Junkens Sk 16A som blev en SNJ
Ovanstående bild var publicerad i tidningen Nostalgia i slutet av 90-talet. Det har inte figurerar mycket bilder på denna Sk 16A förklädd till en SNJ...eller om det är tvärtom? Låter det komplicerat? Läs vidare - det får (förhoppningsvis) sin förklaring.
Flygplanet vi ser är - i princip - den Sk 16A som 1947-72 bar FV-nr 16010. Det hade använts av Krigsflygskolan på Ljungbyhed 1947-57 som F 5-10 och kom därefter till Uppsala och blev från 1964 kodad F 20-71.
Vid kasseringen på våren 1972 tilldelades 16010 Arlandasamlingarna i komplett skick. Det vill säga, till skillnad mot de andra Sk 16A som då sålts till ett amerikanskt företag, som egentligen bara var intresserat av flygplanens Pratt & Whitney R-1340-motorer. Kan det varit så att denna motor så småningom hamnade i samlingarnas Noorduyn Norseman? Jag har för mig det. Vid något tillfälle skadades 16010 när byggnaden som flygplanet förvarades i rasade på grund av snötyngd.
Då Sk 16A egentligen inte ansågs ligga i den (civilflyg-)sfär som man skulle bevara hos Arlandasamlingarna kom 16010 att avyttras. Så skedde även med ett annat exemplar vid samlingarna; 16128, sedermera SE-BII.
16010 kom att köpas i början av 90-talet av Lars Ljungqvist, boende i Gaston, Oregon, USA, och även känd som Junken - en legend i bilkretsar. Junken var en bilbyggare av guds nåde som också varit med om att introducera hot rod:en i Sverige i början av 60-talet. Här är han på omslaget på 1963-års sista nummer av Teknik för alla...
Men flyg var långt ifrån nytt för honom: Junken ägde 1972-74 en Sk 12, SE-EGT. Jag tror att den såldes i samband med flytten till USA.
Det verkar som dokumentationen för 16010 inte fanns kvar vid Arlandasamlingarna, för den verkar inte ha hängt med över Atlanten. Därför inköpte Junken en annan identitet (= uppsättning papper) för detta flygplan och det kom sedermera inregistreras i USA som N766CA, med typen kallad som SNJ-5C och med tillverkningsnummer 78-6999.
N766CA på Oshkosh 1997. Lite historik saxad från warbirdregistry.org:
Delivered to Royal Swedish AF/Flygvapnet as Fv16010, 19??.
Luftfartmuseet, Stockholm-Arlanda, Sweden, 1979-1983.
Service Insurance Agency Inc, Rockford IL, April 1983.
- Registered as N766CA.
- Adopted id. AT-6A 78-6999/41-16621.
Dennis G. Buehn, Reno/Carson City, NV, 1984-1992.
Lars Ljungqvist, Gaston, OR/Vancouver, BC August 25, 1992-1998.
Som ni ser är det inte helt lätt med att styra rätt bland identiteterna. Den grundläggande anledningen var att med en SNJ eller AT-6/T-6 (Sk 16B/C) kunde flyga kommersiellt, något som inte är möjligt om flygplanet varit registrerad som kanadatillverkad Harvard (Sk 16A). Även om det egentigen är samma flygplantyp. Detta förfarande var dock en förutsättning för att kunna använda maskinen till så kallade "Warbird rides" och tjäna pengar...
En annan kärra av samma typ som Junken ägde var denna. Någon som vet identitet? Kanske är det den riktiga AT-6A 41-16621?
Följande skrev Peter Liander på sidan 128 i sin bok Flygvapnets Sk 16 som SFF gav ut som en Flyghisorisk Revy 2006:
Flygplanet registrerades som N766CA, dock som en SNJ-5C och med ett tillverkningsnummer som inte stämmer överens med 16010. Men ägaren har muntligt uppgivit till författaren att det verkligen rörde sig om just 16010.
Med början 1993 deltog Lars Ljungqvist i flyguppvisningar, ofta som medlem i en fyrgrupp av T-6:or. Vid ett besök hos författaren i mitten av 1990-talet talade han entusiastiskt om denna uppvisningsgrupp, om träningsflygningarna och de många evenemang de fick inbjudningar till.
Men uppvisningsflygandet kom tyvärr att få ett abrubt slut. N766CA havererade den 13 augusti 1998 i Winlock, Washington, varvid Junken omkom tillsammans med passageraren. Läs mer om haveriet här.
Sedan hade Junken även köpt en Sk 50B Safir som blev N6370L. Den kvaddades dock vid en avbruten start i Kalifornien den 8 juni 1998. Inga personskador. Kan ha reparerats, men det är en annan historia.
Den avslutande bilden tog Werner Felix i Oshkosh 1997.
Flygplanet vi ser är - i princip - den Sk 16A som 1947-72 bar FV-nr 16010. Det hade använts av Krigsflygskolan på Ljungbyhed 1947-57 som F 5-10 och kom därefter till Uppsala och blev från 1964 kodad F 20-71.
Vid kasseringen på våren 1972 tilldelades 16010 Arlandasamlingarna i komplett skick. Det vill säga, till skillnad mot de andra Sk 16A som då sålts till ett amerikanskt företag, som egentligen bara var intresserat av flygplanens Pratt & Whitney R-1340-motorer. Kan det varit så att denna motor så småningom hamnade i samlingarnas Noorduyn Norseman? Jag har för mig det. Vid något tillfälle skadades 16010 när byggnaden som flygplanet förvarades i rasade på grund av snötyngd.
Då Sk 16A egentligen inte ansågs ligga i den (civilflyg-)sfär som man skulle bevara hos Arlandasamlingarna kom 16010 att avyttras. Så skedde även med ett annat exemplar vid samlingarna; 16128, sedermera SE-BII.
16010 kom att köpas i början av 90-talet av Lars Ljungqvist, boende i Gaston, Oregon, USA, och även känd som Junken - en legend i bilkretsar. Junken var en bilbyggare av guds nåde som också varit med om att introducera hot rod:en i Sverige i början av 60-talet. Här är han på omslaget på 1963-års sista nummer av Teknik för alla...
Men flyg var långt ifrån nytt för honom: Junken ägde 1972-74 en Sk 12, SE-EGT. Jag tror att den såldes i samband med flytten till USA.
Det verkar som dokumentationen för 16010 inte fanns kvar vid Arlandasamlingarna, för den verkar inte ha hängt med över Atlanten. Därför inköpte Junken en annan identitet (= uppsättning papper) för detta flygplan och det kom sedermera inregistreras i USA som N766CA, med typen kallad som SNJ-5C och med tillverkningsnummer 78-6999.
Delivered to Royal Swedish AF/Flygvapnet as Fv16010, 19??.
Luftfartmuseet, Stockholm-Arlanda, Sweden, 1979-1983.
Service Insurance Agency Inc, Rockford IL, April 1983.
- Registered as N766CA.
- Adopted id. AT-6A 78-6999/41-16621.
Dennis G. Buehn, Reno/Carson City, NV, 1984-1992.
Lars Ljungqvist, Gaston, OR/Vancouver, BC August 25, 1992-1998.
Som ni ser är det inte helt lätt med att styra rätt bland identiteterna. Den grundläggande anledningen var att med en SNJ eller AT-6/T-6 (Sk 16B/C) kunde flyga kommersiellt, något som inte är möjligt om flygplanet varit registrerad som kanadatillverkad Harvard (Sk 16A). Även om det egentigen är samma flygplantyp. Detta förfarande var dock en förutsättning för att kunna använda maskinen till så kallade "Warbird rides" och tjäna pengar...
En annan kärra av samma typ som Junken ägde var denna. Någon som vet identitet? Kanske är det den riktiga AT-6A 41-16621?
Följande skrev Peter Liander på sidan 128 i sin bok Flygvapnets Sk 16 som SFF gav ut som en Flyghisorisk Revy 2006:
Flygplanet registrerades som N766CA, dock som en SNJ-5C och med ett tillverkningsnummer som inte stämmer överens med 16010. Men ägaren har muntligt uppgivit till författaren att det verkligen rörde sig om just 16010.
Med början 1993 deltog Lars Ljungqvist i flyguppvisningar, ofta som medlem i en fyrgrupp av T-6:or. Vid ett besök hos författaren i mitten av 1990-talet talade han entusiastiskt om denna uppvisningsgrupp, om träningsflygningarna och de många evenemang de fick inbjudningar till.
Men uppvisningsflygandet kom tyvärr att få ett abrubt slut. N766CA havererade den 13 augusti 1998 i Winlock, Washington, varvid Junken omkom tillsammans med passageraren. Läs mer om haveriet här.
Sedan hade Junken även köpt en Sk 50B Safir som blev N6370L. Den kvaddades dock vid en avbruten start i Kalifornien den 8 juni 1998. Inga personskador. Kan ha reparerats, men det är en annan historia.
Den avslutande bilden tog Werner Felix i Oshkosh 1997.
