Kunde ha blivit: Mersu till Falköping
Tack vare den finske flyghistorikern Jukka Raunio blev jag varse om följande lite uppseendeväckande affärssonderingar. Funnet i finska arkiv: Ett dokument där svensken Birger Nilsson, boende i Falköping, den 10 november 1956 offereras två icke flygdugliga Messerschmitt Bf 109G.
Med andra ord, har innan dess en förfrågan om detta gjorts. Undrar om det brevet fortfarande finns? De bägge Messerschmitt Bf 109G-6 avändes då som undervisningsmateriel vid finska flygvapnets tekniska skola i Kauhava.
I mitten av 50-talet kunde man i närområdet alltså köpa en icke-luftvärdig nästan komplett 109:a för några tusen. I det här fallet 7800 respektive 3550 kronor. Hade tagit båda och borde då antagligen blivit ens livs bästa investering...
Totalt använde finska flygvapnet (Ilmavoimat) cirka 160 stycken Bf 109G från mars 1943 till mars 1954. Under fortsättningskriget användes flygplantypen av förbanden HLeLv 24, 28, 30 och 34. De finländska piloterna vann totalt 663 luftstrider med "Mersu", som 109:an kom att kallas, men förlorade själva 32 stycken varvid 23 piloter omkom. Vinst-/förlustförhållandet blev 1:25.
Med andra ord, har innan dess en förfrågan om detta gjorts. Undrar om det brevet fortfarande finns? De bägge Messerschmitt Bf 109G-6 avändes då som undervisningsmateriel vid finska flygvapnets tekniska skola i Kauhava.
I mitten av 50-talet kunde man i närområdet alltså köpa en icke-luftvärdig nästan komplett 109:a för några tusen. I det här fallet 7800 respektive 3550 kronor. Hade tagit båda och borde då antagligen blivit ens livs bästa investering...
Totalt använde finska flygvapnet (Ilmavoimat) cirka 160 stycken Bf 109G från mars 1943 till mars 1954. Under fortsättningskriget användes flygplantypen av förbanden HLeLv 24, 28, 30 och 34. De finländska piloterna vann totalt 663 luftstrider med "Mersu", som 109:an kom att kallas, men förlorade själva 32 stycken varvid 23 piloter omkom. Vinst-/förlustförhållandet blev 1:25.
Birger Nilsson på Ålleberg. Bild från Gustavsviks flygfält.se.
Vem var då denne Birger Nilsson? I slutet av 30-talet var han VD för Svenska Kanotverkstaden, som blev Kanoverken och flyttade till Halmstads civila flygplats. Där kom man att börja tillverka segelflygplan och döptes vid årskiftet 1941-42 om till AB Flygindustri. 1941 hade Birger slutat och flyttat till Falköping och segelflygskolan på Ålleberg, där han var verkstadschef och instruktör fram till 1952.
Under 40-talet är han involverad i ägande av till exempel Taylor Cub SE-AEP, Tiger Moth SE-AWO och Klemm Kl 35 SE-BHL. Birger jobbade även med Firma Viking i Falköping på 50-talet, samt sålde även bilar samma stad.
Han var fortsatt engagerad som segelflyglärare, bland annat i Skövde Flygklubb. Sålde segelflygplan och modifierningssatser. Till exempel kunde den så kallade "Birger Nilsson-huven" skaffas till flera segelflygplantyper.
Vilka flygplanindivider kunde det handlat om? En gissning är MT-448 som nedan syns på bild tagen av Jaakko Kaskia. Kanske ett till av de som finns bevarade? MT-507 eller MT-452? Man undrar vad Birger Nilsson hade i kikarn vad det gäller dessa två flygplan? Man minns även historien om det tilltänkta köpet av en finsk Hawker Hurricane av AB Treona i slutet av 1944.
Under 40-talet är han involverad i ägande av till exempel Taylor Cub SE-AEP, Tiger Moth SE-AWO och Klemm Kl 35 SE-BHL. Birger jobbade även med Firma Viking i Falköping på 50-talet, samt sålde även bilar samma stad.
Han var fortsatt engagerad som segelflyglärare, bland annat i Skövde Flygklubb. Sålde segelflygplan och modifierningssatser. Till exempel kunde den så kallade "Birger Nilsson-huven" skaffas till flera segelflygplantyper.
Finska Me 109:or under skrotning 1953/54.
Vilka flygplanindivider kunde det handlat om? En gissning är MT-448 som nedan syns på bild tagen av Jaakko Kaskia. Kanske ett till av de som finns bevarade? MT-507 eller MT-452? Man undrar vad Birger Nilsson hade i kikarn vad det gäller dessa två flygplan? Man minns även historien om det tilltänkta köpet av en finsk Hawker Hurricane av AB Treona i slutet av 1944.