Om några övergivna T-6:or i Portugal
Två bilder på samma flygplan, en North American T-6G med det amerikanska militära identitetsnumret 51-14800. Den inledande är tagen i september 1973 och platsen är Cascais-Tires i Portugal. Nästa bild är tagen tidigare på samma flygplats, gissningsvis 1969-70.
Man kan ana att flygplanet har bakgrund i det franska flygvapnet tack vare märkningen. Under 50-talet tog Frankrike leverans av cirka 700 stycken T-6 och de användes i kolonialkrigen, främst i Algeriet. På bakkroppen syns ett förbandsemblem med en apa och en raket, vilket jag lyckats identifiera som tillhörande EIALAA 1/320.
Hittade en bild på en annan T-6G ur samma förband i Algeriet i början av 60-talet. Så bör även 51-14800 ha sett ut då, cirka tio år innan. EIALAA (Escadrille d'Instruction de l'Aviation Légère de l'Armée de l'Air) 1/320 existerade mellan den 1 juli 1957 och 31 januari 1962 och var baserad Blida et La Réghaïa i Algeriet.
Man kan ana att flygplanet har bakgrund i det franska flygvapnet tack vare märkningen. Under 50-talet tog Frankrike leverans av cirka 700 stycken T-6 och de användes i kolonialkrigen, främst i Algeriet. På bakkroppen syns ett förbandsemblem med en apa och en raket, vilket jag lyckats identifiera som tillhörande EIALAA 1/320. Men frågan är varför hamnade flygplanet här, i Portugal? Som synes var denna T-6 inte ensam. Man anar ett par kamouflagemålade exemplar av samma typ på bilderna. De stod kvar i Cascais och förföll till 1984 då de slutligen skrotades. Bakom finns en mycket intressant historia som jag berört tidigare. Från blogginlägget Biafras Doa, som handlade om Dornier Do 28A-1 D-IBIF:
Efter detta missöde kom flygplanet bli övergivet på Cascais/Tires flygplats, där kom det stå en bit in på 70-talet då det verkar ha skrotats. Doan hade även sällskap av ett antal olevererade biafranska T-6:or och dessa fick förfalla i ytterligare något decenium. Men det är en annan historia...
Och här knyter vi ihop det med följande saxat från MFI och Biafra - 7:
Tolv före detta franska North American T-6 hade inköptes och levererades båtvägen till Lissabon med början i mars 1968.
De tolv T-6:orna i Lissabons hamn i augusti 1968. Identifierbara i bilden är 51-14873 (närmast), 51-14794 och 51-14991.
Dessa var följande flygplanindivider:
T-6G-NT 50-1306 (c/n 168-570)
T-6G-1-NH 51-14770 (c/n 182-457)
T-6G-1-NH 51-14794 (c/n 182-481)
T-6G-1-NH 51-14798 (c/n 182-485)
T-6G-1-NH 51-14800 (c/n 182-487)
T-6G-1-NH 51-14810 (c/n 182-497)
T-6G-1-NH 51-14873 (c/n 182-560)
T-6G-1-NH 51-14959 (c/n 182-646)
T-6G-1-NH 51-14991 (c/n 182-678)
T-6G-1-NH 51-15046 (c/n 182-733)
T-6G-1-NH 51-15051 (c/n 182-738)
T-6G-1-NH 51-15083 (c/n 182-770)
Portugisiska SEAMA i Tires hade kontrakterats för att göra översyn på dem och dit flyttades de fyra åt gången. Det dröjde dock ända till september 1969 innan den första omgången bestående av 51-14798, 51-14810, 51-14873 och 51-15051 kunde testflygas och kamuflagemålas (utan nationalitetsbeteckningar) för att sedan packas ner i lådor för vidare befodran per båt till Guinea-Bissau. Här monterades planen upp igen med hjälp av portugisiska flygvapnet och förseddes med ferrytankar i baksitsen. Beväpningen på planen var standard på typen då fransmännen brukade T-6 i Algeriet: Två Matra-raketkapslar med sju 68 mm raketer i varje, samt två poddar med två 7.5 mm ksp vardera.
Fyra portugiser; José Eduardo Peralta, Arthur Alves Pereira, José Pignatelli och Gil Pinto de Sousa flög sedan dem till Abidjan sent i oktober, detta efter en upptankning på vägen i Sassandra i Elfenbenskusten. Här hoppade Peralta av i gruppen och dennes T-6 lämnades kvar. De övriga tre fortsatte någon natt senare till Biafra. Dock kom Pinto de Sousa att flyga vilse när hans ADF slutade fungera och han hoppade ur sitt plan när motorn till slut dog av bränslebrist. Då var han cirka 200 km söder om Keffi i Nigeria. Efter någon dag blev han tillfångatagen och kom därefter att få sitta i fängelse fram till 1974.
Alves Pereira och Pignatelli lyckades, efter många om och men, ta sig ner på Uli. Dagen efter flyttade de planen till Uga som blev No 42 Sqn huvudsakliga bas. De två T-6 kom att få BAF serial FF501 (ex 51-14810, c/n 182-497) och FF502, men detta målades aldrig på planen. Den första stridsinsatsen med T-6 kom att ske den 9 november.
De övriga åtta planen (bland annat 51-14800 som hade hunnit genomgå översyn) kom att stå kvar i Tieres i Portugal ända in på 80-talet, då de var i så dåligt skick att det bara återstod att skrota dem.
Biafrakriget tog slut i januari 1970 och åtta T-6G kom aldrig att levereras. Det är troligt att 51-14800 tillhörde nästa omgång om fyra flygplan och stod i tur för kammomålning när arbetet avbröts.
