Gone but not forgotten: Hästholmen
Flygfältet invid Stora Lund, Hästholmen, lades ner redan på hösten 1949. Man hade börjat använda platsen som flygfält 30 år tidigare. För ett tag sedan letade bloggisten upp det före detta flygfältet - klicka här för kartnål på hitta.se.
Scen från Stora Lund, tidpunkt bör vara tidigt 1920-tal. Aviatör (Mauritz Hinnerson) o dame, flygplantypen är Phönix D.III (J 1). Bild via BoW/AHR.
Från wikipediaartikeln om Hästholmens flygfält:
Hästholmen flygfält är ett flygfält och skjutplats som ligger vid Hästholmen, Ödeshögs kommun, Östergötlands län.
Vid tiden för första världskriget befann sig det svenska flyget i sin barndom. Det berättas att den första skjutningen med skarp ammunition från flygplan här i landet utfördes 1917 mot ett på Roxen utlagt mål. Vapnet var en vanlig karbin riktad av spejaren i planet. Så småningom konstruerades en synkroniseringsanordning mellan en på flygplanet fast kulspruta och propelleraxeln vilket möjliggjorde skjutning mellan propellerbladen. Mot denna bakgrund rekognoserades för en skjutplats vid Vätterns strand. Platsen blev ett område tillhörande kronoegendomen Stora Lund. Denna gård är belägen cirka 2 km söder om Hästholmen ca 1000 meter från stranden.
Som flygfält användes till en början en klövervall sydväst om gården. Mellan denna och Vättern låg ett kuperat icke odlat område stenigt och delvis beväxt med låg gran och tallskog. Detta område blev målterräng. Den första skjutningen utfördes 1920 med kulspruta Schwartziose mot markmål. 1926 organiserades flygvapnet enligt 1925 års försvarsbeslut. F3, Östgöta flygflottilj, övertog Malmens läger från Livgrenadjärregementet. Verksamheten vid Hästholmen hade fortsatt under hela 1920-talet.
Ovan ser vi en Fokker CV, på flygvapensvenska kallad S 6, på Hästholmenfältet under mitten av 30-talet.
Nedan: Bakom träden ligger gården Stora Lund, bilden är alltså tagen utifrån det gamla flygfältet mot söder.
Vad gäller flygfältet blev utvecklingen följande. En regelbunden flyglinje mellan Stockholm och Malmö hade öppnats omkring 1930. Många äldre personer minns den rad av blinkande fyrar på höga master som gick genom Östergötland. Dessa flygfyrar var ett hjälpmedel för navigering. Denna flygpostlinje erfordrade även landningsfält här och var. Stora Lund vid Hästholmen där flygkompaniets fält redan fanns ansågs vara en lämplig plats. Mark kunde lätt erhållas då Stora Lund var kronogård. Flygpionjärernas fält var dock för litet och ojämnt. Byggandet av Hästholmens flygfält påbörjades 1930. Vid denna tid var arbetslösheten i landet mycket stor och arbetsmarknadskommissionen, AK, fanns inrättad. Fältets byggande utfördes som AK-arbete. Hur många arbetslösa som sysselsattes under byggnadsåren är inte känt. Men arbetsstyrkan torde varit betydande då det mesta av arbetet utfördes med hacka, spade och skottkärra.
Fältet stod färdigt att tas i bruk 1933. Stora Lunds ägor hade dock ej räckt till utan mark fick anskaffas även från närbelägna gården Tegneby norrgård. På fältet fanns nödiga anordningar för landning och start samt tankningsmöjligheter och en hangarbyggnad. Fältet användes för målflygningar för den samtidigt etablerade skjutplatsen vid Vätterstranden och deras övningar med luftvärnskanoner. I vilken omfattning fältet blev utnyttjat som mellanlandning för postflyget saknas tyvärr uppgifter. Under andra världskriget utnyttjades däremot fältet intensivt av F 3 då fältet var så stort att flygplan typ B 3 kunde landa...När ingen flygaktivitet förekom var dessutom s.k. "spanska ryttare" utplacerade. Dessa var krysslagda stockar med taggtråd som skulle förhindra landning av fientliga flygplan.
För några år sedan publicerades Stora Lund, Hästholmen - Östergötlands andra flygfält skriven av Pär Hallding. I denna trevliga bok berättas det om det idylliska flygfältet och dess 30-åriga tillvaro. Rekomenderas! Här finns en artikel från Corren där författaren bland annat berättar om sin uppväxt med somrarna på Stora Lund.
Man försöker föreställa sig ett knippe Hawker Hart (B 4), eller Fokker CV (S 6) parkerade vid denna dunge - som på bilden nedan...
S 6 ur F 3 vid Stora Lund sensommaren 1937. Bild via BoW, den är klickbar för att visa orginalbilden - här är den beskuren.
...eller kanske Phönix (J 1), eller varför inte Junkers Ju 86K (B 3). Det där med att bombflygplanet B 3 har flugits från det lilla Hästholmenfältet känns lite märkligt. Platsen var i minsta laget för flygplanstypen, man har också ju sett bilder på B 3:or som hamnat här och var, på och utanför fältet. 
Att "studsa" på banvallen - FVÖJ gick ut med östra sidan av fältet - vid landning hände mer än en gång. Numera är banvallen gång- och cykelväg. Till höger i bilden ovan ser vi gården Tegneby och bakom anar man Omberg. Med andra ord är bilden tagen mot norr.
Detta är faktiskt plinten som en gång "lyfte" Hästholmen-fältets Vind-T. Pinnen, som tidigare haft en vindstrut, är ett mycket senare påfund, det berättade i alla fall bonden på Tegneby för oss.
Mer info om de bägge minnesstenar som finns i anslutning till Hästholmenfältet finns här.
Bild via BoW: B 3 med FV-nr 132 som buklandat på fältet den 9 augusti 1938, Omberg i bakgrunden.
Vind-T-plinten sedd mot norr, Omberg i bakgrunden.
