Andersons misslyckade resa till Kuba
Först, ett klipp från filmen Tretton dagar som kom år 2000. Det finns väl kanske ett och annat att säga om denna scen, men ett är säkert: Den har verklighetsbakgrund - vraket som det såg ut när det kommit ner...
Dessa två bilder tog min gamle kompis Fredrik Ahnell i mars 2008 när han besökte Museo de la Revolución i gamla stan i Havanna. Skrotet som syns ovan var en gång en motor som satt i en högtflygande U-2 vilken sköts ner den 27 oktober 1962.
Om Kubakrisen finns det mängder skrivet och just nu i dagarna är det 50 år sedan "världen höll andan". Detta aktualiserar denna vändpunkt i Kalla kriget på nytt.
Redan månader innan krisen hade blossat upp hade svenskt spaningsflyg fotograferat ryska fartyg i Östersjön som sedermera - skulle det visa sig - angjorde kubanska hamnar. Det är sedan tidigare klarlagt att en del av detta fotomatrial skickades omgående vidare till NATO.
Redan månader innan krisen hade blossat upp hade svenskt spaningsflyg fotograferat ryska fartyg i Östersjön som sedermera - skulle det visa sig - angjorde kubanska hamnar. Det är sedan tidigare klarlagt att en del av detta fotomatrial skickades omgående vidare till NATO.
Men personalen som bemannande spaningsplanen ur F 11 i Nyköping var kanske inte de enda svenskarna som fotograferade ryska missiler 1962? Ni noterade väl namnet på piloten som flög U-2 som sköts ner. Onekligen rätt svenskklingande. Har försökt spåra härkomsten, men så här långt gått bet. Hursom, så här skrev Peter Englund 1998:
Bara en enda människa dödades i det tredje världskriget. Det var en amerikan vid namn Rudolf Anderson Jr, som miste sitt liv när den U-2:a han flög sköts ned ovan Cuba vid tiotiden den 27 oktober 1962. Det som hände den där lördagen måste i efterhand betraktas som det kalla krigets absoluta klimax. Under några timmar rådde i praktiken krigstillstånd, och varken förr eller senare har världen varit så nära atomvintern.
Den 14 oktober hade Richard S. Heyser återvänt till sin bas efter en U-2-flygning över Kuba med bilder på sovjetiska avskjutningsplatser för robotar under uppförande. Detta satte självfallet igång en intensiv underrättelseinhämtning där flygspaning var en viktig del. Förutom att "officiellt" även dra igång Kubakrisen...
Anderson och Hayser tillhörde 4028th Strategic Reconnaissance Weather Squadron som för ändamålet baserat några U-2 på dåvarande McCoy Air Force Base i Orlando, Florida. Under perioden den 22 oktober till den 6 december kom 4080th att flyga minst 82 uppdrag med utgång från McCoy AFB.
Kartan är klickbar.
Faktum är att de sovjetiska kärnvapenraketerna tillhörde ett förband som normalt fanns bara ett par stenkast från Sverige, närmare bestämt i Šateikiai i Litauen. Det berättas på en museisajt:
The personnel of the 179th regiment participated in the deployment of rockets to Cuba; they poured a concrete for the rocket platforms in the central Cuba and in September 1962 the rockets were transported from Šateikiai to Cuba. All of this was done in secrecy. The soldiers worked in civilian clothes and loaded the rockets at night. When the Vilnius-Klaipėda passenger trains were passing by, all lights were turned off at the work site and work would be ceased. The rockets were transported to Sevastopol and loaded on commercial ships for transport to Havana.
Major Rudolf Anderson Jr., US Air Force.
Rudolf Anderson Jr var lördagen den 27 oktober ute på sitt andra uppdrag över Kuba (det första hade han flugit den 15 oktober). Två dagar tidigare hade en U-2 varit mycket nära att bli nedskjuten av luftvärnsrobotar, därför skedde inga flygningar dagen därpå. Men behovet av underrättelser var stort och inför lördagen ställde Anderson upp frivilligt. Planet han flög bar USAF idnummer 56-6676 och vid den här tiden flögs uppdragen med U-2 i amerikansk flygvapenmärking (Tidigare hade fallet varit annorlunda då det främst varit CIA som opererat U-2 för fotospaning). Från artikeln High Noon nyligen publicerad på airforce-magazine.com:
That morning, Air Force U-2 pilot Maj. Rudolf Anderson Jr. took off from McCoy, crossed the Cuban coastline at 9:15, and was soon picked up by the SAM site at Banes in eastern Cuba. Castro—who had no control over the Soviet weapons—had been clamoring for the U-2s to be shot down but Moscow would not give permission.
On Oct. 27, however, the Soviet commander, Gen. Issa Pliyev, could not be found and his deputy gave the order to fire, in violation of orders. The batteries launched three SAMs, two of which hit the U-2 and knocked it out of the sky at 10:19 a.m. Anderson was killed. The Air Force wanted to launch an F-100 air strike on Banes, but Kennedy would not authorize it.
På en annan website berättas följande:
A declassified CIA document shows that Anderson overflew the town of Camaguey and advance Soviet nuclear cruise missile positions in the village of Filipinas, west of Guantanamo. The Soviet generals took the decision to shoot down his U-2 shortly after he overflew Guantanamo, and turned in a northwesterly direction back toward Florida.
Spaningsfoto på grupperingsplatsen för luftvärnsrobotar av typ SA-2 utanför Banes. Bilden är tagen från en RF-101 (övre delen av bilden). Datum: 26 oktober 1962.
Historien om "spionflygplanet" Lockheed U-2 är fascinerande. Typen togs fram i största hemlighet av Lockheeds Skunk Works med svenskättlingen Kelly Johnson i spetsen. När ryssarna i maj 1960 lyckades skjuta ner en U-2 hade man gjort uppdrag över Sovjetunionen i cirka fyra år.
Efter det var amerikanerna inte onåbara däruppe, de sovjetiska luftvärnsrobotarna kunde alltså golva U-2 även på över 20 000 meters höjd. Man fick passa sig och användningen av U-2 var inte kanske längre lika självklar...och man tänkte nog annorlunda.
Under Kubakrisen kom amerikanarna även att flitigt använda sig taktisk fotospaning, där bland annat tidigare nämnda McDonell RF-101 Vodoo uppträdde på låg höjd. RF-101C från 363d Tactical Reconnaissance Wing genomförde sitt första uppdrag över Kuba den 23 oktober.
Även US Navy gjorde detsamma och då använde man Vought RF-8 Crusader. På denna sajt kan man läsa följande:
Crusader overflights of Cuba began on 23 October 1962, under the code name "Blue Moon". Flights of RF-8As from Navy reconnaissance squadron VFP-62, operating in several pairs of aircraft with each pair assigned a different target, left Naval Air Station (NAS) Key West twice each day, to streak in over Cuba at low level, then return to NAS Jacksonville, where the film was offloaded and developed, to be rushed north to the Pentagon.
Nedskjutningen av Anderson på lördagen blir kulmen. Samtidigt som det sker håller Washington och Moskva (Havanna hålls utanför) på att utväxla meddelanden. Det är via hintar och tolkningar som en snårig stig vandras som till slut gör att man finner en lösning där varken Washington eller Moskva "tappar ansiktet". Hade Kennedy lyssnat på de flesta av sina rådgivare rådgivare så hade han gett klartecken till flygattacker - detta var nog vad majoriteten av dem trodde skulle ske på måndagen. På söndagen kom dock meddelandet att Chrusjtjov beordrat borttagandet av de sovjetiska missilerna...
Det finns flera bra dokumentärer gjorda om Kubakrisen. En sentida produktion som berättar dess historia med ett perspektiv från insidan är Three Men Go To War. Ett år efter krisen mördas Kennedy, två år senare avsätts Chrusjtjov. Kanske är anledningarna till dessa öden relaterade till vad som hände i oktober 1962? Castro fortsatte dock att röka sin Cohiba...
Apropå "röksignaler": Uppgifter om den svenska signalspaningen under krisen finns samlade i FRA-arkivet, men dessa handlingar är fortfarande hemliga. De kommer att bli avhemligade senast 2032, man kan hoppas att det sker tidigare. Det vore även helt klart mycket intressant att få se det fotomatrial relaterat till krisen som svensk spaningsflyg samlade under 1962.
Nedan: Rudolf Andersons kista lyfts ombord på ett flygplan på Havannas flygplats den 6 november 1962 för att återbördas till USA.
