MFI och Biafra - 5
Antagligen före detta SE-EUL i "glossigt" kamoflage på Camp 1 i Gabon.
Nya uppköp
En upphandling av en ny omgång MFI-9B började några veckor senare. Dessa plan inköptes från olika håll i Sverige av Karl-Bruno Ljungberg och Lars-Erik Fredlund, en ingenjör vid Hägglunds i Malmö. Man fick ihop fyra plan och denna affär avslutades av dessa herrar och Mbanefo på Hotell Botanique i Köpenhamn i juli 1969.
Det var frågan om följande flygplan:
SE-EFU (c/n 32) säljare: L-E Fredlund (som alltså sålde sitt eget flygplan)
SE-EUB (c/n 56) säljare: Nyge-Aero (inbyte från Ljungbyheds Flygklubb)
SE-EUP (c/n 46) säljare: N Danielsson och Arne Nyholm, Lidköping
SE-EWB (c/n 47) säljare: Karlskoga Flygklubb
SE-EUP flögs den 19 juli av Nyholm till det numera nedlagda gräsfältet i Skovlunde utanför Köpenhamn. Han fick där 60 000 kronor kontant i handen för sitt flygplan. Det hade då en total gångtid av 340 timmar.
Priset på dessa fyra plan låg mellan 50 - 60 000 kronor/styck vilket måste anses som påfallande högt då nypriset var satt till 52 000 kronor. Inga nya MFI-9B fanns dock att tillgå då tillverkningen för tillfället låg nere och Biafra behövde planen omedelbart.
I Sverige hade man vid det här laget fått reda på vad CG von Rosen och övriga svenska Biafra-frivilliga hade för sig. Fotografen Pierre Mens från Skånerepotage hade varit med i Gabon och hade sålt sina bilder till Expressen redan innan han kommit hem i slutet på maj. Ljungberg hade nu sagt upp sig från MFI, då företagets ägare; SAAB, inte direkt gillade dotterbolagets afrikanska engagemang. Snart skulle han själv också åka ner till Biafra.
Den 21 juli anlände SE-EUB, SE-EUP och SE-EWB till Toussus-le-Noble. Piloter denna gång var; Fredlund, Kristian Kristensen och Ljungberg ihop med Nils Gösta Holmer i ett plan. Kristensen och Holmer kom senare vara flyglärare åt biafranerna.
Efter ett telefonsamtal från någon på Luftfartsverket fick man veta att det var bråttom att få ut det sista flygplanet ur Sverige. Någon slängde sig på reguljärflyget till Kastrup och kvällen därpå, den 22 juli, kom även SE-EFU till Toussus.
Detta var - om man får säga det - i grevens tid: Från och med den 23 juli klassades MFI-9/MFI-9B som krigsmateriel enligt ett regeringsbeslut.
CG von Rosen - greven kallad av somliga, CG av andra...
Flygkriget i Biafra
Martin Lang och CG von Rosen hade träffats och diskuterat Biafra innan påsken 1969. Lang hade flygvapenbakgrund, var 31 år och arbetade hos Travelair Scandinavia/Kungsair i Norrköping som flyglärare samt taxiflygare. I ett cover-up försök hade von Rosen vänt sig till Kungsair och begärt in en offert på flyglärartjänster till en flygskola i Tanzania - det var Lang som kom att lämna den offerten.
Lang kände den 27-årige Gunnar Haglund som även han var taxiflygare, fast på Buissness Air Service (sedermera känt som BAS-Air) i Västerås. Även han hade träffat von Rosen någon gång och pratat om Biafra. De båda tyckte att grevens resonemang lät vettigt och diskuterade detta sinsemellan. I sin bok "Gerillapilot i Biafra" skriver Haglund: "Allt efter vårt samtal fortskred förstod jag att Martin allvarligt funderade att göra någonting för att hjälpa den nödställda befolkningen i Biafra."
Kanske var Martin Lang redan då tillfrågad om att ställa upp. När väl frågan ställdes fick han två veckors betänketid. Lang och Haglund bestämde sig att följa med till Biafra och kom att bli "formellt enrollerade" av Arthur Mbanefo på Hotell Bromma den 29 april 1969.
Att det skulle bli frågan om rena stridsuppdrag var de på det klara med. Grundtanken hos von Rosen var att snabbt lära biafranerna att handha den enkla flygplantypen för så fort som möjligt använda den i strid. Att följa med på de första "skarpa" uppdragen var någonting mer eller mindre naturligt - man kunde inte gärna skicka ut folk på stridsflygningar i små propellerdrivna sportflygplan med en taktik som bara fanns på papperet och aldrig innan hade utövats i krig.
Söndagen den 4 maj var det mönstring hemma hos von Rosen i Malmö. Närvarande var, förutom värdparet, Mbanefo och Rudolf Abelin samt de som skulle följa med till Biafra: Haglund, Lang, Bengt Weithz (23 år och friställd mekaniker från Transair) och Sigvard Nilsson (59 år och pensionerad fanjunkare från flygvapnet). Måndagen efter påbörjade Haglund, Lang och von Rosen varsin semester på fyra veckor.
Fortsättning följer...
