Lae - inte bara en stad på Nya Guinea

I slutet av april levererades en Fairchild F-27F med 20 år på nacken till bolaget. Den var finansierad av AB Elektroplanering och registrerades SE-IEG. Tidigare hade planet bland annat flugit för kanadensiska MacKenzie Air och den amerikanska reseklubben Jet Set, då kallad Jet Set Too, samt Flying Firemen (som N225). Ganska omgående leasades SE-IEG ut till danska Cimber på 1,5 år och den affären möjliggjorde införskaffandet av ytterligare en F-27.

Följande skrev Peter Billing i Flygrevyn 3/1981:

Sedan maj förra året wetleasar bolaget [Cimber, min anm.] en Fokker F27:a av Växjöföretaget Aerocenter. Med drygt två kompletta svenska besättningar flyger F27:an Cimbers linjer med tre dagliga turer mellan Köpenhamn och Sönderborg och en till Odense. Cimbers egna Fokker F28:or som tidigare var insatta på dom här linjerna är i sin tur leasade till ett inrikesbolag i Saudiarabien. Där är oljan billig!

Aerocenters Fokker F27 köptes på ren spekulation i april 1980. Redan en månad senare kom anbudet från Danmark, och med knappt influgna besättningar fick svenskarna kontraktet som ser ut att löpa vidare ett bra tag till.

- Vi satsade på vad vi trodde den skandinaviska marknaden skulle behöva, säger Aerocenters direktör Thomas Johansson, och den satsningen var tydligen helt riktig. Bolaget söker f n flera flygplan av samma typ, och nyligen var Thomas Johansson över i USA för att leta.

Fairchild F-27J SE-IGZ på Arlanda 81-05-12. Bild: Tommy Lakmaker.

I februari 1981 levererades SE-IGZ, en Fairchild F-27J tillverkad 1959. Även den kom ganska omgående sättas i jobb utomlands: Med besättningar leasades SE-IGZ till Egypten och bolagen Pyramid Airlines och Nile Delta Air Services. 

I oktober ändrades namnet på bolaget till Aerocenter i Växjö AB.

I början av 80-talet var Aerocenter ett av två bolag i Sverige vad det gällde sitt segment - företagets F-27 hade plats för 44 passagerare. I Göteborg fanns numera även tidigare nämnda ScanBee med sin Convair 580 i samma storleksklass. Aerocenter flög en hel del odd-charter, till exempel ställde man upp med turnéflygplan åt artister som Jackson Brown och Crosby, Stills and Nash. Och med de danska och egyptiska leasingavtalen hade man också fått en skapligt stabil grund att stå på.

Aerocenter hade nu siktet inställt på att bli ett ledande commuterbolag. Så hade också Swedair som hade beställt tio stycken Saab 340 och då som största typ opererade Twin Otter. Att Swedair skulle bli matarbolag åt SAS och Linjeflyg var hela tanken med köpet av Saab 340. Men man ansåg sig sakna tillräcklig erfarenhet av större flygplanstyper, något Aerocenter hade. Därför köptes Aerocenter i Växjö AB upp av Swedair i början av 1983 och blev dotterbolaget Swedair i Växjö AB. Thomas Johansson blev dock kvar i firman i ytterligare ett par år - får se om och när jag återkommer med fortsättningen...

Då det Malmöbaserade Skyline började dra ner på sin verksamhet i mitten av 70-talet, blev bland annat den då 28-årige växjösonen och piloten Thomas Johansson utan arbete. Han kom då att starta företaget Aerocenter med inriktning mot taxiflyg. Utgångspunkten var den nybyggda flygplatsen Växjö/Öjaby. En Cessna 172 av 1962 års modell, SE-EHR, blev Aerocenters första flygplan och köptes våren 1975. Med garantier från bilkylartillverkaren Blackstone anskaffades några månader senare en Piper PA-31P Pressurized Navajo, SE-FPF.

Något år därefter utökades flottan med två Cessna 402, SE-FMN och SE-FZN. Aerocenter gjorde sig känt som ett offensivt företag och det märkes bland annat i flygplansinnehavet. Förutom de innan nämnda brukande man Beech 99 SE-GEO, Beech 200 SE-GSU, Beech B90 SE-GUU och en kort period Piper PA-31T Chyenne SE-GNB.

Aerocenter Trafikflyg

1980 fick Aerocenter tillstånd att bedriva tung luftfart. I slutet av april detta år ankom en Fairchild F-27 med 20 år på nacken till Växjö. Den var finansierad av AB Elektroplanering och registrerades SE-IEG. Tidigare hade den bland annat flugit för kanadensiska MacKenzie Air och den amerikanska reseklubben Jet Set, då kallad Jet Set Too. Ganska omgående leasades den ut till danska Cimber på 1,5 år. Den affären möjliggjorde införskaffandet av ytterligare en F-27. I februari 1981 levererades SE-IGZ, en Fairchild F-27J tillverkad 1959. Även den kom ganska omgående sättas i jobb utomlands: Med besättningar leasades SE-IGZ till Egypten och bolagen Pyramide Airlines och Nile Delta Air Services.

I början av 80-talet var Aerocenter ett av två bolag i Sverige vad det gällde sitt segment - företagets F-27 hade plats för 44 pax. I Göteborg fanns även ScanBee med sin Convair 580 i samma storleksklass. Aerocenter flög en hel del odd-charter, till exempel ställde man upp med turnéflygplan åt artister som Jackson Brown och Crosby, Stills and Nash. Och med de danska och egyptiska leasingavtalen hade man också fått en skapligt stabil grund att stå på.

Swedair i Växjö AB

Aerocenter hade nu siktet inställt på att bli ett ledande commuterbolag. Så hade också Swedair, som hade beställt 10 stycken SAAB 340 och då som största typ opererade Twin Otter. Att Swedair skulle bli matarbolag åt SAS och Linjeflyg var hela tanken med köpet av SAAB 340. Men man ansåg sig sakna tillräcklig erfarenhet av större flygplanstyper, något Aerocenter hade. Därför köptes Aerocenter upp av Swedair i början av 1983 och blev dotterbolaget Swedair i Växjö AB.