Hank Warton och hans ARCO Bermuda - 4
ARCO:s Douglas DC-7C VR-BCX startar från Bromma den 17 juni 1970. Bilden är tagen av Kjell Nilsson. Här följer den avslutande delen i följetongen om Hank Warton och engagemangen i Europa åren runt 1970. Läs gärna de fem tidigare avsnitten: Hank Warton och hans Silver Lane Airways, Hank Warton och hans North American Aircraft Trading Corporation, Hank Warton och hans ARCO Bermuda - 1 och Hank Warton och hans ARCO Bermuda - 2 och Hank Warton och hans ARCO Bermuda - 3.
Hank Warton ordnade även uppdrag åt den israeliska militären. Ett av dessa skulle flygas med Douglas DC-7BF VR-BDQ och resan påbörjade den 3 september 1970 med lastning på "hemlig ort" och därefter mellanlandning i Düsseldorf. Här fick befälhavaren plötsligt förhinder av något slag och lämnade flygplan samt besättning för att skyndsamt åka hem igen. På kvällen kom tullen och hämtade andrepiloten på hotellet och körde ut honom till flygplatsen. Där ställdes en en hel del frågor och det var uppenbart att man av någon anledning inte gillade deras närvaro. Stämningen var ganska ansträngd men kaptenen återvände till Düsseldorf dagen därpå och färden kunde fortsätta med nästa stopp på vägen i Aten. Warton hade gott om kontakter i hela världen och oftast var det hans agenter och inte hans besättningar som fixade problem som detta.
Wartons relationer med myndigheterna på Bermuda blev med tiden allt mer ansträngda. Den tidigare omnämnde Wing Commander Ware krånglade vad det gäller förnyade tillstånd för ARCO:s DC-7:or. Detta ledde till att två maskiner flyttades över till amerikanskt register; VR-BCW blev N9498 och VR-BCX blev N9499. Som ägare stod fortsättningsvis North American Aircraft Trading Corporation i Miami.
DC-7C N9498, tidigare VR-BCW, på Basel/Mulhouse hösten 1970. Bild: okänd.
Nackdelen var dock att USA-registrerade flygplan inte kunde flygas av den svenska personalen med mindre att de konverterade till amerikanska licenser. Därmed hade CRUFF inte längre lika lätt att förmedla flygjobben som tidigare...för det var ju inte tal om att arbetsgivaren skulle betala denna kostnad. Och arbetsgivare, vem var det? Hank Warton eller CRUFF?
DC-7C N9499, tidigare VR-BCX, på Basel/Mulhouse den 6 november 1970. Foto: Ivan Steenkiste via Rolf Larsson.
Vintern 1970/71 flögs det därför (nästan) uteslutande med VR-BDQ - ARCO:s dagar var nu räknade...
I december 1970 hade Warton köpt en icke luftvärdig Curtiss C-46 stående i Frankfurt; N10427 (c/n 30532). Den togs till Basel, men flögs ner till Malaga dagen innan julafton. Där kom "Rick" Riccitelli under en tid kom att vara upptagen att installera ett "extraordinärt" (kan utäsas som livsfarligt) bränslesystem. Anledningen till detta var att Warton ville ta maskinen över Atlanten, denna ferryflygning kom sedermera göras med Bengt Larsson som befälhavare. På vårkanten året därpå försäljs planet vidare till en brooker i Miami.
Curtiss C-46 N10427, här fortfarande i den tidigare ägaren Seaboard World Airlines titlar. Se här för bild på samma flygplan i Basel i december 1970. Bild via J.M.G. Gradidige.
Den 5 mars 1971 beslagtogs de två USA-registrerade DC-7:orna av schweiziska myndigheter, detta för att ARCO var skyldigt såväl banker som flygplatsen i Basel stora belopp. Senare samma dag försattes ARCO i konkurs. De "säkrade" tillgångarna i form av flygplanen var i stort sett värdelösa: Motorerna var utgångna och mycket av instrumenteringen var utplockad. Det senare var nog inte orelaterat till att C-46 N10427 kunde ta sig över Atlanten...
Warton och hans sällskap hade redan den 20 februari tankat VR-BDQ i Stuttgart med ett utgånget kreditkort, lastat ombord sitt bohag - bland annat en Porche - och sedan flugit till Miami via Keflavik. DC-7:ans registrering målades över direkt vid ankomsten.
I mars blir den N8784 hos det nyaktiverade North American Aircraft Trading Corporation.
Två år senare kom flygplanet gå åt i en brand i Miami...fast då hos en annan ägare.
Aeronorte Colombias HK-1300, före detta VR-BDQ, fotograferad den 16 oktober 1975 i en av skrotgårdarna i anslutning till flygplatsen i Miami. Bild: Rolf Larsson.
Hank Warton blåste många men fick också själv ta en del smällar. En av dessa utdelades av ARCO:s representant i Bryssel (vilken för övrigt var svensk) som istället för att betala Sabena för ramptjänster stack med pengarna. Det rörde sig om en rätt ansenlig summa, men ska man vara med i leken så ska man kanske leken tåla? Eller vad ska man säga?
ARCO:s verkliga arbetshäst; VR-BCW, fotograferad i Bryssel. Bild via J.M.G. Gradidige.
Warton fortsatte i stort sett samma stil i fraktflygbranschens utmarker. Han styrde sina operations från sin husbåt i Fort Lauderdale, nu är han dock avliden sedan cirka tio år tillbaka. Någon gång ska det väl också skrivas om hans involvering i till exempel vapenluftbron till Somalia i slutet på 70-talet och i Iran-Contrasaffären. Det finns säkert massor av intressanta Warton-historier därute och väntar, men nu är denna slut.
En annan av Kjell Nilssons fina foton får bli vinjettbild: VR-BCX på Bromma i juni 1970. Senare samma år blev DC-7:an N9499. Maskinen kom att sluta sina dagar som brandövningsobjekt i Basel. Systerkärran "Charlie Whisky" - som blev N9498 - flyttades över till Genevé för att användas i räddnings- och evakueringsövningar, senare även brandövningar. Denna DC-7C kom att skrotas i slutet av 2006.
