Mer LAMCO, mer Rallye...och mer Skå
Inlägget om LAMCOs flygklubbar har fått en hel del respons - jättekul! Häromdagen kom ett email från Jarl Sundgren som jag här nedan återger med hans tillåtelse.
Jag läste på din blogg om Lamcos flygklubb - att min MS 880 B SE-EGD är ex EL-ADM känner jag till sen tidigare. Jag har försökt hitta nån bild från den tiden men inte lyckats. Så småningom spårade jag dåvarande ägaren till Lilla Edet, inte så lätt eftersom han bytt efternamn. Vid två tillfällen har jag talat med honom men inte fått fram så värst mycket. Emellertid framkom att dom från Liberia startade tre ombord på hemväg till Sverige men lämnade av frugan i Mauretanien. Inte så konstigt eftersom även en fjädelätt fruga som last i baksätet sannolikt gav kärran prestanda som en kraftigt överlastad humla i den heta afrikaluften.
Jag har vid ett par tillfällen flugit med tre ombord och det var inga höjdare, vid första tillfället trodde jag att slatsen fastnat i öppet läge, men vafan det går att flyga från Västerås till Skå med öppna slats. Nåja när kärran så småningom kämpat sig upp till 1500 fötter och fått upp speeden så gick slatsen in dvs det är konstaterat att max T/O 770 kg är just max T/O vilket jag före start räknat fram att vi vägde all together.
I SFF-revyn "Från SE-EAA till EZZ" finns en bild tagen 1967 med kärran målad som den fortfarande ser ut. Till Liberia levererades den metallblank av en fabrikspilot som stannade några dagar och ordnade ägaren herr Larssons typinflygning. Om jag förstått det hela rätt så hade han svenskt segelcert men fick ett motorcert utskrivet av postmästaren i Monrovia, men vi har hört vandringssägner förut så vad är fact and fiction.
Emellertid och således vore det kul att få veta mer om kärran, jag har flugit mer spännande saker, tex åskilliga timmar krumelurer med numera Friedners Safir, en hel del Sk 16-tid i numera Anderssons FUZ, t o m några pass Hunter till höger i Björns tvåsitsiga, d:o i 28C, men faktum är att min gamla Rallye (nr 73, sannolikt en av de äldsta flygande) bereder mig stor flygarglädje och fortfarande går alldeles utmärkt (peppar peppar..).
Den förste ägaren av min Rallye har uppenbarligen en del bilder som han sagt att jag kan få se om jag kommer till Lilla Edet...men det är inte min dagliga rutin att morgonjogga den vägen så vi får se när det blir.
En annan person som fanns i Liberia på den tiden som Bell 47-pilot, är Helen Elmgrens far. Han var på Skå vid förra årets veterandag och flög en sväng men den Bell 47 som då var på veterandagsbesök.
Ha det bra, vi ses på lördag - ja, lördag 13 juni 2009 på Skås veterandag menar jag. Bifogar en bild i tidens anda: min eldieselhybridflygplansbogseringstruck - Prius kan kasta sig i väggen!. Ett Gott Hjul & Gnytt år från Skå-Edeby.
Jag läste på din blogg om Lamcos flygklubb - att min MS 880 B SE-EGD är ex EL-ADM känner jag till sen tidigare. Jag har försökt hitta nån bild från den tiden men inte lyckats. Så småningom spårade jag dåvarande ägaren till Lilla Edet, inte så lätt eftersom han bytt efternamn. Vid två tillfällen har jag talat med honom men inte fått fram så värst mycket. Emellertid framkom att dom från Liberia startade tre ombord på hemväg till Sverige men lämnade av frugan i Mauretanien. Inte så konstigt eftersom även en fjädelätt fruga som last i baksätet sannolikt gav kärran prestanda som en kraftigt överlastad humla i den heta afrikaluften.
Jag har vid ett par tillfällen flugit med tre ombord och det var inga höjdare, vid första tillfället trodde jag att slatsen fastnat i öppet läge, men vafan det går att flyga från Västerås till Skå med öppna slats. Nåja när kärran så småningom kämpat sig upp till 1500 fötter och fått upp speeden så gick slatsen in dvs det är konstaterat att max T/O 770 kg är just max T/O vilket jag före start räknat fram att vi vägde all together.
I SFF-revyn "Från SE-EAA till EZZ" finns en bild tagen 1967 med kärran målad som den fortfarande ser ut. Till Liberia levererades den metallblank av en fabrikspilot som stannade några dagar och ordnade ägaren herr Larssons typinflygning. Om jag förstått det hela rätt så hade han svenskt segelcert men fick ett motorcert utskrivet av postmästaren i Monrovia, men vi har hört vandringssägner förut så vad är fact and fiction.
Emellertid och således vore det kul att få veta mer om kärran, jag har flugit mer spännande saker, tex åskilliga timmar krumelurer med numera Friedners Safir, en hel del Sk 16-tid i numera Anderssons FUZ, t o m några pass Hunter till höger i Björns tvåsitsiga, d:o i 28C, men faktum är att min gamla Rallye (nr 73, sannolikt en av de äldsta flygande) bereder mig stor flygarglädje och fortfarande går alldeles utmärkt (peppar peppar..).
Den förste ägaren av min Rallye har uppenbarligen en del bilder som han sagt att jag kan få se om jag kommer till Lilla Edet...men det är inte min dagliga rutin att morgonjogga den vägen så vi får se när det blir.
En annan person som fanns i Liberia på den tiden som Bell 47-pilot, är Helen Elmgrens far. Han var på Skå vid förra årets veterandag och flög en sväng men den Bell 47 som då var på veterandagsbesök.
Ha det bra, vi ses på lördag - ja, lördag 13 juni 2009 på Skås veterandag menar jag. Bifogar en bild i tidens anda: min eldieselhybridflygplansbogseringstruck - Prius kan kasta sig i väggen!. Ett Gott Hjul & Gnytt år från Skå-Edeby.
