Lae - inte bara en stad på Nya Guinea

Flygkultur i bloggosfären sedan 2005

Den polska flyktgöken som hamnade i Eskilstuna

Publicerad 2023-02-19 16:00:00 i Allmänt, Kalla kriget, Personligt urval, Propulärkultur,

För många år sedan noterade jag att registreringen SE-XKK var reserverad för en viss Eugeniusz Pieniazek, då boende i Kungsör. Namnet på flygplanet fick mig att skratta mer än en gång - Kukulka.

Senare har jag fattat att det är det polska namnet för gök.

Senare har jag fattat att den hade en rätt fantastisk bakgrundshistoria: Pieniazek använde sitt egenbyggda flygplan för att fly ut från kommunistdiktaturen Polen 1971...

Men vad var det här för konstruktion? Jo, ett rätt litet ågvingat flygplan med en Continental A-65 i nosen. I mångt och mycket var Kukulkan ett hopplock delar; noterbart från de polska segelflygplan av typerna SZD-8 Jaskółka (vingar) och SZD-24 Foka (bakkropp). Förutom motor fick Piper Cub släppa till landstället i flygplanets första utförande.
Eugeniusz Pieniążek (1934-2020) hade i början av 60-talet deltagit i olika resor, tävlingar och försäljningsturnéer för polsk flygindustri runt om i Europa. 1962 ingick han i en grupp som besökte Sverige, vilket renderade i att Eskilstuna Flygklubb inköpte ett segelflygplan av typen PZL SZD-24 C Foka, sedermera registrerad SE-SZK, vilken hade använts för demo. Saxat från KSAK-Nytt nummer 7, 1962.
 
I början av 60-talet annonserades det ivrigt om polska segelflygplan i KSAK-Nytt. 1965 blev Aero-Telaw AB svensk generalagent. Ägare: István WlassicsUngefär samtidigt var Pieniazek tillbaka i Sverige och jobbade åt Åke Andersson i dennes företag Eskilstuna Modellsnickeri.

Nu hade den polska säkerhetstjänsten börjat intressera sig för hans förehavanden. 
När Pieniazek återigen ville besöka Sverige förvägrades han ett nytt pass. Han ville jobba i Eskilstuna, men på hemmaplan hade det blivit svårt att få jobb.

 
Då Pieniazek var något av en kändis inom den polska flygsfären fick han dock behålla sina certifikat, märkligt nog. Men idéen att fly från kommunistdiktaturen Polen hade börjat pyra. Om man skulle försöka att bygga ett flygplan och på det viset ta sig ut..?
 
Tanken på att bygga ett flygplan hade Pieniazek fått 1968 och då beställt ritningar på en Druine D-31 Turbolent. Något bygge av en Turbolent blev det inte, men underlag och beräkningar etc var ändå till hjälp som ett slags referensmaterial. Sedan tror jag att det var lättare att finna en motor från en Lillcub än en fixa en flygkonverterad VW-motor i Polen vid den här tiden. Det blev en egen konstruktion.

Den då 7-åriga dottern Iza gav det nya flygplanet namnet Göken, fast på polska då självklart - Kukulka. Det lär också ha varit så att det byggdes rätt mycket i just hennes rum, i den hyresfastighet som familjen bodde i, belägen i staden Leszno. Vart efter delarna blev klara hamnade de i ett garage i närheten av stadens flygklubb.

Under våren 1971 blev Eugeniusz Pieniazek klar och luftdopet kunde företas den 3 juli samma år. Den 10 augusti 1971 registrerades Kukulka SP-PHN - då var flygplanet det första amatörbyggda i landet sedan 1930-talet...

Kommunistpartiet hade tänkt använda flygplansbygget i sin propanda för att ge bilden att Polen minsann var ett land där man kunde bygga flyglan hemma. Kukulkan blev uppmärksammad i pressen och under sommaren 1971 flögs maskinen runt och visades i landet. 

Några storleksiffror. Spännvidd: 8,0 m. Längd: 5,4 m. Höjd:1,55 m. 
 
Den 13 september 1971 flög Eugeniusz Pieniazek till flygplatsen i Krosno i sydöstra delen av Polen för att där demonstrera sitt flygplan. Efter upptankning var det dags för att flyga tillbaka hem till Leszno. Fast så blev det inte - detta var tillfället som han väntat på! Istället flög han åt sydväst...

Med en bilkarta som navigeringshjälp flög Pieniazek på låg höjd i rätt dålig väderlek genom Tjeckoslovakien och Ungern. Efter fyra timmar i luften landade han i Subotica i dåvarande Jugoslavien.
 

Därefter följde några månader i jugoslaviskt förvar - anklagad för olaglig gränspassage - innan han till slut kunde ta sig till Sverige via Österrike. Enligt en del uppgifter lär Pieniazek ha förklarats död av polska myndigheter, efter att ha ansetts försvunnen med sitt flygplan. SP-PHN avregistrerades den 29 juli 1972. 

1974 hämtade Pieniazek sin gökflygmaskin i Subotica. Han bogserade det bakom sin Folkvagn genom Europa, med de avmonterade vingarna fastspända på taket.
De kommande 15 åren kom flygplanet stå nedplockad hos hemma hos "Ingo" (som Eugeniusz verkade kallas av sina svenska vänner). Här passar det att lägga in hans egna berättelse. Från 50 år på tysta vingar, jubileumsboken om Eskilstuna Flygklubb som utkom 1988. 


Jo då, det var vid denna tid som det började röra sig: Byggtillstånd utfärdades den 26 juli 1989 och registreringen SE-XKK bör ha resererverats inte långt efteråt. 

Flygplanet kom nu även att genomgå några modifieringar. Motorn byttes mot en starkare Continental C-90 och landstället fick ett nytt samt modernare utseende. Max startvikt låg vid/under 450 kg.

Märkt som SE-XKK på Eskilstuna-Ekeby i början av 90-talet. 

Kukulkan kom i luften igen runt 1990 och fanns baserad på Ekeby hos Eskilstuna Flygklubb.

Efter det att järnridån fallit flyttade Pieniazek tillbaka till Polen 1993...och flygplanet följde med. Ny hangaradress blev Bielsko-Biała, Aleksandrowice flygfält. Det behövdes en del kompletteringar för att få Göken i luften igen i Polen, så i brist på tid kom det nu vara avställt i några år. (Tiden gick åt att ordna med tillverkning av nya Jungmann.)

I samband med inspelningen av ett avsnitt i TV-serien The Great Escapes gjordes göken flygduglig igen, nu med den polska registreringen SP-FKU. Den första flygningen som SP-FKU gjordes den 16 juni 1997 av testpiloten Bolesław Zoń. 
Den 13 september 2005 donerade Eugeniusz Pieniazek sitt flygplan till det stora polska flygmuseet i Krakow. Kukulkan flögs dit och detta var på dagen 34 år efter hans flykt till Jugoslavien.
 
Pieniazeks kontakter var anledning till importen 1989 av fyra stycken Zlin Z525 som tidigare använts av polska landslaget i aerobatics. I början av 90-talet kom tre nytillverkade Jungmann - och en restuarerad Po-2/CSS-13 - till Sverige via Åke Andersson och Pieniazek försorg. Som tidigare sagt, uppstartandet av den nya produktionen av Jungmann var anledningen till att Kukulkan fick vänta några år extra på polsk luftvärdighet. 
 
Historien om Eugeniusz Pieniazeks flykt med sin egenkonstruerade Kukulka är inte speciellt känd i Sverige. Det tycker jag är lite synd och jag hoppas att jag genom detta inlägg har hjälpt till att sprida lite kunskap om detta. För faktum är att Pieniazek har gjort en del avtryck i svensk flyghistoria, så någonstans bör ju berättelsen om hur han tog sig hit dyka upp. Då även på svenska...

Nedan bild är från flygmuseet i Krakow där "den polska flyktgöken" numera står utsälld, målad i 1971-års utseende. 

Liknande inlägg

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Lazerjesus

Les Aventures de lazer du Jesus

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela