Hej Petter Röd Erik
26009/N510JS har en liknande historik efter tiden i Sverige som den tidigare avhandlade 26115/N51JC, den hamnade efter försäljning 1953 i Dominkanska republikens flygstridskrafter. Så långt har den nuvarande ägaren Warbird Heritage Foundation i fått det rätt - kolla in deras sida om flygplanet här. För den som intresserad finns här en WIX-tråd om Mustangen.
En bild som man sett några gånger i olika publikationer genom åren: Röd eller blå Erik ur F 16 Uppsala? Denna gång får bilden illustrera Röd Erik, 26009. Bilden kommer ur SFF arkiv.
Men vi ska ta det från början. Denna gång ska jag brodera ut historiken lite mer än vad jag kanske gör normalt här på bloggen - ämnet är väldigt tacksamt. Främsta källa är J 26 Mustang av Leif Hellström.
P-51D-20-NA med USAAF serial no. 44-72086 (c/n 122-31945) levererades den 20 januari 1945. Planet skeppas till England och monteras upp hos Base Air Depot 2 på Warton Aerdrome. Den 8 mars var 44-72086 med största sannolikhet en av de tolv P-51D som flögs över till den amerikanska basen Metfield i Suffolk. Härifrån skulle fabriksnya Mustanger levereras till Sverige, ett förfarande som gavs namnet "Projekt Speedy" och ombesörjdes av 1409th Army Air Force Base Unit. Här passar det att påpeka att ett och samma förband var sysselsatt med att ge support för kurirflygningar till och från Sverige med främst C-87 Liberator, en verksamhet som skulle föreställa hemlig och skedde under namnet Operation Sonnie.
Den svenska regeringen gav sitt godkännade av Mustang-affären den 14 mars och kontraktet tecknades i London den 9 mars. Anledningen till "Projekt Speedy", alltså det snabba genomförandet av inköp och levererans av 46 nya P-51D (ytterligare fyra Mustanger hade tidigare nödlandat i skapligt skick i Sverige och överfördes också till flygvapnet), var styrt av Operation Rädda Danmark. Det fanns våren 1945 farhågor om att tyskarna inte skulle kapitulera i Danmark och Norge även om man gjort så i hemlandet. Tillsammans med dansk polistrupp skulle man i så fall landstiga på Själland och på Bornholm. Fast, den verkliga anledningen var nog snarare att man inte ville se att ryssarna skulle befria Danmark. Om ett sådant scenario kunde vara förestående gällde det alltså att hinna före...
44-72086 anlände till Bromma den 10 april 1945 (dagen efter kontraktet signerats!) och ingick i den allra första levereransomgången bestående av tio Mustanger till svenska flygvapnet (två fick vända enroute). Hellström skriver:
Resten av formationen flög upp genom Skagerack innan svenska kusten korsades vid Smögen. Därefter gick kursen till Gullspång vid Väners östra strand och sedan rakt mot Stockholm, dit formationen anlände vid femtiden på eftermiddagen. Medan den "Flygande fästningen" - som medförde ett antal instruktörer och en del reservdelar - landade roade sig Mustangpiloterna med att lågsniffa över Bromma i hög fart, vilket storligen imponerade på den församlade press som inbjudits till evenemanget.
Flygplanet godkändes som 26009 tre dagar senare och hade då en total gångtid av 22 timmar. 26009 tilldelades 1.division F 16 i Uppsala med koden röd Erik (och därmed radioanropet Petter Röd Erik). " E" kunde också uttydas som Elvira och ett litet kvinnohuvud och detta namn målades framför vänstervingen. Läs mer om J 26 Mustang på F 16 under denna tid på sajten silvervingar. 1946 och 1948 kom Sverige inköpa ytterligare Mustanger tagna från amerikanska surplusförråd, totalt har flygvapnet opererat 161 stycken flygplan av typen.
Mustanger ur 1/F 16 på Ärna sommaren 1945. 26009, röd Erik, är som synes flygplan nummer två i raden. Bilden är ett reproskott ur Hellströms bok "J 26 Mustang" och är ursprungligen tagen av Sture Mattsson.
26009 kom under hela sin tid i Sverige ha hemvist på Uppsala/Ärna. På ena sidan målades Disney-figuren Panchito - läs mer om detta här.
Omslagsbilden till Flyghistoriskt Månadsblad 9/1981. Den togs i mitten av 40-talet av Rolf Westerberg och visar Petter Röd Erik i luften.
I slutet av sin karriär användes 26009 av Kungliga Flygkadettskolan, F 20, men behöll flottiljsiffran "16", fast med fenkod 20. Formellt tillhörde Mustangen då 5/F 16. Efter kadettskolans avslutning i april 1953 var 26009 en av de tio sista J 26 hos F 20, dessa flögs ner till Svensk Flygtjänsts verkstäder på Bulltofta för att packas ner i lådor. Detta var den sista kursen på F 20 som fick flyga Mustang, man hade tidigare under kursåret genomfört en utlandsflygning och besökt Grekland.
26009 avfördes formellt ur flygvapnet den 20 maj 1953. Tillsammans med ytterligare 41 stycken före detta svenska Mustanger hade planet sålts till Domikanska republiken. Det var firma Henry Wallenberg & Co som köpte flygplanen från Kungliga Flygförvaltningen för att sedan sälja dessa vidare. Förutom till Dominkanska republiken exporterades Mustanger till Israel och Nicaragua. Sverige hade vid denna tid en betydligt annorlundare syn på vapenexport jämfört med vad som senare blev fallet. Det var inte bara Mustanger såldes till Trujillo-regimen under 50-talet, även ett antal J 28 Vampire och stridsvagnar m/40L samt pansarbilar m/39 Lynx.
Efter att ha skeppats över Atlanten ombord på MV Anten under maj 1953 kom gamla 26009 till Aviacion Militar Dominicana:s (AMD) nyanlagda huvudbas vid San Isidro. Efter att ha monterats upp - kanske tog ett tag (se nedan) - fick planet ny identitet, blev nummer 1936.
Under 50-talet tjänstgjorde ett antal svenskar i AMD. En av dessa var förre flygteknikern vid F 16, Lennart Engerby, som 2009 utkom med en bok med titeln Castro blev min fiende. Han påbörjade sin anställning måndagen den 12 april 1954 och berättar bland annat i sin bok följande:
Dagen därpå, måndag, ut till det soldränkta flygfältet "Base Aera, San Isidro". Det fanns inga hangarer, inget skydd mot sol och regn och det var dåligt med drickvatten. På en trasig betongplatta låg på en linje uppackade och isärtagna flygplan från Sverige - våra flygplan, som Svensk Flygtjänst demonterat och exporterat, skulle nu sättas samman och görs flygdugliga. ... Under denna tid passerade en hurricane benämnd "Hazel" farligt nära ön och som tyvärr störde arbetet med att få nära femtiotalet flygplan färdiga inom utsatt tid. All tjänst avstannade i väntan på var orkanen skulle slå till som värst. Stående flygplan lades på marken med infällda landställ och förankrades vid marken. Detta var eländigt för oss - tidschemat kunde ej hållas! Vi kom lindrigt undan då orkanen ändrade riktning och slog till i kanten på ön istället.
Denna prövning kom vi över och i juli månad 1954 var det stor flygdag på San Isidro Air Base, då allt var klart för flygning och att vår testpilot, flottiljingenjör, Sture Lundin provflugit och godkänt samtliga flygplan garanterat klara för flygning. Klart för start och den dagen hängde den svenska mekaniska teamets ära på en skör tråd. Må allt gå väl idag! Man höll andan när de flugsugna dominikanska piloterna gjorde korstecknet och drog på full gas. Att se denna anhopning av de tidigare svenska Mustangerna mot den karibiska himlen var värt sitt pris. Vi var lyckliga när alla flygplanen återvänt och landat utan missöden.
Under 1960 lämnade de sista svenskarna sina tjänster i AMD. Året innan hade de fått bistå när Trujillo slog tillbaka ett kubanskt försök till att sprida sin revolution. Striderna pågick i 78 dagar.
Diktatorn Trujillo omkom i ett attentat den 30 maj 1961. Därefter påföljande oroligheter utmynnade i inbördeskrig 1965 och en amerikansk intervention. Några av de domikanska Mustangerna sköts ner av amerikanarna. Detta var sista gången som dessa Mustanger var i strid.
I slutet av 60-talet genomgick 18 Mustanger IRAN-inspektion (IRAN: Inspection and Repair as Necessary) hos Cavalier i Florida, 15 av dessa levererades tillbaka och tre behölls som dellikvid för arbetet. Man kommer ju genast att tänka på Biltemas Mustang vars tidigare identitet är oklar efter ha rullats ut från Cavalier och levererats till El Salvador 1968!
1968 verkar FAD 1936 ha råkat ut för ett missöde, flygplanet reparerades och gissningvis passade man också nu på att utrusta planet med dubbelkommando (DK) troligtvis hos Cavalier. Nedan bild visar panelen i det bakre sätet i Mustangen som det ser ut nuförtiden.
I decembernumret 1982 av Air Classics finns en artikel där Jeff Ethell (text) och Michael O'Leary (bild) berättar om en vecka med FAD på San Isidro-basen. Ethell får flyga med den andra DK-utrustade domikanska Mustangen, FAD 1900 (som inte har svenskt påbrå).
This first mission would be a familiarization flight, introducing me to military flying in the P-51. Rafael asked me if I had ever done spins or maximum performance takeoffs in the Mustang - ulp, no, I hadn't. Big grin from the Coronel - he would show me how it was done.
After I shoehorned myself into the rear seat, Rafael fired up and taxied out. Run up, then twenty inches, break release and sixty-one inches in one rapid motion without a burp. The fighter floated off the ground all three points at once in just a few hundred feet. Nose down to gain speed, gear up immediately, then slowly milk up the flaps. This was not simply an exercise in piloting skill - it is a military requierment in his country if the fighters have to be operated from short fields.
Flying to northern FAD Base Santiago, Rafael demonstrated strafing and low flying at 250 knots. He was at home, having flown the P-51 in first line service for thirty years straight. It did not take long to see that Dominican pilots are thought to handle the '51 as a military fighter and not a sport plane to be babied. Power is applied as needed from idle to METO. High Gs are pulled often in aerobatics, dive bombing and strafing. In the combat environment, it is not unusual to leave power at 46" manifold pressure and 2700 rpm.
Den dominikanske överstens namn var Rafael Diaz Bonilla, han var känd i FAD som El Diablo Rojo. Undrar om Diaz var en av de piloter som Engerby minns görande korstecket inför start på flygdagen i juli 1954?
Den 19 maj 1984 såldes nio av de återstående tio Mustangerna i FAD till Brian O'Farell t/a Johnson Aviation, Miami, Florida. De flesta hade svenskt påbrå och förutom före detta 26009/FAD 1936 har på bloggen även omnämts 26078/FAD 1930 (?) och 26115/FAD 1918. Ytterligare tre ex-J 26:or från Dominkanska republiken berörs i det tidigare inlägget J 26:or på Mustang & Legends.
FAD 1936 blev i april 1986 civilregistrerad i USA som N789DH. Året därpå såldes Mustangen till Joe E. Scogna t/a Vintage Air, Yardley i Pennsylvania, och målades som 44-15137 "Baby Duck" (ett flygplan som gick förlorat i mars 1945). Denna målning bär flygplanet fortfarande. 1994 omregistrerades Mustangen och blev N510JS, men snart därefter verkar saker och ting att ha somnat in.
Efter att varit markbunden sedan 1996 kom gamla 26009 i luften igen den 11 juli i år. Ägare sedan december 2008 är - som tidigare berättat - Warbird Heritage Foundation hemmahörande vid Waukegan Regional Airport utanför Chicago. "Baby Duck" bär koden LH-R. LH indikerar 350th Fighter Squadron som mellan augusti 1943 och mars 1944 var förlagd på tidigare omämnda Metfield i England.
Som sagt, tänk om denna fantastiska apparat av levande historia hade fått hitta hem till Sverige igen. Tänk att på hemmaplan kunnat hälsa denna Mustang med Hej Petter Röd Erik. Det, mina vänner, hade varit något i hästväg...
