och ack så jävla pretto det blevo nu då..
Denna dag får gärna ta slut - Karl XIIs dödsdag, 287 år efter. Inte för att jag sörjer Kalle dussin, men jag kommer ganska garranterat att inte sörja 2005 på tolvslaget den 31 december. Men mer om det kanske en annan dag. Idag har i alla fall mycket känts.. trögt att andas, motigt. Helt enkelt inte min dag verkar det som. När man gick ut på förmiddagen sken solen, vet inte om detta kanske ingav en mer förhoppningar än man borde (Fanns nog i och för sig i så fall redan tidigare.). Nej, inte så menar jag. Men humöret. Det borde ha klarat att stanna på den nivån, den pigga, raska och vintrigt hurtiga. När jag lägger mig om några timmar kan jag nog påstå att den 30 november 2005 inte ska kommas ihåg eller sumeras (med referens till mitt förra inlägg), dagen ska förträngas, och det blir förhoppningsvis inte svårt (med referens till mitt kommande inlägg).
..ack, så meningslöst inlägg, men ack vad jag ville skriva det, nu... och ack så jävla pretto det blevo nu dåå..
..ack, så meningslöst inlägg, men ack vad jag ville skriva det, nu... och ack så jävla pretto det blevo nu dåå..