Systemhaveriet inom svenskt flyg - 2



Swedavia - svenskt flygs fiende nummer 1 - och den nya ägarstrukturen av de "offentligt ägda" flygplatserna uppmärksammades i morse i ett inslag i TV4-nyheterna. Staten bryr sig bara om det så kallade "basutbudet", med andra ord, Swedavias flygplatser. Basutbudet är russinen i kakan, de flygplatser som genererar vinster. De andra flygplatserna har man överlåtit till kommunerna i fråga och dessa kämpar med minussiffror år från år. Sedan finns ju de regionalflygplatser som från börjar har byggdes av kommuner för ge sitt näringsliv bättre utgångsläge. Något annat man minns är uttrycket länsflygplats.

Lek med tanken om man skulle omfördelat de pengar som nu ska plöjas in ett nytt Bromma, beställt av Malmö Aviation/Braathens Aviation. Det handlar om två miljarder kronor enligt chefen för flygplatsen. Hade de inte kunnat täcka de eventuella förlustsiffror som de forna statliga flygplatserna dras med idag? Eller till och med alla regionalflygplatserna? Och ändå hade det funnits lindrigt sagt mycket medel kvar till annat....

Lek med tanken att man stängde ner en riksväg för att den inte bär sig ekonomiskt. Otänkbart, det skulle inte hända, eller hur? Men detta är nu tyvärr den tunga vardagen för mindre regionala flygplatser i vårt land. Har en kommun lagt ner sin flygplats, sedan kan en våg av nedläggningar komma igång. Det blir en total härdsmälta i vår infrastrukt. Kvar bli Swedavias så kallade basutbud.

Det pinsamma i det här är att Swedavia, Nya moderaterna och Stockholms Handelskammare använder "nya" Bromma flygplats som ett argument för glesbyggden, detta när i själva verket Swedavias konstruktion och arbetssätt tar död på många av dessa regionalflygplatser. Jag menar att rätt många flygbanor har redan blivit dragstrips...

 
Sverige har inte en nationalekonoms idealgeografi, ett runt land med huvudstaden i mitten. Faktum är att vårt land är raka motsattsen. Därför är flyget - hela flyget, från lätt allmänflyg till tung linjefart - viktigt för Sverige. Och flyget - hela flyget, från lätt allmänflyg till tung linjefart - behövs för att knyta ihop olika landändar, likaväl med andra delar av Europa och världen. Det är då mycket konstigt att finansmarknadsminister Peter Norman i en promemoria (kommande styrdokument) angående Swedavia fullständigt missar just allmänflyget:

 
Swedavia ska alltså inte befatta sig med allmänflyg. Jag tar återigen tillfället i akt att säga följande:

Allmänflyget är en förutsättning för övriga genrer av flyg - berikar man inte dess jordmån så kan inte heller de mer kommersiellt genomsyrade få näring.

Handskas med gräsrötterna på ett genomtänkt vis. Odla vårt svenska flyg istället för att skapa ett enormt systemhaveri som fallet är i nuläget. Det tjänar hela landet på, jag lovar. Som det är nu saknas en helhetssyn och förståelse, det saknas en genomtänkt svensk luftfartspolitik: Det handlar om flygplatser, det handlar om personalförsörjning, det handlar om företagande, det handlar om samhällsfunktioner som vi tar för givna - det handlar om Svenskt Flyg på riktigt, inte en branschorganisation som inte är vad den heter.

 
I princip har allt som ställt saker och ting på ända skett under det senaste decieniet, med en eskalering på senare år. Åtskilliga har hela tiden sett dumheten och farorna i vad som händer, men påpekandena därom har ändå inte tagits på allvar. Nu sitter vi här med ett fullbordat systemhaveri.

Läs gärna föregående inlägget Systemhaveriet inom svenskt flyg - 1.


Skuterydsfältet - nu och då (ESMA 140820)

 
När jag ändå nyligen passerade Emmaboda passade jag på att svänga in vid det tidigare ombloggade Skuterydsfältet. Då man var i färd med att förbereda inför Emmaboda motorfestival den kommande  helgen fanns det trevliga människor på plats som öppnade upp åt mig - det var som att kliva in i en tidskapsel!
 


Flygplatsen (med platsindikatorn ESMA) invigdes den 26 augusti 1972, men fick en rätt kort blomstringsperiod. När vi skrev 1977 hade verksamheten snabbt börjat dala, utan att därefter återhämta sig igen.

Se de tidigare inläggen Business Flight Service och Skuterydsfältet och Linjeflyg och Emmaboda. Det finns en del bilder och sånt att jämföra med...


Snart dax för Fly in Flax - 2

 
Det börjar på allvar att dra ihop sig till vårt lilla arrangemang II. Fritz von Flaxen Fly In. För att vara lite mer precis så sker Fly In'et nu på lördag den 23 augusti. Ovanstående bild visar en de som anmält intresse, Propp von Blad...eller - jag ska vara ärlig, han kom nog inte väg hem förra året. Han blev kvar...
 
Titta hur trevligt vi hade förra året!

Låt nu inte Propp von Blads öde avskräcka er - välkomna på lördag! Fika och kokt korv finns att tillgå under dagen. Avikten är att tända grillen runt klockan 18.00. Lite party, lite sanningar sagda. Vi syns!


The Battle Of Bromma - 41

 
Nu på morgonen publicerade Dagens Samhälle en debattartikel om Bromma flygplats skriven av Ola Kjellberg. Den bär rubriken Handelskammaren driver ohederlig Brommakampanj.

Ett citat från slutet av artikeln:

Man håller dessutom flygbolaget Malmö Aviation, som ägs av familjen Braathen genom riskkapitalbolaget Braganza, under vingarna genom att i praktiken ge dem option på Bromma. Varför ska de skyddas från konkurrens på lika villkor genom att tillhandahålla dem en egen flygplats? Brommas nuvarande flygplatschef Grunditz har tidigare arbetat på Braathens och Anders Ehrling, nu koncernchef för Braathens, var tidigare styrelsemedlem i Swedavia.

Flygvärlden är liten, ett fåtal styr. Handelskammaren, nya Moderaterna och Swedavia sprider inte bara osanningar om Bromma flygplats, utan hotar även den fria konkurrensen. De har många frågor att svara på gentemot Stockholms invånare och lurade kommunala landsortspolitiker inför stundande val: Varför sprider Stockholms Handelskammare, Swedavia och nya Moderaterna lögner om Bromma flygplats, för kommuner bakom ljuset, samtidigt som de riskerar stockholmarnas hälsa, säkerhet, miljön och sätter den fria konkurrensen ur spel?

Jag ifrågasätter inte Bromma flygplats existens, men denna är upphängd på ett avtal från hösten 2007, ett avtal som statliga Swedavia nu läser som fan läser Bibeln. Följ avtalets intentioner - gör om, gör rätt! Det är så man kan rädda Bromma flygplats, inte hålla på att tricksa med en massa halvsanningar etc som det vanligtvis brukar komma från Swedavia. Man kan ju undra vad som händer med det statliga bolagets ledning vid ett eventuellt regeringsskifte, den har ju näppeligen varit politiskt neutral. Förutom vad som händer med stackars Bromma?

 

Balett i det blå



Här är en film om Art Scholl och hans "balett i det blå" från 1966-67. Vi har förlorat något på vägen inom flyg sedan denna tid. Det finns en känsla där som man bör hitta tillbaka till. Mer glädje, mer framåtanda...

Art Scholl har figurerat i tidigare blogginlägg - kolla gärna in Pennzoil-reklam: Props, Pistons & Pilots och AvArt: Super Chip.


Merry - fruktsoda med fullvuxen smak


Secret Agent Man



Johnny Rivers   Secret Agent Man

...som det så gärna hette då - 1966 - Live From The Whisky a Go Go. Blev som bäst trea på Billboardlistan detta år. Låten var amerikansk signatur till den engelska TV-serien Danger Man, som jänkarna bytte namn på och istället kallade Secret Agent. Lyssna gärna till The Danger Man Theme, det är lite skillnad.

Danger Man a.k.a. Secret Man lär även har visats i svensk TV på 60-talet. Dessutom gjorde den lite avtryck i vårt land också serietidningsväg, fast då under namnen John Drake och Ett fall för John Drake.

Med det säger vi Směrt Špionam och Trevlig helg!


Systemhaveriet inom svenskt flyg - 1



För någon vecka sedan skrev jag bland annat följande i ett blogginlägg:

Och att bara överväga att ta bort brandflygbevakningen här i landet måste anses som befängt. Jag tror dock att det om några år kommer bli problematiskt att få tag i piloter som ställer upp, det kommer helt enkelt vara för få som kan och vill. Men det är i sin tur ett resultat av den luftfartspolitik som Sverige har fört de senaste tio åren där antalet certifikat har minskat drastiskt (med 40%).

Och idag har Dagens Industri publicerat en artikel om brandflyget, precis med denna vinkling: Det handlar om att det börjar bli svårt att få fram piloter! DI missar dock att det finns en betydande bäring till Stockholmseländet och Brommaproblematiken. Det ger i och för sig en anledning till uppföljande artikel, man kan ju alltid hoppas.

Från artikeln:

Framtiden för det svenska privatflygandet ser dyster ut.

"Flygandet, som tidigare var en verksamhet inom ekonomiskt räckhåll för gemene man, har blivit en verksamhet för ett fåtal. Av dessa ställer en handfull personer i varje län upp på detta frivilliga flygande. Inte sällan är det pensionärer som fick sitt certifikat före den tid då kostnader och byråkrati började utestänga folk", säger Jan Stridh.

I Tyskland finns idag drygt 67 000 privatflygcertifikat. I Sverige finns det endast cirka 3100 certifikat kvar, enligt Jan Strid.

För cirka tio år sedan var Tyskland landet i Europa som man tog som exempel när man snackade om överbyråkratisering och kostnader vad det gäller flyg. Samtidigt var Sverige härvidlag något av ett mini-USA, fast i Europa. Numera är förhållandet det motsatta. Svenskt flyg - inte branschorgansiationen som inte är vad den heter - har misshandlats sönder av byråkratisk iver och flerfaldigt höjda avgifter. Rent ut sagt; det som har skett har faktiskt i praktiken gjort detta av ren och skär dumhet. Allt som oftast verkar man knappast har brytt sig om att göra några djupare konsekvensanalyser av vad olika beslut fört med sig. Att det till exempel börjat svartflygas här och var är väl ingen större hemlighet - läs det tidigare inlägget Ett haveri och ett annat för mer om den diskussionen. Där finner ni också en slags ingång till det resonemang som leder fram till dagens påpekande: Man kan skralt konstatera att vi nu sitter mitt uppe i ett veritabelt systemhaveri inom svenskt flyg.

 
 
Nu har det börjat viskas om förestående lättnader och goda nyhet från Transportstyrelsen för allmänflyget. Detta efter att det visat sig att certifikat och flygplan kan registreras i andra EU-länder som har betydligt lägre avgifter. Det är i så fall ett mycket senkommet uppvaknade som skett hos Transportstyrelsen. Man kan undra hur mycket det samlade värdet uppgår till vad det gäller förfallna cert etc? Kanske är det läge för en grupptalan? Man kan ju även i sammanhanget minnas mitt lilla förslag om TSL FK...

Den ovan citerade AOPA-funktionären Jan Strid skrev bland annat så här i senaste utgåvan av Flyghorisont:

Roade mig med att titta på statistiken för 2013. Kom då att tänka på all de som under förra året valde att placera sitt cert i ett annat EU-land. Utflaggningen är idag sannolikt kraftigast bland kommersiella piloter, och privatpiloter hakar på i allt högre takt. Ute på flygplatserna florerar allt fler svenskägda utlandsregisterade flygplan. Vill vi verkligen ha det så? Med nuvarande avgiftsnivåer måste svaret bli JA! Men visst vore det mer intressant att kunna behålla den egna myndigheten, utveckla den i rätt riktning och då även föra en svensk statistik som visar verkligheten. Detta är från och med i år helt omöjligt! Då första certifikatet, och första flygplanet lämnade Sverige är inte längre svensk statistik relevant.

Läs hela texten här.

Ett exempel vad det gäller omflaggade flygplan i AOPA-Sweden-sfären är den tidigare Brommabaserade Cessna Cardinal RG som i alla år varit känd som SE-GME. Den är nummera N177LP.

Är det många privatflygare som flyttat sina cert? Bra fråga, det bör röra sig om tresiffrigt antal och bollen har precis börjat rulla. Bra att ändå ha i bakhuvudet när antalet cert sägs vara 3100, för själv har jag hört siffran 2900...

En annan stor anledning till tappet vad det gäller privata cert är situationen i Stockholmsregionen. För tio år sedan fanns säkert cirka 20-30 procent av landets alla certinnehavare i denna kategori här (jämför gärna med söndagens inlägg vad det gäller flygplan). Sedan lade man ner Tullinge 2004, därefter Barkarby 2010 och då tillkom även Swedavia - svenskt flygs fiende nummer 1, vilken slängde ut allmänflyget från Bromma. Har man inte förståelse för allmänflygets behov och vad det ger tillbaka i rikets huvudstad, hur blir det då ute i landet?

Avsaknaden av en genomtänkt svensk luftfartspolitik är alltså påtaglig. Idag kännetecknas tillståndet av kortsiktiga vinster, eller/och ren fientlighet gentemot gräsrotsflyget...ja, ärligt talat är prägeln av ren dumhet rätt glasklar. Man förstår helt enkelt vad de olika besluten för med sig.

Som tidigare sagt: Man ska ha klart för sig att allmänflyget är en förutsättning för övriga genrer av flyg - berikar man inte dess jordmån så kan inte heller de mer kommersiellt genomsyrade få näring. Denna mycket grundläggande insikt verkar man helt ha missat.

Det finns fler saker som "bidrar" i detta systemhaveri inom det svenska flyget, risken är ju med andra ord överhängande att man återvänder till ämnet här på bloggen. Förutom misshandeln av allmänflyget så är ju till exempel flygbolaget Svenska Direktflygs förehavanden uppenbart intressanta. Sedan finns det mycket att borra i rörande aprilskämtet Swedavia...


Uppdaterat kl 21.30

SVT Smålandsnytt har ikväll sänt ett inslag om brandflygets/hemvärnsflygets - nej, allmänflygets - nästa stora hot; ytterligare en bränsleskatt. Det är bråttom att säga ifrån, på måndag den 18 augusti går yttrandetiden ut. Om Du känner någon som verkar inom de organisationer som fått remissen, se då till att kontakta dem med information om skattens negativa konsekvenser, och vikten av att de verkligen bekämpar förslaget.
 

Cavalier 2000 I-BILL



Bloggen hyser ju en viss förkärlek för Mustang och gärna då i formen av en Cavalier-modifierad sådan. Här kommer några bilder på Cavalier 2000 med den italienska registreringen I-BILL.



1967-68 modiferades flygplanet av Cavalier Aircraft Corp. i Saratosa, Florida, och köptes det av den italienske glassfabrikanten Ditta Billi. Som N6851 ferrades planet till Turin via Shannon i december 1968 och upptogs på det italienska registret på våren året efter.

Billi lät efter några år måla om I-BILL i knallgult med tunna svarta stripes. Den blev så gul och fin att man kan ju nästan tro att det rör sig om en måldragare från Svensk Flygtjänst...
 


I början av 1977 såldes I-BILL till Ormond Haydon-Baillie, en kanadensisk stridflygare boende i UK med en fabless för lite - ska vi säga; annorlunda flygmaskiner. Sedan tidigare ägde "The Black Knight", som var hans airshow act, en svart Lockheed T-33 och en Hawker Sea Fury.



Tyvärr blev tiden med den gula I-BILL inte särskilt långvarig. Redan den 3 juli 1977 havererade Haydon-Baillie med planet vid Mainz-Finthen i Västtyskland under avancerad flygning. Han och medpassageraren omkom. Veckan efter skulle Mustangen få en warbird-paint - som det stod i ett gammalt inlägg på FlyPast-forum: 

No it wasn't painted at the time of the crash. Dornier were going to do the paintjob for free during the following week but Ormond decided to drop in on the celebrations at the USAF base 1st.
 

Gone but not forgotten: Stigtomta och Larslund - 4


The Battle Of Bromma - 40

 
Denna artikel var införd i Flyghorisont 3/1984, även på den tiden talades det som synes om "nya Bromma". Det är bara att jämföra - vad gällde och vad gäller nu.

I sammanhanget kan det vara värt att påpeka att Bromma vid denna tid huserade i runda slängar 150 allmänflygplan, kanske till och med fler. Uppskattningsvis fanns det då på Tullinge cirka 30 allmänflygplan, på Barkarby ett 40-tal och på Skå-Edeby cirka 30. Hur många flygplan fanns det baserade på Tullinge respektive Barkarby när beskedet kom att dessa flygplatser skulle läggas ner och bebyggas? Sammantaget fanns det då i stockholmsområdet över 300 allmänflygplan, cirka en fjärdedel av hela landets antal.

Det är inget snack om att Bromma behövs för allmän- och affärsflyget. Faktum var ju att just allmän- och affärsflygets behov räddade Bromma flygplats från nedläggning på 80- och 90-talet. Något som man kan ha i bakhuvudet när man läser denna artikel...

Som sagt: Swedavia - svenskt flygs fiende nummer 1!  Man blir bara mer och mer övertygad om detta. Devisen kan nog göra sig bra på en Print on demand t-shirt. Någon som är sugen?


Vattenbombare - 2



Filmsekvenser tagna från ett av Kustbevakningens flygplan: De visar fällning och skopning av vatten med en Canadair CL-415 involverad i bekämpningen av skogsbranden utanför Sala. Även bilden längst ner kommer från Kustbevakningen.
 


Lite bilder från närmare håll också på Pelican 32...



  
Enligt vad räddningsledaren sa vid presskonferensen idag klockan 13 går avtalet ut angående vattenbombarna nu i helgen. Men man har bett att förlänga deras insats så de kommer vara kvar även under den kommande veckan. Läs mer här om hur ops går till.

Igår genomfördes totalt 478 vattenbombningar. Det gav 3 000 000 liter extra vatten över brandområdet, utöver det som räddningsteamen tillför från marken. Förutom de fyra CL-415 är 14 stycken militära och civila helikoptrar i olika storlekar involverade i brandbekämpningen. Dessutom finns - som tidigare nämnts - en luftburen samordnare i en i form av en fransk Beech B200 Super King Air.

Intressant att läsa ingående om insatsen i luften på bloggen Airheadsfly.

Tidigare berättades det om att dåvarande Räddningsverket och Kustbevakningen testade CL-215 och CL-415 åren 1995 och -96. För den som vill förkovra sig i detta finns här en hel del.

I morse hade en av de italienska CL-415-planen problem med en bränslepump, vilket tog lite tid att ordna innan man kunde börja dagens flygningar med just denna vattenbombare.

För en stund sedan (kl 14) verkar en av CL-415-planen, I-DPCV,  blivit stående på banan på Hässlö på grund av punktering. Med tanke på hur hårt man utnyttjar grejerna så är jag inte speciellt förvånad, sånt kan hända. Rampen på Hässlö har frågat Västerås Flygmuseum om man har lämplig domkraft, men tyvärr...det fanns inte. Bärgningsbil på plats. Hjulbyte ute på banan med andra ord (?) - se VLT för bilder etc. Vid halvfemtiden var jobbet klart.

Uppdaterat kl 17.50

Här kommer fyra klickbara bilder, de är tagna tidigare idag...



Tack till Brian Meese! Han tog dessa flygandes sin Citabira öster om restriktionsområdet. Vi ser tre av vattenbombarna in action med att skopa ur Hällsjön och bekämpa branden i bakgrunden.

Uppdaterat 140809 kl 08.50

VLTs website hittade jag följande filmklipp som kommer från italienarna...
  

 
Uppdaterat 140809 kl 19.00

Och här - via SVT - ett klipp från fransmännen...



Uppdaterat 140810 kl 07.30

Info från Länstyrelsen i Västmanlands län:

Detta innebär ett nytt läge där brandbekämpningen från luften kommer att förändras under söndagen. Vattenbombplanen kommer inte längre att flyga i skytteltrafik, utan användas som en rörlig resurs att sättas in där flambildningar uppstår. Ett av flygplanen kommer att fortsätta som tidigare medan övriga tre kommer att stå stand-by i Västerås för att snabbt och kraftfullt kunna bekämpa branden om behovet uppstår. Taktiken har utarbetats gemensamt med de italienska och franska piloterna utifrån våra behov och deras erfarenhet.



 Även om intervjuande reportern inte gör något vidare intryck, så är det helt klart rätt intressant att lyssna på denne italienske pilot angående vattenbombning...



Uppdaterat 140810 kl 21.30

Info från Länstyrelsen i Västmanlands län:

Avvecklingen av internationella flygresurser är gjord. I morgon kommer det att finnas två Super Pumor, åtta civila mindre plan och två Black Hawks för transporter - det finns möjlighet att gå upp med tre Pumor. Fokus går från vattenbombning till transporter. De utländska flygbesättningarna tackas av i kväll.
 

Street Life



The Crusaders feat. Randy Crawford   Street Life

...från 1979. En standard, en klassiker - en perfekt fredagstreat! Behöver det sägas något mer? Nä, jag tror inte det. Trevlig helg!


Hurricane på väg genom Sverige

 
På väg till ett par större flygdagar/tillställningar i Finland passerar en Hawker Hurricane genom landet. Dessa bilder är tagna på Kristianstad/Everöd av Ulf Hansson igår och idag.


Detta är den nog den "hårdaste" warbirden i Norden just nu! Flygplanet, en Hurricane Mk.XII med engelsk registrering G-CBOE, är som synes målad i finska flygvapnets färger från fortsättningskriget. Den är i gott sällskap med en Harvard målad som en SNJ-5.

 
Det snackas om att denna Hurricane är inbokad för flygdagen i Kristanstad den 24 augusti. Sugen på att köpa den förresten? Ägaren Phil Lawton vill nämligen sälja. Läs gärna mer om maskinen här

Man kan undra när en Hawker Hurricane var i Sverige senast? Hmm, antagligen har inte typen setts på någon svensk flygplats sedan vårvintern 1940 (?). Det var ju då som finnarna tog leverans av ett dussin från Storbritannien. Och apropå Hurricane, se gärna de tidigare inläggen AvArt: En Hurri hos Flygtjänst? och Hurri HC-452.

Tack till Ulf Hansson, samt till Pär Cederquist för tipset! Hurri'n och Harvarden fortsatte på eftermiddagen till Skavsta med nästa mål Helsingfors/Malm. Det var väl där de finska Hurricane-planen förresten var baserade under andra världskriget...
 

Vattenbombare - 1



Nicolai Musante Larsen hann med att knäppa ovanstående bild på de bägge italienska CL-415 på Kastrup nu i morse. Se det föregående blogginlägget för mer info. Flygplanen startade klockan 8.44 och befinner sig alltså i skrivande stund i luften på väg till Västerås/Hässlö (ETA klockan 10.20).

Här är fler fina bilder som Nicolai tog i morse.
 
 
Röken från branden gör det vanskligt att i nuläget använda de italienska och franska vattenbombarna. Alltså det är inte som tidningarna skriver, att de inte kan lyfta. Dock blir de tvingade upp på högre höjd för dropp vilket i sin tur medför sämre verkan. Anser man att verkan kommer bli för dålig...ja, då avvaktar man. Enligt VLT så har fransmännen varit i luften och ansett röken för kraftig. Dessutom är det flygsäkerhetsmässigt rätt diskutabelt att flyga om det finns fler flygplan och helikoptrar i det "inrökta området", man kommer inte hinna se varandra och kollisionsrisken är påtaglig. Jag glömde att säga att det också finns jämntjockt molnlager som ligger lågt över området...

Följande sjöar och vatten har nu spärrats för båtrafik i syfte att användas för vattenskopning (alltså upplockning av vatten av CL-415):  

Hela Granfjärden i Mälaren
Åmänningen
Hörendesjön
Virsbosjön
Snyten
Fläcksjön
Långsjön  

Följande bilder togs på Hässlö igår kväll av Krister Karlsmoen när de franska flygplanen anlände.


Först ut alltså "insatsledarflygplanet", en Beech B200 Super King Air, F-ZBFK.
 


De bägge CL-415,  F-ZBFS och F-ZBFV, som landade cirka en timme efter Beechen.
 


Se här när superreportern från Aftonblaskan intervjuar en av de italienska piloterna som flyger det som tidningen kallar Superflygplanen. Svårt att inte dra på smilbanden.

Uppdaterat 17.30

Från TT:

Försvarets luftsamordnare, bekräftar att flygplanen är uppe i luften och att
de fyra
 vattenbombningsplanen har hämtat upp vatten i Mälaren.
Däremot så är de inte redo att vattenbomba branden ännu. De har hämtat upp vatten för att kunna genomföra en bombning senare.


18.30 - det ser ut som insatsen med vattenbombning till slut/äntligen har inletts. Alla fyra CL-415 är i luften. Flygplanen hade antagligen kunnat påbörja insatsen 1-2 timmar tidigare om det inte hade varit att man glömt plocka ut brandmän från berörda områden...

21.00 - flygplanen återgår till Hässlö och parkerar för natten. Avsikten är att vara i luften igen klockan halvsju i morgon. Samtidigt fortsätter helikoptrar att vattenbomba ett tag till.

Nedanstående bild tog Pelle Lindkvist i Marseille den 19 juni i år. Det var en CL-415 ur Sécurité Civile som övade skopning och fällning av vatten. Nu är det inte övning längre...


Om

Min profilbild

Lazerjesus

Les Aventures de lazer du Jesus

RSS 2.0