Rangsdorf
Ett inlägg om Bücker och Rangsdorf var ju tidigare utlovat...
Denna bild på Bückers gamla anläggning i Rangsdorf, söder om Berlin, tog min vän Werner Felix 1993. Som synes var stället då, tre år efter den tyska återföreningen, närmast att likna vid en soptipp.
Byggandet av den kombinerade land- och sjöflygplatsen påbörjades 1935, detta i och med med inrättandet av en idrottsanläggning som skulle användas för de olympiska sommarspelen i Berlin året därpå. Arkitekten bakom bygget var den med RLM-associerade Ernst Sagebiel.
Samtidigt flyttade Bücker Flugzeugbau GmbH sin verksamhet hit från Berlin/Johannisthal och deras nya anläggning uppfördes parallelt. Rangsdorf skulle bli ett state of the art sportflygfält á la tredje riket.
Den 7 april 1936 öppnades Berlin/Rangsdorf med pompa och ståt. Bland annat var dessa på plats...
Från vänster: Elly Beinhorn, hennes blivande make, racerföraren Bernd Rosemeyer, och piloterna Josef Beier samt Werner Ahlfeld.
Tävlingar, fly in's och propagandanummer tillhörde vardagen fram till krigsutbrottet.
Den 1 januari 1938 blev Svensk Flygtjänst officellt återförsäljare av Bücker och de två första flygplanen, Bü 131 Jungmann SE-AGT och SE-AGU, levererades på våren samma år. Dessa kom sedan att användas vid företagets flygskoleinternat på Nyköping/Stigtomta. Totalt kom Svensk Flygtjänst sälja ett tiotal Bücker-flygplan fram till 1940.
Nedan ser vi en avfotograferad kartskiss som berättar för oss hur Bückers fabrik expanderade från 1935 och en bit in under andra världskriget.
Olika specialförband inom Luftwaffe kom under kriget baseras på flygplatsen, främst sambandsflyg. Bland intressant triva kan påpekas att det var hit som överste Stauffenberg flög efter attentatet i "varglyan" mot Hitler den 20 juli 1944.
År 1943 hade arbetsstyrkan hos Bücker stigit till över 1600 personer. Ungefär en tredjedel av dessa bestod av tvångsarbetare, främst krigsfångar från östfonten. Den 20 april 1945 la man ner arbetet vid Bücker Flugzeugbau och två dagar senare intog röda armén Rangsdorf.
Efter krigsslutet kom anläggningen efter en tid tas i bruk av den sovjetiska militären. Här kom man att syssla med underhåll och reperationer av flygplan samt - sedermera främst - helikoptrar. Ryssarna lämnade Rangsdorf så sent som 1994.
Klicka här för att se ett flickr-album med bilder tagna på Rangsdrof-fältet under senare år. På plats är numera även ett litet museum - Bücker-Museum Rangsdorf.
Avslutningsvis, en bild på de två tongivande profilerna under 30-talet hos Bücker Flugzeugbau. Det är 2009 faktiskt 75 år sedan som dessa herrar fick firmans första konstruktion - den tidigare nämnda Bü 131 Jungmann - i luften. I hatt, företagledaren Carl-Clemens Bücker, och i keps, chefskonstruktören Anders Johan Andersson. Den senare återvände till Sverige 1939 och började på Saab - men den historien kan ni..? Se förresten gärna detta inlägg.
Denna bild på Bückers gamla anläggning i Rangsdorf, söder om Berlin, tog min vän Werner Felix 1993. Som synes var stället då, tre år efter den tyska återföreningen, närmast att likna vid en soptipp.
Byggandet av den kombinerade land- och sjöflygplatsen påbörjades 1935, detta i och med med inrättandet av en idrottsanläggning som skulle användas för de olympiska sommarspelen i Berlin året därpå. Arkitekten bakom bygget var den med RLM-associerade Ernst Sagebiel.
Samtidigt flyttade Bücker Flugzeugbau GmbH sin verksamhet hit från Berlin/Johannisthal och deras nya anläggning uppfördes parallelt. Rangsdorf skulle bli ett state of the art sportflygfält á la tredje riket.
Den 7 april 1936 öppnades Berlin/Rangsdorf med pompa och ståt. Bland annat var dessa på plats...
Från vänster: Elly Beinhorn, hennes blivande make, racerföraren Bernd Rosemeyer, och piloterna Josef Beier samt Werner Ahlfeld.
Tävlingar, fly in's och propagandanummer tillhörde vardagen fram till krigsutbrottet.
Den 1 januari 1938 blev Svensk Flygtjänst officellt återförsäljare av Bücker och de två första flygplanen, Bü 131 Jungmann SE-AGT och SE-AGU, levererades på våren samma år. Dessa kom sedan att användas vid företagets flygskoleinternat på Nyköping/Stigtomta. Totalt kom Svensk Flygtjänst sälja ett tiotal Bücker-flygplan fram till 1940.
Nedan ser vi en avfotograferad kartskiss som berättar för oss hur Bückers fabrik expanderade från 1935 och en bit in under andra världskriget.
Olika specialförband inom Luftwaffe kom under kriget baseras på flygplatsen, främst sambandsflyg. Bland intressant triva kan påpekas att det var hit som överste Stauffenberg flög efter attentatet i "varglyan" mot Hitler den 20 juli 1944.
År 1943 hade arbetsstyrkan hos Bücker stigit till över 1600 personer. Ungefär en tredjedel av dessa bestod av tvångsarbetare, främst krigsfångar från östfonten. Den 20 april 1945 la man ner arbetet vid Bücker Flugzeugbau och två dagar senare intog röda armén Rangsdorf.
Efter krigsslutet kom anläggningen efter en tid tas i bruk av den sovjetiska militären. Här kom man att syssla med underhåll och reperationer av flygplan samt - sedermera främst - helikoptrar. Ryssarna lämnade Rangsdorf så sent som 1994.
Klicka här för att se ett flickr-album med bilder tagna på Rangsdrof-fältet under senare år. På plats är numera även ett litet museum - Bücker-Museum Rangsdorf.
Avslutningsvis, en bild på de två tongivande profilerna under 30-talet hos Bücker Flugzeugbau. Det är 2009 faktiskt 75 år sedan som dessa herrar fick firmans första konstruktion - den tidigare nämnda Bü 131 Jungmann - i luften. I hatt, företagledaren Carl-Clemens Bücker, och i keps, chefskonstruktören Anders Johan Andersson. Den senare återvände till Sverige 1939 och började på Saab - men den historien kan ni..? Se förresten gärna detta inlägg.
