Ahrens 404 och KM-180
Vad är det här för flygplan då? Flygplantypen är en STOL utility transport som heter Ahrens AR 404 och den har faktiskt mer med Sverige att göra än man först kanske tror. Se detta inlägg som en försmak, för jag tror att jag kommer få anledning att komma tillbaka...
För 15 år sedan skrev jag ett inlägg där jag nämnde en viss Peter Ahrens. Från Dragon Aviation och en Dragon Rapide
Flygningen var 28 000 kilometer långt och gick bland annat via Aten, Bagdad, Abadan, Karachi, Rangoon och Djakarta. Planet lämnade Bromma den 15 augusti 1960. Den emigrerande teknikern hette Peter Ahrens. Han blev många år senare känd för att försöka bygga upp en flygindustri i Malmö, dock utan större framgång.
Thus, because the probe took forever to be completed, the credit was not available when it was needed the most, and Ahrens was forced to shut down. No airplane factory in Puerto Rico. No thousands of direct and indirect jobs. No versatile competitive aircraft in the market.
What I find most interesting, though, is that as good as the airplane really was -not only on paper, but also according to those who flew it- there has not been any new attempts to manufacture the airplane, maybe in a different country.
I discovered also, that next door (that is, next hangar) to where the Ahrens factory was located, the DeLorean Car company was also manufacturing vehicles. My memories about the DeLorean are very vague, but I recall that there was some involvement of drug money associated with the raising of the funds necessary to manufacture the cars. Was this fact considered as a kind of guilt by “neighborly” association? Was something more sinister behind the scenes at Ahrens? What was the final conclusion of the probe? The results of the probe are unknown to me at this point in time. I haven’t been able to secure a copy of that document, and I ignore if it still exists, somewhere.
Runt projektet bildades Scandinavian Aircraft Construction AB (SAC) 1984. KM stod för Kim Ahrens, son till Peter, som nu stod för konstruktionsarbetet. KM-180 skulle ha fyra turbopropmotorer av typ Lycoming LT-101 och i passagerarkonfiguration ha 40 stolar. KM-180 skulle vara simpel och robust samt sakna tryckkabin. Åtminstone i det första utförandet. Break even beräknades ligga vid det 26:e tillverkade flygplanet och marknaden uppskattades ha ett behov av cirka 400 flygplan de närmaste tio åren.
Anledningen till fyra motorer och inte två? Jo, om man stod ute i busken med en motor ur funktion hade man kunnat flyga ut därifrån på tre. Hade man istället valt en tvåmotorlösning hade man i ett sådant läge snällt fått vänta på ett motorbyte på plats.
Första flygning planerades till december 1986. Den tidpunkten passerades dock utan att så skedde.
I november 1987 återkallade Luftfartsinspektionen sitt projektgodkännande. Anledningen sades vara att man inte fick tillräcklig insyn i utvecklingsarbetet. Vid denna tidpunkt hade SAC 40 anställda, som sades upp. Det här blev dödsstöten för projektet i Sverige. Blev det något mer än en mock up-kropp? Marknaden kom istället rätt mycket domineras av nordirländska Short med sina modeller 330 och 360.
Ahrens lär några år senare haft en ny verksamhet på Nya Zeeland, Speciality Aircraft Services. Som sagt, det kan bli uppföljande inlägg om denna intressanta och märkliga företeelse i svensk flyghistoria.
