One of a Kind Aerobatic Four Place Luxury Plane
To die for. Drop dead gorgeous - denna Beech F33C Bonanza. Gick i spinn direkt när jag såg annonsen. Och spinna kan man ju med denna Bonanza: F33C är The Aerobatic Bonanza. Alltså, det är dubbelt så viktigt när man äger en sådan att dammsuga ofta...om man då och gillar att vända på steken lite...
A total of 179 Aerobatic Bonanzas were manufactured between 1968 - 1987. The aircraft were built to withstand six (6) G's positive and three (3) G's negative.
One of a Kind Aerobatic Four Place Luxury Plane.
Annonsen, med lite mer bilder, hittar ni här. 
Här i Europa brukade holländska statens flygskola F33C. 1977-78 tog Rijksluchtvaartschool levererans av 17 stycken och dessa hängde med till 1991 då man sålde dem - de flesta till UK. N249WL är en av dessa, före detta PH-BNE (i Holland) och G-BTTH.
I september 1995 var jag med Nils K [TM] på Bonanza-jakt i England. På Elstree norr om London stod en före detta holländsk F33C till salu, G-BTJI, ex PH-BNO. Eltree var också ett lite speciellt flygfält. Stället är som en soptipp och knökafullt med flygplan. De flesta engelska flygfält som jag besökt har varit inbjudande, härligt välklippt grönt gräs och en flygklubb där man kan ta en pint och en sandwich och bara allmänt njuta. Elstree är snarare en bit industrimark man inte kunnat göra något annat med och därför öst ut lite asfalt direkt på det dåliga gräset och sedan kallat det flygfält. Fast det fanns ändå trots allt någon slags motsägelsefull charm i stället.
Beech F33C Bonanza G-BTJI på Elstree den 15 september 1995. Till salu då för motsvarande 640 000 SEK - TTSN 5750 timmar och 1435 timmar på Continental IO-520-BB-motorn (TBO 1700 timmar). Såldes senare till USA och lämnade Elstree den 19 december 1995, flög dagen därpå Newcastle - Reykjavik för vidare befordran till sin nye ägare.
På Elstree såldes G-BTJI av en dealer som hette Bob King, trading as MLP Aviation. Han satt i en liten hydda med englasfönster, inte så skönt när det blir vinter - typiskt engelskt. Väggarna tätade han med lite tavlor, bilder på flygplan och racerbilar. Det visade sig snart att han hade en karriär som racerförare bakom sig på det glada 60-talet. Han plockade bland annat fram lite bilder från en tävling i Karlskoga som han deltagit i. En skön lirare, no dubt och som tagen ur en engelsk deckare. Det hela påminde om den där lille småskurken som sitter i en hydda på ett skitigt industriområde och kedjeröker, rasslar med sitt groteska länkarmband och är mellan varven "in the office" ute och kör lite med sin nedsuttna samt lätt rostangripna 80-tals Rover.
För - och detta fattade jag först senare - det hade på 70/80-talet funnits ett gäng, "The Elstree Mafia". Inte i något direkt kriminellt hänseende, snarare galna flygupptåg gjorda av en samling herrar som gärna tog chansen och reta diverse myndigheter etc. Banan på Elstree är lite över 700 meter lång, det hindrade inte till exempel den legenderiske Spencer Flack (som omkom 2002 i en krasch med sin BRM P258, en formel 1-bil från 1959) att flyga med sin Hawker Hunter härifrån, tro det eller ej...
Ute på fältet, på andra sidan banan, stod när vi var där, två DC-3 som King hade hämtat i Indien året innan. Det fanns säkerligen en uppsjö av historier att berätta, som vi bara lätt naggade vid.
G-BTJI hade ägts sedan import till UK av en liten kille som var jockey, vilken vi hejade lite snabbt på (Detta var sent en fredag eftermiddag och alla var mer eller mindre på väg hem, eller snarare kanske till puben.). Nu hade jockey'n bytt upp till en Beech A36 men sa att gjorde ont att skiljas från denna F33C - men han var tvungen att ha något större ... stor som han var.
Provflygning gjordes och allt verkade var i sin ordning. Till exempel var inredningen nygjord vill jag minnas. Det enda man kanske tyckte var en nackdel var kärrans totala gångtid, dryga 6 000 timmar. Men nu så här i efterskott, det var nog inget som egentligen skulle avskräcka. Nästan all gångtiden hade holländarna stått för, och flygplan som använts offentlig verksamhet - åtminstone i Europa - är välunderhållna. Money is not an issue - i det fallet.
Några månader senare försvann G-BTJI till USA efter försäljning och är numera N249WH.
Hittade ytterligare en F33C, denna gång på lite närmare avstånd: I Italien. Den har dock långt ifrån samma snygga look som dessa här ovan. Men den har i gengäld väldigt lite gångtid: TTSN 2 100 timmar! Och detta för en kärra tillverkad 1970! Jag misstänker att den står på flygplatsen i Bergamo, av bilderna att döma i alla fall...
