Wade in the water & BoB
Vadå i vattnet? Vada i bakvattnet? Vadan detta? Helt akterseglad? Nja, inte fullständigt. Eller snarare nog inte alls, men denna måndag känns så här långt som en av de meningslösare dagarna på länge. Men det ska ju finnas sådana också. Och inga nyheter lär ju vara goda nyheter. Därför plockar man fram gamla nyheter, gamla sanningar. Till exempel att Battle of Britain (1968) är flygfilmernas flygfilm. Här finns ett klipp som apitretare:
http://www.thehistorychannel.co.uk/site/tv_guide/full_details/British_history/programme_2746.php
Så mycket till film är det kanske inte, men....flygfilm! Produktionsbolaget sålde ut ett flygvapen som var rankat nummer 21 i världen när inspelningarna var klara i slutet av 1968. Det blev startskottet för warbirds-rörelsen: Att äga, flyga och restaurera flygplan (främst) från andra världskriget och på så sätt hålla ett stycke historia vid liv. Idag ibland till smått astronomiska summor. En nyöversedd och blankpolerad Spitfire går på i runda slängar cirka 20 miljoner kronor. Vad försäkringskostnaden ligger på ska vi inte tala om.
Favoritkarraktären i Battle of Britain spelas av Michael Caine, Squadron Leader Cranfield. Bara att välja det namnet. Cranfield är ett rätt välkänt flygfält i sig. Det finns två scener med Sqn Ldr Cranfield som sticker ut. I den första jag tänker på står han i resterna av sin hemmabas efter en Luftwaffe-raid. Hans kalfaktor, eller motsvarande, plockar upp hans golfbag med grundligt mosade klubbor och ger den till Cranfield. Han slänger uppgivet bagen i backen och skronderar ut sin ilska över att hans bas inte får luftskydd från de andra baserna längre norröver när han själv leder sitt förband ut över Engelska kanalen för att jaga tyskar. Kalfaktorn säger att det ordnar sig nog, de ska ju ändå ombasera till den närbelägna flygklubben. Cranfield utbrister då:
- Have you seen it? It's a nasty little place full of dead flies.
- Then perhaps the jerries wont come to visit?
- Well, I don't blame 'em!
I nästa scen ser man Cranfield med hela sin squadron sitta fastspända i sina Spitfires med motorerna igång, just vid den innan nämnda flygklubben. De har suttit där ett tag. Cranfield är otålig. Han säger till sin stridsledare på radion:
- Either we go or we stand down!? The engine's overheating and so am I!
Piloterna ler, och Cranfield får som han vill: Startordern kommer. Ett tiotal Spitfire startar från den knallgröna gräsmattan och passerar med minimal marginal över en häck vid fältgränsen. På verandan till flygklubbens stuga sitter Cranfields hund och ser husse stiga mot öster. Han kommer inte tillbaka...
En bild tagen av en de spanska piloter som var med i inspelningarna av Battle of Britain. Fler liknande bilder som man upplever en viss pulshöjande effekt utav finns här:
http://www.fag.es/sevilla/batallainglaterra/batallainglaterra.htm
För att återknyta till rubriken lite: I en scen kommer en lyckosam engelsk pilot huttrande gående mot sin chef. Han är nyligen upplockad ur Engelska kanalen efter ha hoppat ifrån sin sönderskjutna Hurricane. Den burduse sydafrikanske chefen - vars förlaga var Sailor Malan - skriker: - Where the hell have you been? Learning to swim, svarar han trött. Snarare badat än Vadat ..in the water.
