BestManN SE-BMN - 1
Bilden på Bücker Bü 181 Bestmann D-ELAM bör vara tagen 1978, antagligen i samband med ferryn till sin nye svenske ägare. D-ELAM ströks ur det tyska registret i slutet av august detta året.
Flygplanet tillverkades 1945 i Örnsköldsvik, detta av Hägglunds & Söner. Totalt 120 stycken Bestmann byggdes där på licens 1944-46 och typen kallades i flygvapnet för Sk 25. Den 10 oktober 1945 godkändes Bestmannen efter leverans till flygvapnet (FV) och blev som de flesta andra Sk 25 baserad på Krigsflygskolan, F 5, på Ljungbyhed. FV-nr var 25084 och planet fick koden F 5-284.
På F 5 användes Sk 25 fram till tidigt 50-tal. I mitten av maj 1953 medgav regeringen att flygvapnets hela bestånd av Sk 25 - då 95 flygplan - fick säljas utomlands (Leveranserna av ersättaren Saab 91B Safir, Sk 50B, var då i full gång.). Under 1954/55 såldes dessa via Svensk Flygtjänst och en dansk mellanhand främst till Västtyskland. Några exemplar hamnade också i Österrike och Schweiz. Just 25084 blev alltså tysk, D-ELAM och registrerades som sådan i mars 1956.
I slutet av 70-talet kom D-ELAM bli avställd i Pirmasens, nära franska gränsen. Kärran annonserades ut...och Björn Löwgren nappade. Faktum är att det var en och annan "trött och tysk" Hägglundstillverkad Bestmann som vid denna tid - sent 70-tal - kunde ses i olika annonser här och var, till exempel i Flygrevyn. Fem-sex stycken letade sig tillbaka till Sverige. Någon av dessa har (orestaurerad) dock sålts tillbaka till Tyskland på senare år igen.
12 flygtimmar - fördelat på två dagar med en övernattning i Danmark - loggade Björn 1978 hem till Skå-Edeby med D-ELAM. Ganska snart därefter hamnade Bestmannen hos meken Carl Skogsbergh i Norrtälje. Meningen var att iordningställa planet, exprimentklassa det och flyga...men det var kanske mer jobb än vad man kanske från början trodde. Efter några år kom "den gamle Hägglundaren" tillbaka till Skå. År 2007 blev det en ny ägare och projektet tog fart igen - nedanstående bild togs för cirka ett år sedan. Fortsättning följer...