren faktiskt står kvar. 

Fluxerum-fältet anlades ungefär samtidigt - och enligt samma princip och i stort med samma dimensioner - som Hornlanda 1966-67. Bakom byggandet av båda dessa flygplatser stod Christoffer Drangel. Han ägde på 60-talet gården Fluxerum och familjen ägde tidigare närbelägna Pauliströms bruk. Han har för övrigt tidigare varit omnämnd i inlägget ScanBee: Geten & Ada samt figuerat även i Grön Fox Whisky - 2

I söndags passade bloggisten och Bengan på att besöka Fluxerum för att se vad som fanns kvar av flygfältet. Vi räknade ut att det var cirka 37-38 år sedan vi var här sist. Jag minns att då växte gräset högt kring den smala asfaltsbanan, idag växte skogen ännu högre. Asfalten fanns kvar här och var, men frågan var om man kunde ana att det i överhuvudtaget varit ett flygfält på denna plats för några decenier sedan. Döm själva, här kommer det några bilder...


I banändarna hade man asfalterat lite större cirklar för att flygplanen enkelt skulle kunna vända runt. Detta är södra banändan med blicken mot norr.

På 70-talet blev flygfältet istället förvaringsplats för timmer (något vi känner igen från senare år, fast på andra ställen). Den smala - och kanske lite väl tunna - asfaltsbanan kördes sönder av timmerbilarna. 

Cirka 50-60 meter in på banan - i höjd med hangaren - är numera asfalten borta. Eller så ligger resterna av den under denna skogsväg.

Hangaren, ja. Hur var det med den?



Vid närmare besiktning kunde vi konstatera att bäst före datum var passerat med ett par decenier, minst. Fler bilder...

     

Vid förra besöket var hangaren fylld med pappersbalar, gissningsvis från det närbelägna bruket. Denna dag hittade vi ett par bortglömda maskiner som antagligen en gång i tiden tillhörde samma pappersbruk. Man försöker samtidigt föreställa sig Drangels (på den tiden trading as Dackeflyg) Cessna 172 eller Beech Travel Air i hangaren.

Bengan kom ihåg en del annat, till exempel att FFK använde Fluxerum vid någon övning sent 60-tal, att en norrman damp ner här i en Piper Tripacer och trodde han landat i Hultsfred - är det fler därute som har flygminnen från Fluxerum?


Ännu en "flygisk relik". Det var nog ett bra tag sedan en hel vindstrut hängde här...

Pauliström/Fluxerum flygfält - gone och i det närmaste helt och hållet forgotten. Mina associationer går närmast till hur det kunde se ut på någon söderhavsö där djungeln återtagit ett övergivet gammalt krigsflygfält.


Vändcirkeln i norra banändan med blicken mot söder.

Skogsvägen, som till stor del går där banan en gång fanns, har tydligen ett namn... 


Kungshatt sjöflygbrygga



LIA skickade även följande bilder och skrev:

Kolla in bilderna. Sist du fick bilder tagna på samma plats fanns här en brygga, samt några flygplan. Upptäckte häromveckan att bryggan var borta och några dagar senare den lilla stugan också. Varför? Ingen aning.... Men en epok verkar vara över... Hur länge den varade? Ingen aning... Men jag gillade att se flygplanen varje gång jag passerade vid Lindö tunnel på Lovön (Ekerö).

Jämför med inlägget Mer svensk sjöflygsommar från förra året - här ser ni de bilder som LIA syftar på. Sedan kan man även klicka här för lite mer info, om än aningen daterad.

Om jag fattat det rätt så konsolideras (rätt uttryckt?) sjöflygandet i Stockholmsområdet till en nygammal plats. Återkommer strax till det.


Monumental dumhet - 4 "Vila i frid, ESKoBar"



"Speciell PPR" utverkades för att den 28 april landa på ESKoBar - bloggistens omskriving av ESKB, vilket i sin tur är (var) ICAO:s förkortning på Stockholm/Barkarby flygplats.

(PPR = Prior Permission Required)



Egentligen var insläppet stängt för gästande flygplan. Läs tidigare inlägget Monumental dumhet - 3 "Barkarby adjö". Den 31 maj 2010 är det slut, tack och adjö efter 97 års flygverksamhet. Hatten av för Järfälla kommun, kransnedläggelse på karlaplansmonument väntar. Jag tycker att man nu i helgen kan skippa PPR:en helt och hållet, se till att bränna gummi så mycket man vill och orkar på ESKoBar - det är ju liksom ändå kört...

En bildsekvens från landningen bana 24.

        

Även detta inlägget kan vara intressant att titta på i sammanhanget.

2010 ska - som också tidigare sagts - vara ett Flygets år i Sverige, hundraårsjubileum. Så tro fan man att återintar fältet som användes innan man flyttade flyget i huvudstaden till Barkarby! Om än under en alldeles för kort tid. Somliga kanske förstår hinten...

Hursomhelst, den borduriske flygattachéen torde nu hemsöka Järfällas kommunala makthavare som tack för deras insats. Återigen: Vila i frid ESKoBar. Du gjorde flygsverige lite roligare...och därmed rätt mycket utav flyg-Stockholm per automatik dito.

Ty så var det vid denna tid i landet Mellanmjölk...



Tidigare inlägg
RSS 2.0