Tiger Moth SE-GXO
De två inledande bilderna i detta blogginlägget tog LEL på sitt hemmafält i Västervik (ESSW) den 20 juli 1996. Flygplanet är de Havilland DH.82a Tiger Moth SE-GXO som samma dag hade gjort sin första (officiella) flygning efter restaurering. Denna hade genomförts vid Kåremo Flygmuseum ett antal mil söderut. En annan Moth-byggare svingar proppen, nämligen Björn Blomstrand.
Idag ska det alltså handla om denna Tiger Moth, men även en hel del om turistmålet Silver Hill som idag är ganska bortglömt. För dess svenska historia är rätt intimt förknippad med just Silver Hill, det kommer att märkas...
Tiger Moth SE-GXO kom till Sverige tack vare Flygvapenmuseums (FVM) bytesaffärer. Som G-APJP landade dubbeldäckaren på Malmen den 13 oktober 1978 efter en elva dagar lång ferryflygning från England.
Flygplanet var från början tillverkad i Hatfield 1939/40 (c/n 82869) och levererades ny till Royal Air Force med serial no. R4961. Under andra världskriget användes flygplanet bland annat av No.4 Elementary Flying Training School belägen i Brough i Yorkshire. 1953 blev Tiger Mothen civilt registrerad som G-APJP.
G-AJPJ hade inköpts av ÖFS/FVM för att att man skulle kunna förvärva ett par andra Mothar, som fanns nedplockade i landet och inte hade flugit på åtskiliga år. Det handlade om DH.60T SE-BFI (som var en före detta Sk 9) och Valmet-tillverkade DH.60G-III OH-VKM (Se även detta inlägget som berör delar av deras historik.).
Den förstnämnda skulle till FVM och den finska Mothen till Malmö Tekniska Museum. Bägge dessa flygplan finns idag utställda sedan många år, detta efter att ha iordningställts av den för bloggens läsare välkände meken vid Linköpings Flygklubb, Kalle "Flaps", och hans - som det heter idag - "entourage".
Man kan notera att den 28 september 1978 fick G-APJP en ny ägare: MM Avation i Blandford, Dorset. Med andra ord så bör alltså affären som tog flygplanet till Sverige då varit klar.
Den 30 oktober 1979 avfördes Tiger Moth G-APJP från det engelska registret och som anledning angavs "Permantly withdrawn from Use (Sweden)" och den 9 juli 1980 inregistrerades SE-GXO i Sverige. Ägare: Gysinge Automobilmuséum HB, Österfärnebo. Senare samma år blev flygplanet avbildat på omslaget på Flygrevyn - se ovan.
Bakom Gysinge Automobilmuséum stod doktor Nils-Erik Sundblad. Det var alltså han som hade haft "bytes-Motharna" SE-BFI och OH-VKM. Dr Sundblad kom i början av 1981 att flytta sin verksamhet söderut...
I en artikel med rubriken "Nytt bil- och flygmuseum" i Flygrevyn 2/1982 skriven av Sven Salonius, kunde man bland annat läsa följande:
Bil- och flygmuséet i Klippan....kommer snart vara en attraktion som är världsunik på många sätt. Dit har Nils-Erik Sundblad flyttat sin Rolls Royce-samling - världens största - och sina flygplan och sina lippizzanerhästar som tidigare fanns att beskåda i Gysinge. Flygmuséet kommer att inrymmas i en f d ladugårdsbyggnad - stor som en hangar. Just nu pågår arbetet med ett landningsstråk på 800 meter alldeles intill anläggningen och en hangar för flygande klenoder. Stråket korsas av en landsväg och därför måste ankomst anmälas i god tid till tornet F 5 i Ljungbyhed som då stänger trafiken på vägen vid start och landning.
Som sagt i den citerade texten ovan, om än rätt flyktigt, så kom Sundblad kalla det nyetablerade etablisemanget i Klippan för Silver Hill.
Plocka upp en skarfs med vingspetsen - flygromantik på högsta möjliga lägsta nivå...eller hur ska man säga? Bilden togs av Kurt "Fido" Johansson på Silver Hill i början av 80-talet. Med största säkerhet - intill visshet - är det Pär Cederqvist som flyger SE-GXO på bilden.
Nils Erik Sundblad ville förlägga sin världs-unika turistanläggning Silver Hill till Klippan. Anrika Herrevadskloster prioriterades - 1954 hade Sundblad gått ut som kursetta på F5.
Klippans kommun hade köpt Klippans Ladugård och Borgen. Detta erbjöds Silver Hill. Det passade bättre. Borgen köptes för 800 000 kronor, Ladugården för 500 000 kronor och bostadshuset för 350 000 kronor. Starten skedde 1981. Om det varit trögt i hanteringen kring ”Sommarland”, var det tvärt om för Silver Hill. Det blev problem med myndigheterna och annat, men främst med ekonomin. Trots en unik samling bilar av Rolls Royce och andra klassiker, lippizzanerhästar, flyguppvisning med mera så kom inte tillräckligt med besökare. Varför? Denna fråga ledde till att Kommunen och Silver Hill kom på kollisionskurs.
Den 23 november 1984 noterades Grundstenen 19178 AB i Stockholm som ny ägare av SE-GXO. Detta aktiebolag bytte namn i januari året därpå till Euro HCB Leasing AB och den 13 mars noterades A-M Nilsson, Klippan, som innehavare. Flygplanet stannade på så sätt s a s i familjen...
Den 20 augusti 1987 fick SE-GXO en ny ägare; B Meijer med f:a Chipmoth Bo Meijer, Falköping, men A-M Nilsson i Klippan stod fortfarande kvar som innehavare. Detta tyder på att Tiger Mothen hade återvänt till Sverige. Under tiden har även Silver Hill flyttat till från Klippan tilll Redberga utanför Falköping (Verksamheten upphörde ett par år senare. Redberga hade fram till 1985/86 f ö varit hemmabas Falbygdens Flygklubb.).
Den nye ägaren kom dock haverera med SE-GXO, detta redan den 17 september 1987 vid Falköpings flygplats då maskinen slog runt efter att gått av banan vid start- och landningsövningar. Efter reperation inträffade ett nytt haveri på samma plats den 5 oktober året därpå - SE-GXO kolliderade med en bil efter att gått av banan vid landning. Därefter såldes Tiger Mothen till Gennart Claesson och Kåremo Flygmuseum för återuppbyggnad.
På Kåremo tog jag denna bild på flygplanet - eller snarare dess kropp - vid ett besök den 7 augusti 1993. Det kom att färdigställas och göra sin första provflygning efter restaurering den 20 juli 1996 (se högst upp).
Sommaren 1996 kom SE-GXO att säljas av Gennart till Kenn Panduro, Give i Danmark och Tiger Mothen kom att registreras på den nye ägaren den 15 augusti.
Men det var som att flygplanet var förföljt av otur. Den 2 oktober 1996 havererade det på nytt, denna gång vid landning på ett privat stråk i närheten av Frøslev. Efter en pluslandning bestämde piloten att dra på igen, men kom aldrig upp i tillräcklig fart. Han försökte veja för några träd, men då stallade flygplanet, vingspetsen gick i marken och det slog runt och blev liggande med nosen i 180 grader mot den riktning man kommit flygande.
Efter missödet blev det inte uppbyggt för att flyga på nytt, men väl restaurerat som statiskt utställningsföremål, märkt som en av dansk militär Tiger Moth före kriget. På den avslutande bilden ser vi före detta SE-GXO utställd och märkt S-16 på Danmarks Tekniske Museum i Helsingør (när det begav sig var Hærens Flyvertroppers Tiger Mothar numrerade S-1 t o m S-15). Numera hänger S-16 - gamla SE-GXO - i taket...
