En Bestmann från Grönskåra - 5
En bild på den tyska Bücker Bü 181 Bestmann som landade på en mosse (Gölen) vid byn Stenbrohult sydväst om Grönskåra den 25 maj 1945 - flygplanet "ligger på ankomstplatsen". Notera datumet - kriget slutade den 7 maj. Via BoW.
Det känns tragiskt att se denna Bücker Bü 181 Bestmann lämna landet - för annonsen i senaste Aeroplane Monthly pekar ju på att så antagligen kommer bli fallet. Redan har jag fått en förfrågan från UK om flygplanet.
Bestmann SE-BNK, före detta Luftwaffe CR+IU, är så vitt jag vet den sista "nödlandaren" som finns kvar bevarad efter andra världskriget i Sverige. Historien om flygplanet och Hermann Butz, som använde det för sin flykt hit ett par veckor efter krigslutet (!), är fascinerande. Detta sammantaget gör att Bestmann SE-BNK är ett mer än lämpligt föremål passande för ett svenskt museum. Så pass unikt är planet. Läs gärna de tidigare En Bestmann från Grönskåra-inläggen.
Jag förstår säljaren på sätt och vis (kanske inte har någon viktig detalj klar för mig), men detta flygplan är mer än en orginaltillverkad Bücker Bestmann. För det är som enkom orginaltillverkad med Luftwaffwe-history som man kommer att se på detta kulturföremål i Tyskland eller i UK? Inte att det är den sista nödlandaren, och det i dubbel bemärkelse...
Återigen, detta om k-märkning av vissa flygplan, precis som fartyg - vad händer?
Uppdaterat 111025
Enligt en källa lär det finnas en hel del Hägglunds-taggar/plåtar här och var i SE-BNK. Kanske bytte man ut kroppen efter det att denna Bestmann blev skadad vid hangarbranden (Hangar A) på Bromma den 9 april 1947? Eller inte? Med rätt stor säkerhet var vänstervingen obrukbar. Se SFT 3/2011 s.4.
Samma månad hade KFF, som tagit hand om Bestmannen åt ryssarna (man trodde felaktigt från svensk sida att Butz flykt hade påbörjats från en av Sovjet besatt del av Tyskland), notifierats om att flygplanet skulle överlämnas till Albin Ahrenberg. Den 23 april 1947 transporterades planet till Ahrenbergsflyg på Lindarängen.
Grundbesiktning efter återuppbyggnad skedde den 2 augusti 1949 och därefter utfärdades interimsluftvärdighet. Registrerades officellt som SE-BNK den 26 september 1949, ägare Albin Ahrenberg, Danderyd. Tilldelades då tillverkningsnummer LFS 1-1949, fast tillverkningsåret angavs som 1944. Under 1950 och större delen av -51 hyrdes SE-BNK ut till SAS flygklubb på Bromma.
Den Bestmann som fastnade i mossen utanför Grönskåra 1945 hade "108" påmålat på fentoppen, med andra ord var detta tillverkningsnumret (Werk Nr.). Detta nummer finns också med i olika handlingar tillhörande SE-BNK. Jag har tidigare trott att man bytte till LFS 1-1949 i samband med inregistrering för att ryssarna inte skulle i efterskott kunna komma med eventuella krav. Hursom, "108" känns i detta fall som ett för kort Werk Nr.. Kanske är det bara de tre sista siffrorna i det vanligtvis sexsiffriga numret?
Det lär, enligt den tidigare nämnda källan, stå stämplat i SE-BNK med Hägglund & Söner nr 103. Det flygplanet var en Sk 25 i flygvapnet, FV-nr 25103. Denna Bestmann avfördes 541021 tillsammans med de övriga sista av typen i flygvapnet och såldes via Svensk Flygtjänsts försorg vidare till Västtyskland. Av 94 stycken försålda Sk 25 Bestmann kom 72 stycken återuppstå civilt nere på kontinenten. Dock inte 25103.
Luftvärdigheten för SE-BNK kom att utgå den 31 augusti 1951, därefter inträffar en stilleståndsperiod. Enligt registret så noteras Svensk Flygtjänst AB som nya ägare till SE-BNK den 18 november 1954 och planet blir åter luftvärdigt den 23 september 1955. Därefter såldes SE-BNK i juni året därpå till Sven Forssén i Trelleborg.
Ja, vad ska man tro? En omfattande grundöversyn av SE-BNK 1954-55 renderade i byte av...rätt mycket? Så frågan är hur mycket orginal flygplanet kan anses vara idag?
