Red Eagles - det hemliga amerikanska MiG-förbandet
I slutet av september i år höll Gail Peck, centralperson i CONSTANT PEG-programmet och uppsättandet av 4477th Test & Evaluation Squadron ("Red Eagles"), ett föredrag vid Smithsonian National Air and Space Museum. När jag såg att klippet ovan var inbäddningsbart...ja, då bara måste det upp på bloggen! Det är helt fascinerande att höra denna fantastiska berättelse från en som var med. Rekomenderas mycket varmt! Det tar fyra minuter innan huvudpersonen presenteras och därefter tar över...
En talande bild från hemliga Tonopah Test Range Airport; personalen är klädda som vilka lediga gruvarbetare i trakten som helst. I bakgrunden startar en av de tre civilt leasade Cessna 404 som förbandet använde i "sin busslinje ut i den offentliga världen".
Man byggde en ny topphemlig bas på ett öde flygfält utanför Tonopah i Nevadaöknen. Därifrån kom man opererade man med MiG-17 (fram till 1982) och MiG-21 samt med tiden även MiG-23. Amerikanarna lär ha fått loss tolv MiG-23MS "Flogger E" och en MiG-23BN "Flogger F" från Egypten sommaren 1977. Ska man gissa att man fick hälften av dem flygande? När utprovningsprogrammet Have Pad var färdigt gick de vidare från "Red Hats" till "Red Eagles" 1980/81.
MiG-23 blev inte lika populär som sin föregångare MiG-21. Ett citat från en artikel i Aviation Week: "Red Flag in the 1970s we were told that the MiG-23 would sweep its wings [forward] and kill you. Ron Iverson [4477th operations officer 1975-79, retired as a Lt Gen] flew one of the first ones. He said, “don’t worry about it -- most of the time it’s trying to kill me."
Den kinesiska varianten av MiG-21, J-7, känns lättast igen på att huven öppns bakåt. Jämför med tidigare bild här ovan. Här ser vi just en av 4477th Test and Evaluation Squadrons J-7:or.
Bilden nedan lär vara tagen 1979. MiG-17 och MiG-21 i formation tillsammans med två Northrop F-5 tillhörande 64th Fighter Weapons Squadron.