1966 Piper PA-32-260 Cherokee Six


Vita damer vid F 13

 
1982 provmålades ett halvdussin JA 37 Jaktviggen tillhörande 2/F 13 gråa och/eller vita. Det handlade om att ta fram ett nytt målningsschema för Jaktviggen och Low visibility grey, eller Tactical grey, var redan i stor utsträckning standardmålning i andra länders flygvapen. Enkelt uttryckt handlade det om att Jaktviggens taktiska uppträdande skilde sig mot den tidigare Viggengenerationens, som var målad i FOA-kamouflaget. Det handlade inte bara att försöka gömma sig på lägsta höjd med JA 37. Snarare lite tvärtom...

Dessa - idag - klassiska bilder på Martin 38 (37348) togs av Saabs John S Dahlin runt sommartid 1982. Även Martin 37 (37347) var då helvit.

En av de övriga flygplanen som var med i målningstesterna; Martin 68 (37328) blev senare Petter 68 och behöll sin gråvita skrud genom många år, vilket gav upphov till smeknamnet "White Lady". Fast jag har alltid var lite extra svag till "de riktiga vita damerna" från Bråvalla; Martin 37 och -38.

Det finns förresten även ett inlägg om "Svarta faran" i bloggskafferiet - bara sagt som en slags "motpol". Och kolla gärna in det tidigare inlägget Bråvallareklam.

Uppdaterad kl 17:55

Nicklas Lennartsson påpekade några fel i texten. Den är nu rättad och lite ändrad. Tack Nicklas!


On The Strip



Paul Nicholas  On The Strip

...minns kanske somliga av oss - den var en hit för ganska precis 38 år sedan. Låten gick in i Poporamas "Heta högen" den sista augusti 1978 som Veckans Smash Hit och fick vara med i ytterligare fyra omgångar/veckor.

Alternativt klipp till finns här och där är Paul Nicholas On The StripZandvoort. Rekomenderas! (Hade det varit bättre kvalitet hade denna suttit högst upp i detta inlägget.)

Paul Nicholas var uppenbarligen rätt populär i Sverige. Han hade tre låtar med i "Heta högen" 1977-78 varav On The Strip blev den sista. Trots att den blev rätt stor i Sverige floppade On The Strip på det hela tagetinternationellt. Antagligen bidrog den uteblivna framgången till att Paul Oscar Beuselinck, som han egentligen heter, gav upp sin karriär som popstjärna och gick tillbaka till musikalscenen.

Man kan ju undra om några av er kommer tillbringa helgen On The Air Strip? I vilket fall - Trevlig helg! Häpp!
 

Biafra Baby M41



På bilden ovan (en "stillis" kommen från en smalfilm) ser vi en MFI-9B tillhörande Biafran Air Force (BAF) med "identiten" M41. Tidpunkten skulle jag tro är hösten 1969 och platsen är av allt att döma Camp 1 som låg i Gabon, det vill säga BAF:s flygskola. Följande är saxat från ett tidigare inlägg:
 
Av allt att döma var det M41 och M74 som behölls på Camp 1 så att en mer ordnad utbildning kunde tillhandahållas åt biafranerna. Ett tiotal BAF-piloter hade kallats hem och skulle nu checkas ut på MFI-9B så man kunde intensifiera sina insatser. Nytillkommen flyglärare var Kristian "Kris" Kristensen som fick hjälp med denna syssla av Ljungberg och von Rosen. Ytterligare en flyglärare kom till Camp 1; Nils Gösta Holmer, som dock redan efter någon vecka fick avbryta sin sejour efter påtryckningar från sin arbetsgivare (SAS). Ungefär samtidigt fanns under cirka en månads tid en svensk radiotekniker vid namn Dennis Becker på plats för att bland annat installera ADF i BAF:s MFI-flotta.
 

Trycket på skolningen var hårt, bland annat flögs en "standardnavrunda" på snuslågan som tog 2,5 timme. Samma lärare kunde få sitta och göra upp till tre sådana pass om dagen. Den 22 september råkade M41 ut för en noshjulskollaps under en mörkerlandning på Camp 1. Man beställde nya delar från MFI i Sverige som letade sig ner till Gabon på "krokiga vägar" ("beställare" var enligt uppgift Gabons flygvapen). M41 kunde repareras och var åter i tjänst i slutet av oktober.

Nedanstående bild på MFI-9B SE-EUP tog Lars-Erik Ingerloo på Örebro/Gustavsvik den 14 juni 1969. Ganska så säkert är det just denna nia som några veckor senare fick den biafranska märkningen M41.


1966 Douglas Aircraft Company


DC-3 SE-IOK


Pensionerad från finska flygvapnet, här står Douglas DC-3 N58NA på Helsingfors/Vanda i maj 1985. Bilden är tagen av Juha Ritaranta. Just denna DC-3 hade från oktober året innan och fram till april varit intrimregistrerad i Sverige som SE-IOK - ett faktum som kanske inte är så känt.

 
Nästan exakt på samma ställe som den översta bilden - samma DC-3 men i Finnar-målning som OH-LCE 1969. Denna bild tog Juha som 13-åring. Det var lättare att få möjlighet att komma ut på plattan på den tiden...

Idag ska vi titta lite närmare på denna DC-3:as historik. Så här skrev Göran Bruun i Flyghistoriskt Månadsblad 1984.

 
LIA skrev om DO-12 i ett inlägg på sin blogg för några år sedan, kolla in Finska DC-3:or på Bromma. Och bland annat följande skrev hans kompis SuperEchoChris i inlägget Apropå En bro för mycket - 2:

DO-12, 42- 93096, OH-LCE  var "den andra" trean som norrmännen köpte och direkt sålde vidare för att finansiera den man flyger idag. Det finns en uppgift om att den hade en engelsk G-reg vad det nu var för att flygas ut ur Finland, men jag tror inte det stämmer. Tror den direkt blev N58NA (eftersom LN-WND först hette N59NA), samma som den sen hade hos Saber Cargo som sen blev First Flight Out innan man konkade. Den är nu reggad hos Chalk 17 Inc i New Orleans vad det nu innebär i praktiken.

När jag tänker efter kan den engelska registreringen ha att göra med att norrmännen inte sålde DO-12 direkt till USA utan först till Aces High tror jag. Överlåter till dig att forska vidare.
 
Det är inte DO-12, den ägdes nämligen ett tag av en före detta Transair-skipper vid namn Börje Thunberg och interimregistrerades som SE-IOK under perioden 1 oktober 1984 till 10 april 1985. Han sålde trean vidare till Aces High och kärran ferrades Helsinki/Vantaa  - Bergen den 28 maj 1985 som N58NA.

Det har aldrig blivit riktigt klargjort vad Thunberg hade i kikarn med SE-IOK. Kan bli ett blogginlägg?
 

 
Nu äntligen har jag bloggat om denna DC-3. Men jag vet fortfarande inte vad Börje Thunberg hade tänkt använda denna DC-3 till? Är det kanske någon därute som sitter inne med mer information? Hör av er!

Thunberg bodde i Malmö och arbetade som flygkapten på Transair Sweden intill dess bolaget upphörde med verksamheten i slutet av 1981. Han lär ha gått bort för cirka 10-12 år sedan.


 
Lite mer kan man säga om flygplanet; DC-3:an var tillverkad i Oklahoma City i början av 1944, detta med tillverkningsnummer 12970. Jag har försökt lista den efterföljande historiken enligt följande:

44.04.08 levererad som en C-47A-20-DK till USAAF med serial 42-93096.

44.05.28 ingick i 9th Air Force, senare överflyttad till 8th Air Force.
44.06.0x använd vid Dagen D, invasionen av Normandie, för fällning av trupp ur 82nd Airborne Division.

44.1x.xx Använd i Nederländerna och Belgien."It later flew on a resupply mission to the 101st at Bastonge and carried the 506th Pathfinders into Holland for Operation Market Garden." Källa för citat; se här.

46.04.17 Står parkerad München/Oberpfaffenhofen med en total gångtid av 1137 timmar.
46.06.12 Köpt av finska staten.
46.12.02 Avförd ur USAAF:s inventarielistor.
46.12.05 Flugen till Fokker i Holland för att byggas om för civilt bruk (Typ: DC-3C-S1C3G).
47.03.31 Konvertering klar och övertagen av kunden.
47.04.03 Anlände till Finland.
47.04.27 reg OH-LCE med Finska staten som ägare och innehavare Aero Oy, Helsingfors. Döpt till "Haahka".
49.09.14 ägarskapet överfört till Aero Oy.
56.06.08 Haveri Mariehamn, reparerat.
66.10.xx Konfiguerad som fraktflygplan och därefter främst använd som sådan.
69.05.08 Finnair Oy, Helsingfors (sista DC-3:an i bolagets tjänst).
70.06.xx Avställd. Total gångtid 35400 timmar.
70.10.27 OH-LCE avreg och flygplanet överfört till finska flygvapnet som DO-12.
83.xx.xx avställd Utti.
84.10.01 Interimreg som SE-IOK på B Thunberg, Malmö. Ej påmålat, ej flugen.
85.04.10 Interimreg i Sverige upphävd. Kvar i på Vanda.
85.04.19 reg G-BLXV på Aces High Ltd., Fairoaks Airport. Reg ej påmålad.
85.04.24 Avreg. i UK som såld till USA, reg N58NA.
85.05.28 Ferryflugen Helsingfors - Bergen.
85.10.25 US CofA utfärdat.
85.xx.xx Northern Airways, Burlington, VT.
86.08.22 Business Air Inc., Bennington, VT.
xx.xx.xx First Flight Out (N211FF reserverad, men ej använt).
9x.xx.xx Saber Cargo Airlines, namnet "Haahka" målat på nosen.
06.06.16 Chalk 17 Inc. New Orleans, LA.
11.12.31 N58NA avregisterad.

Huset
 
Numera hittar vi flygplanet upphängt i taket på National World War II Museum i New Orleans. På en sajt står det följande:

The National World War II Museum’s C-47 is one of its most impressive exhibits.  This machine carried troops of the 82nd Airborne to Normandy on D-Day, the 101st Airborne into Holland for Operation Market Garden, and participated in other key European Theater paratroop operations.  After the war it was part of the Berlin Airlift.  Reportedly acquired by the museum on eBay, it is now displayed over the ticket counter on entry into the museum.

Det där med luftbron till Berlin 1948-49 vet vi ju nu inte kan stämma. Men visst, denna DC-3 har en mycket intressant historia. Jag undrar hur många flygtimmar den totalt fick innan den hamnade upphängd i ett tak?
 

ESMV 160917

 
Denna lördag har bloggisten varit med om att fira Värnamo Flygklubb som fyllt 50 år. Detta skedde på klubbens hemmabas, Hagshult/Ya (ESMV), dit man bjudit in till ett Fly In. Ett tjugotal flygmaskiner i olika storlekar - ultralätta till Beech King Air - hittade till Ya och dess piloter lät sig väl smaka av klubbens pyttipanna med rödbetor, samt att självklart snacka en massa flyg. Några passade även på att ta sig en sväng i de nya demoflygplanen från Aviation Network AB och European Aircraft Sales ApS, en Tecnam P2008 respektive Piper Archer DX.

Vid 14-snåret hälsade även Flygvapnet på i form av roten Cesar 91 som gjorde ett par förbiflygningar. Kolla in Värnamo Nyheters artikel/inslag om eventet.

Här kommer lite bilder...



Om någon tycker det finns omotiverat många bilder på Cessna 172 SE-GGB så finns en hint om varför här .

Man får tacka för en trevlig dag, säga Grattis igen och tillönska Värnamo Flygklubb lycka och välgång till nästa 50 år i lufthavet!
 

1966 Cessna 210F Turbo Centurion


History


 
Mai Tai  History
 
...är ännu en solklar guilty pleasure som är lika solklar som helgfanfar på en fredag! Ibland har jag snackat om begreppet Nederpop...ja, här har vi något som närmast bör betecknas som Nederdisco, och det från tiden då discon som den lät här egentligen i princip var död. Kanske var det just därför - våren 1985 - när man hörde denna låt för första gången som man hajade till: Detta hookade direkt! Minns att det var i radioprogrammet Metropol, en institution på sin tid...förutom alltså sändningstiden på fredagarna efter kl 18. Hmm, History passar alltså bra ur flera perspektiv som Veckans fredagstreat. Resten är 'historia'...

Detta inlägg för övrigt har legat och jäst rätt länge nu, sedan den 22 september 2012 för att vara exakt (apropå History). Det är en del som ligger långt ner i bloggskafferiet som måste städas ut. Trevlig Helg! Häpp! Nu ska jag snart blanda mig en Mai Tai...


Tiger Moth SE-GXO

 
De två inledande bilderna i detta blogginlägget tog LEL på sitt hemmafält i Västervik (ESSW) den 20 juli 1996. Flygplanet är de Havilland DH.82a Tiger Moth SE-GXO som samma dag hade gjort sin första (officiella) flygning efter restaurering. Denna hade genomförts vid Kåremo Flygmuseum ett antal mil söderut. En annan Moth-byggare svingar proppen, nämligen Björn Blomstrand.

Idag ska det alltså handla om denna Tiger Moth, men även en hel del om turistmålet Silver Hill som idag är ganska bortglömt. För dess svenska historia är rätt intimt förknippad med just Silver Hill, det kommer att märkas...

 
Tiger Moth SE-GXO kom till Sverige tack vare Flygvapenmuseums (FVM) bytesaffärer. Som G-APJP landade dubbeldäckaren på Malmen den 13 oktober 1978 efter en elva dagar lång ferryflygning från England.

Flygplanet var från början tillverkad i Hatfield 1939/40 (c/n 82869) och levererades ny till Royal Air Force med serial no. R4961. Under andra världskriget användes flygplanet bland annat av No.4 Elementary Flying Training School belägen i Brough i Yorkshire. 1953 blev Tiger Mothen civilt registrerad som G-APJP.
 
G-APJP
 
G-AJPJ hade inköpts av ÖFS/FVM för att att man skulle kunna förvärva ett par andra Mothar, som fanns nedplockade i landet och inte hade flugit på åtskiliga år. Det handlade om DH.60T SE-BFI (som var en före detta Sk 9) och Valmet-tillverkade DH.60G-III OH-VKM (Se även detta inlägget som berör delar av deras historik.).

Den förstnämnda skulle till FVM och den finska Mothen till Malmö Tekniska Museum. Bägge dessa flygplan finns idag utställda sedan många år, detta efter att ha iordningställts av den för bloggens läsare välkände meken vid Linköpings Flygklubb, Kalle "Flaps", och hans - som det heter idag - "entourage".

Man kan notera att den 28 september 1978 fick G-APJP en ny ägare: MM Avation i Blandford, Dorset. Med andra ord så bör alltså affären som tog flygplanet till Sverige då varit klar.



Den 30 oktober 1979 avfördes Tiger Moth G-APJP från det engelska registret och som anledning angavs "Permantly withdrawn from Use (Sweden)"  och den 9 juli 1980 inregistrerades SE-GXO i Sverige. Ägare: Gysinge Automobilmuséum HB, Österfärnebo. Senare samma år blev flygplanet avbildat på omslaget på Flygrevyn - se ovan.

Bakom Gysinge Automobilmuséum stod doktor Nils-Erik Sundblad. Det var alltså han som hade haft "bytes-Motharna" SE-BFI och OH-VKM. Dr Sundblad kom i början av 1981 att flytta sin verksamhet söderut...


I en artikel med rubriken "Nytt bil- och flygmuseum" i Flygrevyn 2/1982 skriven av Sven Salonius, kunde man bland annat läsa följande:

Bil- och flygmuséet i Klippan....kommer snart vara en attraktion som är världsunik på många sätt. Dit har Nils-Erik Sundblad flyttat sin Rolls Royce-samling - världens största - och sina flygplan och sina lippizzanerhästar som tidigare fanns att beskåda i Gysinge. Flygmuséet kommer att inrymmas i en f d ladugårdsbyggnad - stor som en hangar. Just nu pågår arbetet med ett landningsstråk på 800 meter alldeles intill anläggningen och en hangar för flygande klenoder. Stråket korsas av en landsväg och därför måste ankomst anmälas i god tid till tornet F 5 i Ljungbyhed som då stänger trafiken på vägen vid start och landning.

Samlingen av gamla flygplan är ännu så länge inte särskilt stor, men Nils-Erik Sundblad är en sann flygentusiast med stora projekt för framtiden. Målet är att i Klippan skapa en svensk motsvarighet till Old Warren [Old Warden, min anm.] med gamla flygande maskiner - orginal eller repliker - som genomför regelbundet återkommande uppvisningar. Redan i somras hade man varje söndag en flygshow med Tiger Moth, Saab Safir, Bellanca Decathlon och Chipmunk till besökarnas stora förtjusning. Dessa flygiska delikatesser serverades av Pär Cederqvist, F 5, som bl a utsatte sig för upp till -5G under inverterade akrobatkonster. Ballongjakt med Tiger Moth och Chipmunk i en virvlande flygcircus var också något som utlöste förtjusta och stundom ängsliga reaktioner från åskådarna. Det som utspelades i luftrummet över Silver Hill kommenterades för publiken av Nils-Erik Sundblad med en entusiasm och vältalighet som inte stod efter en Lennart Hyland i toppform.

Som sagt i den citerade texten ovan, om än rätt flyktigt, så kom Sundblad kalla det nyetablerade etablisemanget i Klippan för Silver Hill.


Plocka upp en skarfs med vingspetsen - flygromantik på högsta möjliga lägsta nivå...eller hur ska man säga? Bilden togs av Kurt "Fido" Johansson på Silver Hill i början av 80-talet. Med största säkerhet - intill visshet - är det Pär Cederqvist som flyger SE-GXO på bilden.

 
 
Ur en artikel i Söderås Journalen saxar jag följande:

Nils Erik Sundblad ville förlägga sin världs-unika turistanläggning Silver Hill till Klippan. Anrika Herrevadskloster prioriterades - 1954 hade Sundblad gått ut som kursetta på F5.


Klippans kommun hade köpt Klippans Ladugård och Borgen. Detta erbjöds Silver Hill. Det passade bättre. Borgen köptes för 800 000 kronor, Ladugården för 500 000 kronor och bostadshuset för 350 000 kronor. Starten skedde 1981. Om det varit trögt i hanteringen kring ”Sommarland”, var det tvärt om för Silver Hill. Det blev problem med myndigheterna och annat, men främst med ekonomin. Trots en unik samling bilar av Rolls Royce och andra klassiker, lippizzanerhästar, flyguppvisning med mera så kom inte tillräckligt med besökare. Varför? Denna fråga ledde till att Kommunen och Silver Hill kom på kollisionskurs.

Den 23 november 1984 noterades Grundstenen 19178 AB i Stockholm som ny ägare av SE-GXO. Detta aktiebolag bytte namn i januari året därpå till Euro HCB Leasing AB och den 13 mars noterades A-M Nilsson, Klippan, som innehavare. Flygplanet stannade på så sätt s a s i familjen...

Våren 1985 skeppades Tiger Mothen ner till Kanarieöarna där den tillsammans med Chipmunk SE-BBS (också ägd av Sundblad) och två Saab Safir, SE-IGL och SE-IKI, skulle bilda en liten flygcirkus och göra uppvisningar för turisterna. Det hela kom dock av sig när SE-IKI havererade den 2 juni 1985 med dödlig utgång. Troligvis kom aldrig Tiger Mothen att monteras ihop på Kanarieöarna, utan blev stående ett par år därnere. Gissningsvis var problemet att frakten hem var dyr.

Den 20 augusti 1987 fick SE-GXO en ny ägare; B Meijer med f:a Chipmoth Bo Meijer, Falköping, men A-M Nilsson i Klippan stod fortfarande kvar som innehavare. Detta tyder på att Tiger Mothen hade återvänt till Sverige. Under tiden har även Silver Hill flyttat till från Klippan tilll Redberga utanför Falköping (Verksamheten upphörde ett par år senare. Redberga hade fram till 1985/86 f ö varit hemmabas Falbygdens Flygklubb.).

Den nye ägaren kom dock haverera med SE-GXO, detta redan den 17 september 1987 vid Falköpings flygplats då maskinen slog runt efter att gått av banan vid start- och landningsövningar. Efter reperation inträffade ett nytt haveri på samma plats den 5 oktober året därpå - SE-GXO kolliderade med en bil efter att gått av banan vid landning. Därefter såldes Tiger Mothen till Gennart Claesson och Kåremo Flygmuseum för återuppbyggnad.



På Kåremo tog jag denna bild på flygplanet - eller snarare dess kropp - vid ett besök den 7 augusti 1993. Det kom att färdigställas och göra sin första provflygning efter restaurering den 20 juli 1996 (se högst upp).

Sommaren 1996 kom SE-GXO att säljas av Gennart till Kenn Panduro, Give i Danmark och Tiger Mothen kom att registreras på den nye ägaren den 15 augusti.

Men det var som att flygplanet var förföljt av otur. Den 2 oktober 1996 havererade det på nytt, denna gång vid landning på ett privat stråk i närheten av Frøslev. Efter en pluslandning bestämde piloten att dra på igen, men kom aldrig upp i tillräcklig fart. Han försökte veja för några träd, men då stallade flygplanet, vingspetsen gick i marken och det slog runt och blev liggande med nosen i 180 grader mot den riktning man kommit flygande.



Efter missödet blev det inte uppbyggt för att flyga på nytt, men väl restaurerat som statiskt utställningsföremål, märkt som en av dansk militär Tiger Moth före kriget. På den avslutande bilden ser vi före detta SE-GXO utställd och märkt S-16 på Danmarks Tekniske Museum i Helsingør (när det begav sig var Hærens Flyvertroppers Tiger Mothar numrerade S-1 t o m S-15). Numera hänger S-16 - gamla SE-GXO - i taket...

de Havilland DH 82A Tiger Moth II in Helsingør

Värnamo Flygklubb 50 år firas lördag 17 september (uppdaterad 160915)

 
Måste puffa lite för Värnamo Flygklubbs Fly In som hålls nu på lördag! Detta skickades ut av klubbens ordförande Mikael Thulin för någon dag sedan.


MEDDELANDE FRÅN VÄRNAMO FLYGKLUBB

Värnamo Flygklubb 50 år lördag 17/9 kl 12-17

Värnamo Flygklubb firar 50 år 2016 och med anledning av detta anordnar vi ett litet fly in på Hagshult/Ya (ESMV) lördagen den 17 september mellan klockan 10 och 16. 

Till denna tillställning hoppas vi självklart att det kommer lite folk flygande till oss. Vi kommer att servera lite mat kl 12-14. Kl 14 får vi även besök av Försvarsmakten i form av en rote JAS 39 Gripen - vad sägs om det?!
 
Från Danmark kommer Piper-agenten European Aircraft Sales och demonstrerar den nya dieseldrivna versionen av PA-28, Piper Archer DX. Finns på plats mellan kl 10 och -13.

Dessutom kommer Tecnam-försäljaren (med två flygmaskiner) och så gör även representaterna för Dynamic samt Eurostar.
 
Hoppas Du är sugen att fira de första 50 åren med oss! Sprid detta vidare till flygintresserade och välkommen till Värnamo Flygklubb på lördag!

OBS! PPR gäller för landning på ESMV. Ordna detta genom att ringa Pär Svensson på 070-566 10 38.

Värnamo Flygklubb är sedan födseln baserad på Hagshults flygbas och äger idag två välutrustade samt moderna flygplan, vilka används mycket flitigt. Överst ser vi Cessna 172R Skyhawk SE-LZA tillverkad 2005 och nedan Diamond DA40 NG SE-MDV som tillverkades 2012. Klubbens först anskaffade flygplan 1966 var en då två år gammal Cessna 150 med registreringen SE-EHL. Den finns fortfarande i flygande skick i Norge...
 


1966 Cessna 337 Super Skymaster


ESMC 160910

 
Idag har vi haft Spaka själv-dag på Eksjö/Ränneslätt (ESMC), vilket blev en mycket välbesökt tillställning - tillströmningen var över bloggistens vildaste förväntningar! 20 stycken intresserade passade på att åka ett pass med flygläraren Pär Svensson från Värnamo Flygskola/Flygklubb. Förhoppningsvis blev några flygbitna idag och går vidare, det vill säga börjar skola och tar flygcertifikat.

 
Två lokaltidningar uppmärksammade evenemanget...och lite dramatik blev det också när det upptäcktes en skogsbrand på närbelägna Soåsen.

Se Smålands-Tidningens artikel/inslag här.

Tack ni som var med idag. Och ett speciellt tack till Pär Svensson.


Swedavia och löpartävling på Arlandabana


För ett par dagar sedan upplät det statliga flygplatsbolaget Swedavia en av Arlandas banor för en löpartävling. Jag missade NOTAM därom, men hade jag varit mer uppe på tåspetsarna så hade ni fått veta detta INNAN startskottet för löparna hade gått. Tilldragelsen har gett upphov till en tråd på flygtorgets lilla forum - se här. Förutom att några inkommande flighter fick ligga i holding förståss...

Alltså, jag är inte förvånad. Swedavia har inte fokus på rätt saker, och att tillåta en löpartävling på en av de tre banorna på självaste Stockholm/Arlanda...ja, kan det bli mycket mer uppenbart?! Swedavia ÄR svenskt flygs fiende nummer 1! 

Hur länge ska vi i detta landet tolerera Swedavias abnorma beteende? Skriv om uppdraget, politiker! Kicka folket i ledande postion som inte förstår hur flyg fungerar - från gräsrötterna i allmänflyget och uppåt - hur det hänger ihop! Och som jag uttryckt tidigare; byt namn! För varumärket Swedavia är i FlygSverige nerskitat från tårna till upp långt över ögonbrynen...


Det här är den rätta tiden



Lisa Stansfield  This Is The Right Time

...minns man, det är ganska exakt 27 år sedan låten var en hit. Time flies, brukar man ju säga - right or wrong. Men nu är det den rätta tiden att plocka fram denna låt som veckans fredagstreat.

Tidigare hade man ju hört henne i Blue Zone (kolla detta blogginlägget) och med Coldcut. Faktum är att This Is The Right Time var framtagen tillsammans med just Coldcut  medan uppföljaren, megahiten All Around the World, inte var det. Och kanske var det därför, när Stansfield slog igenom, och så att säga blev "allmängods"...ja, då var det inte längre riktigt, riktigt lika...kul (?). Men okej, rätt kul ändå. Bägge låtarna fanns med på albumet Affection som släpptes lagom till julhandeln 1989.

Snart är det ju jul igen, men jag säger inte God Helg än. Det är så att säga inte "den rätta tiden" för det. Nä, det får räcka med Trevlig Helg! Häpp!


Om

Min profilbild

Lazerjesus

Les Aventures de lazer du Jesus

RSS 2.0