Lae - inte bara en stad på Nya Guinea

Flygkultur i bloggosfären sedan 2005

Trämagistern - men inte lärare i träslöjd

Publicerad 2007-07-26 18:54:00 i Allmänt, Propulärkultur,

Miles Magister
Nils i baksätet i Peters Miles Magister, enroute Thurweston till Old Warden för några år sedan.

"The Miles Magister is a phrase in Latin, pronounced "Me-lays Mag-ister", that translates as "soldier-teacher" which was very fitting for its eventual role as a basic training aircraft."


Hur många Miles Magister har det funnits i Skandinavien - eller för den skull: i Norden? Mig veterligen har det bara funnits två i Skandinavien: danska OY-DNI och OY-ABI, den sistnämnda hamnade sedermera i Sverige och blev SE-CGF. Två exemplar har även funnits på Island.

Totalt tillverkades 1 203 stycken Magister i England under perioden maj 1937 till januari 1941 samt ytterligare 100 stycken på licens i Turkiet. Idag finns det bara tre kända luftvärdiga exemplar i världen. På Old Warden finns två av dessa, en av dem ägd av Peter H, G-AKPF.

OY-ABI
Jo, ordinarie förarplats är det främre sätet...

Järnmagistern har man ju hört talas om, men detta flygplan skulle man kanske då likna vid trämagistern då det just precis är tillverkat i huvudsak av...trä.

OY-ABI (c/n 2026) tillverkades i av Philips & Powis Ltd  vid flygplatsen Woodley utanför Reading 1940 (det var inte förrän 1943 som Miles började producera under "eget" namn) och levererades till RAF som en Magister Mk.III med serial no. T9759. I april 1947 importerades Magistern till Danmark av Scanavation på Kastrup. Under de tio åren därefter kom det flygas som OY-ABI och hinna med att genomgå några ägarskiften.

OY-ABI, senare SE-CGF
Som en Klemm 35, fast lite större...och i trä.

Våren 1957 säljer Peter Kjærgaard i Herning OY-ABI till flygplanhandlare Figge Bergman (omtalad då och då här på bloggen) i Göteborg - flygplanet hade då utseendet som på bilden ovan. I slutet av maj 1957 blir denna Maggie SE-CGF och efter ett tag hittar Figge ett par köpare: Torgil Rosenberg och Pelle Modin.

De kom stå som ägare men innehavare var en sammanslutning som de kallade Destinguished Flight Society. Rosenberg har berättat om detta i sin bok  Trots och tack vare - lyckanden, misslyckanden och sällsamma möten.  Efter tre-fyra år säljs SE-CGF vidare, denna gång till Göran Bodås.

Den 30 juli 1961 havererar SE-CGF i starten i Klapparängarna utanför Ljusdal. Kärran kolliderar med taket på en stuga.

Sedan lär det kvaddade flygplanet legat kvar i Ljusdals-trakten i många år. Enligt hörsägen kom trämagistern någon gång i mitten av 70-talet att gå upp i rök i majbrasa. Tio år senare hade antagligen en sådan sak aldrig skett, för då hade nog det flyghistoriska medvetandet vaknat tillräckligt mycket.
Tänk om man brukat en gammal husvagn eller något liknande till majbrasa istället...den gången, på 70-talet i Ljusdal?


Currently spinning:

The Style Council   The Lodgers

China Crisis  Black Man Ray

Steely Dan  Hey Nineteen

Donald, Walter, how on earth did you come up with those harmonies??? I mean, it's not jazz, it ain't R&B either... it's just... well.. YOU! Amazing... so unlike anything else and yet it flows... like a rolling stone, the real one...

Liknande inlägg

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Lazerjesus

Les Aventures de lazer du Jesus

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela