Bästa inläggen 2014

 
Så var det dags igen, ännu ett år har gått. Tid att sumera lite över bloggåret, något som jag gjort de senaste sju åren. Sju år!! Det är inte klokt! Och nästa gång bloggen fyller år så blir den tio! Vad är det man håller på med egentligen? Man kan undra hur många timmar man lagt på bloggandet genom åren? Well, let's not go there...

När jag skriver dessa rader så har bloggverktyget blogg.se lagt upp en ny ful reklambanner högst upp när man kommer in på sajten. Dessutom vill man att man skaffar deras PRO-tjänst som kostar pengar, en liten spalt därom dök upp här på insidan i morse. Så här står det:

Som PRO-användare har du massor av snygga premium-mallar att välja bland. Du kan även välja bort annonser om du vill, plus att du får mer avancerad statistik som gör att du kan bli en bättre bloggare.

"En bättre bloggare"? Bättre hur då? Så med andra ord, tilltaget är samordnat och med en baktanke. Man får hoppas att detta är något som bara kommer förpesta tiden inför julen.
 
Genom åren har jag många gånger grunnat på att byta bloggverktyg. För egen del har jag inte så värst mycket gemensamt med den kundgrupp som blogg.se i huvudsak vill attrahera (vilket kanske märks i reklamen). Tyvärr är det så att alla årens produktion inte skulle så lätt kunna flyttas, det är helt enkelt för mycket. Det är för meckigt, för mycket och för sent. Om det ska vara mer bloggande så måste lusten få styra och sådana här saker känns enkom tröttsamt. Därför består lae.blogg.se ett litet tag till.

Ni som har facebookkonto - missa inte att gilla Lae - inte bara en stad på Nya Guinea! Det är en hel del trafik i det flödet, även bilder och filmklipp med mera som delas som inte hamnar på bloggen.

Mycket av bloggens längre inlägg har under året handlat om Bromma och Swedavias smutsiga spel för att bygga en ny storflygplats mitt i Stockholm, detta på bekostnad bland annat på annan trafik, den som av hävd alltid funnits där - allmänflygets rörelser.
Under hösten var följetongen om Hank Wartons tid som entreprenör i Europa även varit rätt dominerade på bloggen. Jag har valt att inte plocka mina egna favoriter av årets bloggposter bland dessa två ämnen. Detta är min lista av favoriter bland 2014-års publiceringar:

Martinet och vattengrav på Skarpnäck

En natt i Paris - Clabbe eller Bolly?

Bananhelikopter över New York och svenska vatten

SFF - varför? -1

I luften ovanför Fredens hav på 80-talet

Bilder på en Hercules under 50 års tid (nästan)

Sverigeflygs trea

Systemhaveriet inom svenskt flyg - 2

Lite om Piper Comanche

Några Navajo i Nyköping

Rudolf Blågul Filip och Ivar Röd 12
 
Som vanligt ska vi göra en jämförelse med tidigare års listor vad det gäller flyginläggen. Hur pass dominernade var dessa under 2014? 2008 var de fem, 2009 var de sju, 2010 var det nio stycken, 2011 var de sju stycken, 2012 var de åtta stycken och 2013 var de sju stycken. Jo, 2014 var de nio.

Totalt har från starten i oktober 2005 publicerats 3146 stycken inlägg. Undrar vad den siffran kommer slutgiltigt stanna på?

Nu går frågan ut till dig, kära läsare. Vilket inlägg var din favorit på lae.blogg.se under 2014?


Two Hearts

 
Phil Collins  Two Hearts

...från filmen Buster som kom 1988. När Phil Collins var med i fredagstreaten förra veckan drog jag även mig till minnes 60-talspastischen Two Hearts. Dessutom kommer jag också ihåg att en annan låt från samma film tidigare varit på bloggtapeten: Loco In Acapulco.

Two Hearts var visserligen en USA-etta när det begav sig - för lite mer än 25 år sedan - men gjorde inget större intryck på mig då. Häromdagen dök den upp på radion när man satt i bilen och då kändes det betydligt roligare. Eller är det bara jag som blivit gammal? Precis som Loco In Acapulco var Two Hearts skriven och producerad av Phil Collins tillsammans med Lamont Dozier. Apropå den senare, kolla gärna in Fula fiskar hugger inte i Watergate. Trevlig Helg!


God GuleJul!


Brommaprofil: SE-INH

 
Bromma Flygskolas Cessna T310R II SE-INH fotograferad på Bromma den 14 april 1993. Under tio års tid kom denna maskin vara flitigt använd i tvåmotorskolningen med mera hos Bromma Flygskola. Planet, tillverkat 1978, inköptes i England 1983 där det flugit som G-BLSL sedan 1979. Bromma Flygskola inköpte "tretian" från dealern Rassler Aero Service och den inregistrerades SE-INH under mellandagarna 1983.

Verksamheten hos Bromma Flygskola ökade under 80-talet, inte minst piloter till trafikflyget efterfrågades. SE-INH fick jobba rätt hårt, men inte utan missöden.
 
 
Bland annat skedde ett som var rätt omskrivet den 15 augusti 1989 då landstället vek sig under landningen. Platsen? Bromma såklart.

 
Ovanstående bild kommer ur Arkiv Andersson Aircraft och är tagen i november-december 1993 i samband med att flygplanet gjordes iordning inför ferry till USA efter försäljning. Som synes är den nya registreringen redan applicerad; N107TT. Som sådan noterades maskinen flyga Sumburgh - Reykjavik den 5 december 1993 och dagen efter vidare till Söndre Strömfjord.

För några år sedan var Bromma Flygskolas "November Hotel" åter till salu - annonsen ligger fortfarande kvar på webben.

Den avslutande bilden tog jag den 21 juli 1992. Cessna 310 är favorit-Twin, men det är svårt att ta snygga profilbilder på typen på grund av tipptankarna.


En annan An-2 - 4

RA-02156 på Barkarby vid Fly in'et i juni 1997. Bild: Paul Compton.

Jag tror inte att flygfolk i gemen inser att antalet Antonov An-2 som figurerat i Sverige är betydligt större än ett halvdussin. Det handlar nog snarare bortåt ett 30-tal stycken. Vid ett otal bloggtillfällen har jag berättat om An-2:or i Sverige, se till exempel tidigare inlägg (och deras länkar) med denna rubrik.  Utgångspunkten har oftast varit den reseach som gjordes till en artikel som publicerades 2001. När jag höll på med inlägget En annan An-2 - 3 hittade jag även bilder på "en annan An-2" som använts för fallskärmshoppning i Eslöv; ryskregistrerade RA-02156, senare RA-2156K.


RA-02156 taxar fram till tankanläggningen på flygfältet i Eslöv den 6 augusti 2000.

Detta flygplan tillverkades 1975 av PZL Mielec och hade tillverkningsnummer 1G161-56 samt hamnade hos Aeroflot med registreringen CCCP-07784. Denna ändrades efter Sovjetunionen fall, en bit in på 90-talet, till RA-07784.

1996 inköptes An-2:an av Henrik Jakovlew "trading as" Litat AB i Stockholm, på den tiden en mycket flitig flygplanhandlare, även via andra firmanamn som Sky Drivers och YakAero. Maskinen genomgick under november 1996 till januari 1997 en omfattande grundöversyn hos Kaunas Aviation. När denna var klar registrerades det RA-02156 på Vladimir K. Volokoslavskiy, Vyborg Aviation Group Ltd i St Petersburg.
 
RA-02156 parkerad på Eslöv tillsammans med en annan An-2, ES-CAB, den 9 april 2001.

An-2:an kom först att hamna på Östersund/Ope hos Kenneth Hoflin och Östersunds Fallskärmsklubb (Hoflin anskaffade några år senare istället RA-02640.). I maj 2000 vandrade maskinen vidare till Malmö-Björnstorps Fallskärmsklubb och baserades Eslöv där den ersatte LY-ABJ. Efter lite över ett år kom RA-02156 i sin tur ersättas av LY-APJ.

RA-2156K på Eslöv den 3 november 2004. Flygplanet var då ägt av en privatperson i Malmköping.
 
RA-02156 vandrade vidare till Umeå Fallskämsklubb. När vi kommer fram till våren 2003 verkar man lämnat tillbaka planet och det kom nu finnas ett tag på Barkarby. I början av 2004 ändras registreringen till RA-2156K. Exakt vad detta beror på är jag lite osäker på, men ganska trorligt en form av (ny?) klassning. Maskinen var under året synlig i Borlänge och i Eslöv. I det senare fallet kan det vara i samband med service.

Nästa anhalt bör nu ha blivit Skavsta och Nyköpings Fallskärmsklubb, som sedan tidigare använde sig av An-2 RA-02574 (c/n 1G161-52 - notera gamla varianten av registrering). När och hur det var slutfluget för RA-2156K vet jag inte, men på dessa bilder kan man ana dess förfall.
 
Uppdatering 16.30

Mr ManiYak har inkommit med följande kommentar:

RA-2156K användes aldrig av Nyköpings fallskärmsklubb utan såldes eller uthyrdes av Litat AB till en privatperson med basering på sitt fält utanför Malmköping. När det uppdagades att de ryska registreringarna var uttagna av AOPA Ryssland för att kunna användas för privat bruk inom landet och att inte var godkända utanför Ryssland, ställdes samtliga RA-registrerade flygplan på marken. Man kan se att bakom registreringen står det med kyrilliska bokstäver att flygplanet är privat då tidigare alla ryska flygplan var statsägda.

RA-2156K ställdes på Skavsta och plundrades på motor och instrument och efter en höststorm där flygplanet var på en egen mindre luftfärd, där en undervinge och stabilisator skadades, ville flygplatsledningen bli av med vraket. Undertecknad åtog sig arbetet med att skrota flygplanet och hösten 2012 förvandlades det till aluminiumskrot. Någon förklaring till bokstaven K har jag inte.


Den sista bilden är tagen av Richard Evers på Skavsta i februari 2012. Flygplanet skrotades här senare samma år. Se det tidigare inlägget An-2:or på Skavsta.


Snow på slätten

 
Innan besprutning från luften med flygplan blev förbjudet i Sverige i mitten av 80-talet (Lex Grantinge), fanns ett antal företag i landet som var tämligen livskraftiga inom gebitet. Störst var väl Sterner Aero som hade sin hemmabas i Borlänge. Här är två bilder på Sterner Aeros Snow Commander 600 SE-ENN tagna på Eksjö/Ränneslätt 1973 av min far. Det handlar om två olika tillfällen med rätt lång tids mellanrum. Anledningen till att SE-ENN fångats i sökaren heter Anders Lind, pilot hos Sterner Aero och tidigt medlem i flygklubben på Ränneslätt - se detta inlägget. Det är Anders som sitter i maskinen på den övre bilden.

Bröderna Sterner hade bildat företaget i slutet av 50-talet, då med namnet Siljansflyg. I början av 1966 skedde namnbytet och runt 1990 försvann bolaget in i det då nybildade Heliflyg.

Sterner Aero AB hade över tjugo stycken Snow-flygplan genom åren, förutom ett skapligt antal Piper Pawnee och helikoptrar samt några enstaka Cessna 185/206. Det fanns även en taxiflygavdelning med Beech Baron, Piper Navajo och Cessna 404. Och inte att förglömma; även en Sk 16A, SE-FUZ.

Under en period i slutet av 60-talet hade Sterner Aero även ett knippe Grumman Ag Cat. Dessa syntes dock knappast i Sverige utan användes i Sudan, ett land som bolaget jobbade flitigt i. Det är svårt att se på den undre bilden, mellan motorn och cockpit står det Sterner Aero på arabiska i det gula fältet, just av denna anledning. Fast Sudan var långt ifrån det enda "utlandet" som Sterner Aero var aktiva i...

Kul är också loggan på fenan som under ett tag delades med vårt lands största politiska parti. Somliga var inte sena med säga "Vi sprider också skit över Sverige" när detta påpekades.


Philip & Phil



Philip Bailey & Phil Collins  Easy Lover

...har också även den nu uppnått den aktningsvärda åldern 30 år. Låten släpptes på singel i USA i november 1984 och i Europa i februari året därpå. Att då så att säga, ligga litegrann mittemellan, passar ju bra för en fredagstreat på den här bloggen. Så får det bli - trevlig helg folks!


The Battle Of Bromma - 51

 
AOPA Sweden skriver idag på sin websida om Bromma South, ett nytt område på Lnitasidan som är dedikerat för lättare affärsflyg och allmänflyg. Det är en något uppdaterad variant på ett förslag från 2011, kolla på det nya förslaget här.

Förhoppningen är att förslaget ska komma i en ny belysning på grund av den politiska situationen som nu råder. Swedavias hållning i frågan har tidigare varit under all kritik. Bland annat kan man ana hur det statliga flygplatsbolaget snarare är intresserade av annat än flyg av denna artikel som kom ut i augusti, innan valet. Det handlar om samma område. Ännu ett tydligt exempel på inställningen som gör att Swedavia är svenskt flygs fiende nummer 1!

Dessutom är det här som Statsflyget avses få nya hangarer. Att detta med lite god vilja och insikt vad som är flygets bästa skulle kunna kombineras har jag tidigare skrivit om i detta inlägg.

Fast för FlygSverige skulle AOPA:s förslag vara det klart bästa. Några stolpar för Bromma South:
  • Bas för 100 lätta flygplan =kritisk massa
  • Nya attraktiva lokaler, Café Pilotinfo (briefing)
  • Moderna hangarer – också för besökare
  • Attraktivt mål för lätt flyg från hela EU
  • Serviceverkstad och ”turistkontor” med plats för besöksindustrin


1946 Percival Proctor


Från invigningen av Helsingfors/Malm 1938

 


Visserligen hade man tagit flygplatsen Helsingfors/Malm (Malmi på finska) i användning redan i december 1936, men den officiella invigningen skedde inte förrän den 15 maj 1938. Ovan finns ett inbäddat filmklipp från just dessa festligheter på platsen som tidigare kallades Tattarmossen. Inte mycket ljud, men det uppvägs med råge av intressanta flygetyg.

Samtidigt som invigningen arrangerades flygmässan SILI, vilket jag tidigare har bloggat lite om i tre inlägg: SILI, SILI - 2 och SILI - 3.

Malms flygplats används idag för allmänflyg. Tyvärr ligger ett tungt nedläggningshot över flygplatsen, vilket jag verkligen hoppas man kan avstyra. Frågan har väckt en stark opinon emot nedläggningen - skriv gärna på protestlistan, 68 000 har redan gjort det.


Svenska EAA 50 år

 
Den 18 december 1964 hölls ett "interimsmöte med grupp intresserad i bildandet av lokalavdelning till Experimental Aircraft Association i Sverige". Med visst fog kan man därför kanske påstå att den 18 december är svenska EAA:s födelsedag. För att detta 50-årsjubileum inte helt ska glömmas bort så tänkte jag idag publicera ett blogginlägg med skanningar från EAA-Nytt nr 5/1985. Man kan notera flera välkända namn bland de som bildade det som blev EAA Chapter 222, bland annat två av fyra möjliga distriktchefer i dåvarande Luftfartsverket. Med andra ord, myndigheten sporrade via personligt engagemang och fick dessutom en naturlig insyn i verksamheten.

Jan Christie och Anders Ljungberg på Barkarby i juni 2004. Bägge var med om att bilda svenska EAA 1964-65.
 
Anders Ljungberg, på den tiden verksam vid Nyge Aero, var nyckelperson vid tillkomsten av föreningen. Jag tror att man här i Sverige i gemen inte förstår var han även betytt för "modersammanslutningen" EAA i USA (och därmed för amatörbyggnad av flygplan världen över). Hans flygning USA runt med Paul Pobereznys Pober Sport i maj 1960 var epokgörande - man visade vad ett amatörbyggt flygplan kunde vara kapabelt till. Det är dock värt ett eget inlägg...

Anders berättade om hur EAA kom till Sverige i följande artikel.



I samma utgåva av EAA-Nytt är även följande tidiga dokument med...
Martin Selanders Corben Junior har tidigare varit föremål för ett eget inlägg. Den svenska avdelningen av EAA var den första utanför Nordamerika och Chapter 222 fick sina privilegier den 20 januari 1965. Nästa möte, den 29 januari 1965, protokollfördes som EAA Chapter 222:s första.


Cessna Ester - 1

 
Två stycken Cessna 210-5, eller gärna kallad Cessna 205, har förekommit på svenskt register. Den ena är SE-EST, ofta kallad "Ester". På ovanstående bild ser vi "Ester" parkerad i Ängelholm i samband med den Skandinaviska Flygutställningen den 10 maj 1972. F:et i den röda cirkeln, som man ser på fenan, är loggan för Stockholms Flygskola.

Flygplanet inregistrerades den 9 juli 1963 och EST syftade på den första ägaren: Bil AB Harry Est i Karlstad. Bara några månader senare överförs ägandet på Firma Värmlandsflyg i samma stad. 1967 blir Värmlandsflyg aktiebolag och SE-EST kom från och med november att lånas ut till AB Stockholms Flygskola på Skå. Den 11 augusti 1968 tappar Ester propellern och man lyckas nödlanda på Kärsön. Efter reperation överförs ägandet den 25 juni 1970 på Stockholms Flygskola som då har flyttat till Bromma.

Från och med den 15 oktober 1970 fram till mars året därpå är Khalil Abraham Salma, med adress Fajara i Gambia, noterad som innehavare av SE-EST. Det är inte helt okänt att Stockholms Flygskola hade engagemang i Gambia vid denna tid, det handlade främst om att göra sight seeing-turer med turister utmed Gambiafloden. Enligt uppgift lär man också iordningställt ett eget stråk för ändamålet. (Den som vill läsa mer om hur denna verksamhet, fast några år senare, kan göra så i Gunnar Sannergrens bok Jambo Kapten Gunnar.)


SE-EST fotograferad efter ommålning på Västerviks flygplats den 26 november 1972 av Lars E Lundin (LEL).

I februari 1973 inköps Ester av Skånes Fallskärmsklubb. Ur denna bildas tio år senare Malmö-Björnstorps Fallskärmsklubb och SE-EST följer med. Man huserade då främst vid ett litet stråk i Ettarp, på Björnstorps godsägor utanför Genarp strax norr om Sturup, men med tiden även i Eslöv och på olika temporära stråk på Revingehed.


Ovan bild togs i verkstaden hos Eslövs flygklubb den 25 mars 1991. SE-EST är inne för reperation efter ett haveri på Hasslanda som inträffade i augusti året innan. Nedan bild är också från Eslöv, reperationen verkar vara klar - då skrev vi den 12 juni 1991.



I mitten av 90-talet bytte klubben namn till Skydive Syd och hade då etablerat sig på Eslövs flygfält. När man 1996 anskaffade en Antonov An-2 (LY-ABJ) blev SE-EST till salu. Vid en kontakt sensommaren 1997 framkom bland annat följande uppgifter:
 
SE-EST
Typ: Cessna 210-5
Tillverkningsnummer: 205-0364
Tillverkningsår: 1963
Luftvärdighet: Utgick 970630
Total gångtid: 7024 timmar. Senaste året: 0 (Senaste flygningen 960710). Cirka 15 000 starter/landningar.
Stilleståndstider: Propellern kalendertid slut 960710 och är utdömd då den är för nedslipad.
Motor: Cont. IO-470-S med gångtid 1565 timmar (TBO 1500 timmar).
Com/Nav.: 1. Narco (720) 2. King KX 175B (720). X-pond mod C. ADF.

Priset låg på 100 000 kronor.
 
ESTer på Barkarby i juni 2008.

Den 25 mars 1998 noteras A K E Möllerström i Lomma som ny ägare enligt luftfartygsregistret (Enligt uppgift landade köpeskillningen på 111 000 kronor). 2007 säljs SE-EST vidare till ett partnerskap som baserar planet på Höganäs och något år senare hamnar det hos FlygMalle.


I början av september 2010 säljs maskinen till Peter Wraa i danska Århus (han hade tidigare ägt Yak-55 SE-LOO/OY-TLL) och i februari 2012 vandrar Ester vidare söderut, detta när hon säljs till Just Fly Adventure GmbH i Paderborn. En av delägarna i det företaget är en annan aerobaticpilot, Stefan Ürgün.



De tre avslutande bilderna på Ester är tagna av Johanna Jaakola på Aeródromo Municipal de Portimão i Algarve, Portugal, i september 2014. Maskinen är uthyrd till Skydive Algarve av Just Fly Adventure GmbH, som även äger en Cessna 182, D-ELMI, vilket också används som hoppkärra - gärna på samma ställe.

Notera att de tidigare (målade) registreringsbokstäverna är ersatta med påklistrade dito. Med andra ord, det har varit på tapeten att omregistrera planet, men en eller annan anledning har man ändå avstått. Hittills...


1967 Bensen Gyrocopter


Sista natten med Elektra



Bertil Wallin tipsade om att Matheo Yamalakis film Sista natten med Elektra fanns på SVT Play. Den gjordes 1991 och utgångspunkten är en av Falcon Cargo/Postens snart pensionerade Lockheed L-188 Electra. Bolagets fyra Electror skulle nämligen under det närmaste året ersättas med tre Boeing 737-300 Quick Change. Men Electra är långt ifrån bara ett flygplan - se filmen...och lyssna på eftersnacket...

Har faktiskt skrivit ett inlägg om Falcon Cargos sista Electra. Vad rubriken var? Falcon Cargos sista Electra.
 
Nedanstående bild tog jag på Säve den 5 september 1988 då Electra SE-IVR fanns placerad bland publiken när det var flygdag. Falcon Cargo kom ett halvår senare flytta från Säve till Sturup.


Little Honda



Beach Boys  Little Honda

It's not a big motorcycle, Just a groovy little motorbike. Låten om den lilla Hondan låg på plats sju på Tio i Topp den 5 december 1964. Vad är det för datum idag? Ja, just det - för exakt 50 år sedan. Den allra minsta Honda Super Cubvar tydligen på 49 cc så det får väl anses passa skapligt rätt för dagen. Passande fredagstreat med andra ord...

First gear, it's all right
Second gear, I'll lean right
Third gear, hang on tight
Faster, it's all right.
 

Om

Min profilbild

Lazerjesus

Les Aventures de lazer du Jesus

RSS 2.0