Pink Lady i Biafraliften - Swedish crew?
G-ATOB was known by the Biafrans as 'Pink Lady' (due to the name 'Lady Thelma' having been painted on the nose by the previous owner); other pilots referred to 'TOB as 'The Old Bitch'. Initially; it was flown on behalf off the Biafrans by a Dutch ex-Schreiner Airways pilot, Peter Woolf, but his association with the aircraft lasted only a very short period after the aircraft purportedly sustained several direct hits during approach to Port Harcourt airfield. He was later replaced by a Swedish crew although by that time the Biafrans were starting to train local pilots for both the DC-7CF and the 'Grey Ghost' L-1049G. The object of training their own crews was, in time, to reduce the dependence on French and other foreign crews.
It is ironic that the DC-7CF was purchased by the Biafrans specifically to act as a 'back-up' for the 'Grey Ghost' Super Constellation. The L-1049G provided excellent service given the difficult operational circumstances but the DC-7CF was grounded for much of its time on the Biafran run. Details of its movements have passed largely unnoticed. The few recorded sightings include one known visit to Lisbon on 6 March 1968 (and another on 10 March) before being abandoned at Madrid-Barajas during early-April 1968. In fact it remained inactive at Madrid for the next three months.
Trans Meridian Airways G-ATOB avregistrerades den 2 oktober 1967 som sålt till Schweiz.
Enligt det som Draper skriver ska denna DC-7CF opererats av Biafra Government under den andra halvan 1967 och in på vårkanten -68. Men det upplevs ändå som att det finns en rätt skapligt stor osäkerhetsfaktor och jag känner inte till några svenskar involverade under denna period. Därmed inte sagt att det inte har förekommit. Är det någon därute som känner till mer? Hör av er!
Vad hände sedan med denna DC-7CF? Kan ju börja med att citera ett tidigare blogginlägg:
Redan i juli 1968 hade ARCO övertagit en fraktkonverterad DC-7CF som tidigare använts av engelska Trans Meridian som G-ATOB. Flygplanet hade egentligen tidigare inköpts av staten Biafra, men inte kommit till användning på grund av sin dåliga tekniska status och blivit långtidsparkerad i Madrid. Då Warton gjorde anspråk på det, på grund av uteblivna betalningar från Biafra, kom även andra intressenter göra detsamma. Nämligen den inte helt okände före detta SS-officeren Otto Skorzeny, men även Wartons affärspartner Lucien Pickett. Dock kom en spansk domstol döma i Wartons favör. Kanske finns det ett samband med detta och uppgiften att planet under hösten 1968 kort var registrerad i Costa Rica som TI-1065P (?). Hos ARCO (Bermuda) Ltd. blev denna DC-7CF VR-BCT.
