Tvilling - 2
Innan de ska åka till Nya Zeeland var herrarna omnämnda i inlägget Wanaka-bound i England i förra veckan för att att "titta på ett objekt". Jupp, det blev tydligen affär...
Den "ensamma tvillingen" som redan finns i landet är familjen Esbjörnssons SE-AYM. Den var tidigare G-AKDA, är tillverkad 1947 och köptes av Gunnar Esbjörnsson 1950 samt ferrades då från England tillsammans med Rune Glad. Esbjörnsson använde den till 1976. Därefter blev den stående i lite över tio år innan en av sönerna, Björn, påbörjade renoveringen. SE-AYM kom åter i luften 2003: Hela tiden alltså i samma familjs ägo och baserad Kågeröd.
"Tvilling nummer två" - den nu stundande importen - är G-AISD. Detta är den den sjunde tillverkade Gemin och den rullade ut från tillverkningslinjen vid Woodley Aerodrome utanför Reading runt årskiftet 1946-47.
Mellan 20 och 25 Gemini har överlevt, detta av en produktion som slutade vid 170 tillverkade exemplar. Av dessa är kanske fem stycken för närvarande i flygande skick: Två (snart) i Sverige, resten i UK (naturligtvis). Och genom åren har det funnits ett skapligt antal Miles Gemini i Sverige: G-AISD blir också Gemini nummer sju som hamnar på svenskt register...
De andra fem Gemini som funnits i Sverige, vilka var de?
SE-AYA var tillverkad 1947 och användes innan blev svenskregistrerad av egyptiska ambassaden i Stockholm, då som SU-ADY. Den brann upp på Färila-fältet i början av 50-talet.
Sedan fanns på 50-talet hos AB Jordbruksflyg SE-BUG (ex G-AIDO) och SE-BUY (ex G-AGUS). Dessa var faktiskt prototyperna: G-AGUS var den första som F. G. Miles provflög den 26 oktober 1945 och G-AIDO var "Miles Company Demonstrator" färdigställd i början av 1946. Båda flygplanen gick åt i havererier här i Sverige 1952-53.
Utöver dessa har även SE-CMX (ex G-AMKZ) och SE-EGX (ex G-AKDI och F-BGTM) funnits. Båda skrotades i slutet av 60-talet.
Gemini 1A G-AISD, med tillverkningsnummer 6285, fick sitt första luftvärdighetsbevis den 3 april 1947. I samma år flögs den till Sydafrika, men registrerades i Kenya som VP-KDH. Pilot under trippen till Sydafrika var ingen mindre än Alex Henshaw, som vid denna tid var anställd av Miles för att syssla med försäljningen där.
På 50-talet såldes maskinen till Belgien och var först tänkt som OO-PRD men blev istället OO-RLD. Under senare år har den hoppat mellan engelskt och belgiskt ägarskap några gånger. Så sent som den 19 januari förra året återinfördes planet som G-AISD på engelskt register. Ägare: William Tomkins Ltd och baserad Spanhoe. Total gångtid är en bit över 2 300 flygtimmar.
Om det nu går som det är tänkt så ferras kärran till Sverige i april. Sedan spörs det vad hon kommer få "heta" här i Sverige. Föreslaget är SE-AYE, SE-AYO eller SE-BMG....
Uppdatering -
Det blir antagligen SE-BMG - kan utläsas som Swedish Early - British Miles Gemini.
Inget ont som inte har något gott med sig alltså: När Percival Proctor SE-BTR (eller snarare vraket av detstamma) såldes till England för några månader sedan väckte det - som förväntat - rubriker som "Proctor coming home" eller "flygplanet räddat" och så vidare i flygpressen därborta. Ska bli intressant och se om de är lika glada när de blir av med den äldsta Miles Gemini...för affärerna är ju knappast orelaterade...
