Lae - inte bara en stad på Nya Guinea

Piper PA-48 Enforcer II? - 1

Publicerad 2009-12-27 10:55:54 i Mustang,

Grannbloggen Laverdure hade igår ett inlägg som berörde Piper PA-28R-300, vilket fick mig att plocka fram följande text ur "skafferiet".
 


Från USAF Receives First Funding for LAAR Aircraft Programme

The US Air Force has received initial funding of $2bn to purchase 100 light attack armed reconnaissance (LAAR) aircraft for carrying out asymmetric operations.

The LAAR programme, to be operational in 2013 – a year after the start of initial deliveries – will include propeller-driven aircraft, fitted with hardpoints for light support weapons.

De flesta initierade bedömare tippar att detta kontrakt kommer gå till Boeing som avser att leverera en uppdaterad version av North American Rockwell OV-10 Bronco. Andra typer som finns på tapeten är till exempel Beech AT-6 Texan II och Embraer EMB-314 Super Tucano. Men en outsider som kanske dyker upp i leken: Piper och deras PA-48 Enforcer - ett flygplan som är ganska nära släkt med en annan North American-konstruktion: P-51 Mustang.

Det hela började med att Piper tog över projekteringen från Cavalier Aircraft Corp. i Sarasota, Florida, 1970-71. Cavalier hade modiferat ett stort antal P-51 Mustang, både för civila och militära ändamål. Åtskilliga av dessa hamnade i olika latinamerikanska flygvapen, ett exempel är Biltemas N405HC/SE-BIL som 1968 levererades till El Salvador.



Med utgångspunkt från "the one and only" Cavalier Turbo Mustang III byggde Piper vidare på COIN-konceptet, nu kallat Piper PE-1 (PE stod för Piper Enforcer). Den ärvda kärran var med största sannolikhet en före detta svensk J 26 som hade återköpts till USA från Nicaragua.



Flygplanet hade 1963 fått amerikansk registrering N6167U och några år senare försetts med en Rolls Royce Dart 510 turboprop-motor. Den byttes ut mot en Lycoming T55 och provflögs i denna konfiguration den 28 april 1971.



PE-1an registrerades N201PE (c/n PE1-1001) och följdes av omgående av ytterligare en, N202PE (c/n PE2-1001). Den senare, som var DK-utrustad (en före detta TF-51), havererade dock redan i juli 1971.



Det Piper hoppades på var att få in Enforcer i det så kallade Pave COIN-programmet (Pave COIN = Development programme for a low-cost, high-performance close support aircraft, undertaken during the Vietnam war).


Efter att man dragit sig ur Vietnam förde USA en betydligt "flatare" utrikespolitik. Dessutom hade man efter krigen i sydostasien massor av flygplan och materiel som vänligt sinnade länder kunde köpa...eller rent utav få. Utvecklingen av Enforcer stannade därför av, trots att Piper lobbade hårt bland politiker.


Men Enforcer-programmet fick förnyat intresse när Reagan blev amerikansk president 1980. Två nya prototyper kom att tillverkas och fick av Piper beteckningen PA-48. Egentligen skulle Pipers Mustang-derivat blivit PA-47, men det tyckte man påminde för mycket om P-47...som i Thunderbolt! På senare år har man gett typnummer PA-47 till den nya PiperJet.

Jämfört med den tidigare PE-1 förlängdes kroppen och roderytorna gjordes större. En nyare raketstol installerades, men annars var det ganska likt: i nosen satt en Lycoming T55-L-9 turboprop-motor på 2445 hästar och längst fram en nedklippt propeller från en Skyraider.

Under vingarna kunde man hänga allsköns bomber å granater på tio pyloner. Den första PA-48, N481PE (c/n 48-8301001), provflögs hos Piper i Lakeland, Florida, den 9 april 1983 och följdes av nummer två, N482PE (c/n 48-8301002), den 8 juli samma år. Testpilot i åtminstone det första fallet var David Lawrence. Han och Piper-folket genomförde 208 flygningar med de bägge planen.



I slutet av 1984 överfördes N481PE och N482PE till USAF för utprovning. Av allt att döma så höll man på med det under lite över ett år, för ganska snart därefter återfann men dem i malpåse på Davis-Monthan AFB (somliga säger att USAF aldrig flög PA-48 i överhuvudtaget). Och i samma veva började Iran-Contras-affären rullas upp. Inte för att detta måste ha med saken att göra, men..?

Det kanske bör påpekas att PA-48 aldrig fick någon amerikansk militär beteckning och därmed inga militära serienummer. Detta trots att det var kongressen som beviljade medel för projektet.

Sedermera kom PA-48orna att hamna på muséer: N481PE står nu på Wright-Patterson AFB i Dayton, Ohio, och systermaskinen N482PE finns orestaurerad hos US Air Force Flight Test Center Museum vid Edwards AFB i Kalifornien.  



Ska man (Piper) plocka fram denna sorry looking Enforcer igen och uppgradera konstruktionen för att ta fajten för LAAR Aircraft Programme? Det snackas en del om det här och var, jag skulle inte bli jätteförvånad. Förra gången var det mycket lobby, lite mindre verkstad. 

Men jag skulle nog ändå bli rätt förvånad om USAF till slut så småningom skulle välja en möjlig Piper PA-48 Enforcer II. Det känns som man redan på 80-talet var lite skeptisk (?). Fast tanken att en konstruktion med rötter i andra världskriget - för 70 år sedan - skulle ta hem kontraktet är lite triggande...ändå.

Kommentarer

Postat av: Bengt

Publicerad 2009-12-27 11:15:43

Kul, både det här och Laverdures inlägg, hade ingen aning om att Piper hade tagit fram så stygga skapelser :)

Postat av: Ernest Laverdure

Publicerad 2009-12-27 16:21:32

Även om det skulle vara mycket trevligt att se PA-48:or på himlen så har jag litet svårt att tro på idéen men den som lever får se.

Piper har ju gjort många udda skapelser...kanske skall jag blogga litet om PA-A-28R-260T ?

Den är ju inte ens googlingsbar.

Postat av: F

Publicerad 2009-12-27 18:51:16

Bengt - det är (var?) mer "bett" i märket Piper. Inte minst om man jämför med Diamond ;)



Laverdure - nej, jag tror inte heller på't. Men tanken "triggar" lite som sagt. Så pass att detta inlägg kom till.



Tycker helt klart förresten att Laverdure ska blogga om denna hottade Chincul Arrow. Bild från San Juan i Argentina ca 1977: http://www.aracuan.com.ar/matriculados/LV-X067.jpg



Rörande Piper PE-1 så kan det var lite intressant att nämna att Lycoming T55-motorerna leasades från amerikansk militär. Den kvarvarande N201PE lär finnas avställd hos David Lindsays (som alltså överlät Cavalier Aircraft Corp. till Piper 1970) familj, men alltså utan denna powerplant.

Postat av: Ernest Laverdure

Publicerad 2009-12-27 20:54:48

Till och med Cessna har mer sting än Diamond :-)

Titta bara på den här länken:



http://www.lebaneseairforce.info/history7.htm



Postat av: F

Publicerad 2009-12-27 22:13:47

Cessna, även med lite mindre sting: http://lae.blogg.se/images/2009/iqaf172_66512661.jpg



'In August 2007, the USAF awarded Cessna Aircraft Co. a $10,560,799 firm-fixed-price contract for 18 Model 172 Skyhawks (with an option for 10 more) with logistics support services and one year of spares. The contract calls for delivery of the last aircraft in December 2008. The first two 172s arrived at Kirkuk on October 19, 2007, via a USAF C-17 Globemaster III. Members of the USAF 506th Expeditionary Logistics Readiness Squadron offloaded the aircraft and transfered them to the 52nd Expeditionary Flying Training Squadron.'



Tror att dessa är de enda nytillverkade 172orna som fick Thierlert-motorer? Apropå Diamond och deras DA40D...



Postat av: Ernest Laverdure

Publicerad 2009-12-27 23:02:01

Om Cessna hade använt den franska SMA hade det säker gått bättre med affärerna )´

En av de Irakiska Cessnorna fick ju nödlanda på en väg i Florida innan de ens blivit levererade pga motorproblem:



http://wikimapia.org/7746005/Approximate-Iraqi-Air-Force-Cessna-landing

Postat av: F

Publicerad 2009-12-29 00:17:23

Från Piper slank vi över på Cessna...och dessutom diesel! Whut the heck...

Men ämnet irakiska 172or är för bra för att stå obloggat. Därför ligger ett sådant inlägg på medvinden nu

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Lazerjesus

Les Aventures de lazer du Jesus

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela