Uli airstrip - vad finns kvar?
Ibland har man undrat hur det idag ser ut på det, som i slutet av 60-talet var en hårt trafikerad flygplats, uthuggen ur en bit landsväg, mitt i den afrikanska djungeln? Hittade ovanstående klipp och istället - som jag trodde - vara återtagen djungel, var platsen snarare en bred gata med bebyggelse. Det var under kriget i utbrytarstaten Biafra som den här flygplatsen existerade: Uli - Airfield Annabelle.
Stridigheterna blossade upp under sommaren 1967 och i början skördade Biafra stora framgångar. Men snart förbyttes offensiven till defensiv. I slutet på maj 1968 intog de federala nigerianska trupperna Port Harcourt och behärskade därefter kusten - med de viktiga oljekällorna - igen. Från och med då gick kriget in i en utnötningsfas som kom att sträcka sig till utbrytarstatens kapitulation i januari 1970. Att Biafra i överhuvudtaget kom att existera så länge, berodde helt och hållet på att man luftvägen kunde få in vad man behövde.
Här syns federala nigerianska soldater på Uli efter Biafras kapitulation i januari 1970.
Kort efter Port Harcourts fall våren 1968, som också hade den sista av Biafra behärskade flygplatsen, kom man att färdigställa en ny landingsstripp bestående av ett rakt parti av landsvägen mellan Uli och Ihiala. Strippen har ofta kallats Airfield Annabelle, men oftast säger man kort och gott bara Uli. Vägsträckan som iordningställdes var närmare 2 400 meter lång och 23 meter bred och förstärktes att tåla flygplan som vägde upp till 75 ton.
Uli / Airfield Annabelle hade bansträckning 16-34 och koordinater som jag hittat är
5.783333, 6.866667
Enligt denna landningsplate från sent 1968/tidigt 1969 var banlängden 2380 meter och bredden 23 meter.
Notera att det står "secret" i underkanten på högerbladet.
Denna karta kan med fördel tolkas tillsammans med nedan skiss som visar landningsproceduren för nattlandning på Uli 1968. Det var väldigt primitivt, men hårt tryck: Flygplanen låg i holding, staplade ovanför varandra, släpptes in för landning vartefter.
Kunde vara en ordentlig kö emellanåt och inga flygplan fick använda positionsljus på grund av nigeriansk motverkan, eller biafransk med för den delen. Det var många där flygplan i mörkret. Tror det var Ulf Engelbrecht som sa att "om man tänt upp och varde dagsljus hade man nog blivit så pass skrämd att man stuckit därifrån omgående".
Dessutom behövde man ha nattens speciella kod för att kunna få landa. Annars tändes inte banljusen och man riskerade bli påskjuten av biafranerna.
Dessa illustrationer gjorde jag i början av 90-talet och ni kanske har sett dem förut på bloggen.
Har aldrig varit där, på Uli. Men en dag... Kanske...
