Om väggar kunde tala, vad skulle hangarporten ha att säga?
"Om väggar kunde tala". Ja, det uttrycket har ni säkert hört. Det är lätt att tänka på det när man ser dessa bilder. Tänk om man hade haft förstånd att kulturminnesmärka och bevara denna hangarbyggnad...
Det är kört sedan länge, för den gick till förgängelsen för över 50 år sedan. Men denna hangar vandrade runt på flera platser i landet och dessutom var den central i det svenska flygets utveckling.
Det är kört sedan länge, för den gick till förgängelsen för över 50 år sedan. Men denna hangar vandrade runt på flera platser i landet och dessutom var den central i det svenska flygets utveckling.
Den kom till åren 1914-15 där den användes av Calle Cederström med flera som var engagerade i Södertelge verkstäders aviatikavdelning. Platsen var Tvetaberg invid sjön Lanaren. Med andra ord, här kan man alltså snacka om (flyg)historia! På bilden ovan ser vi en Södertelge Werkstäder SW 11, en licenstillverkad Fahrman HF 23 med flottörer, framför hangaren.
Södertelge verkstäders aviatikavdelning kom att tillverka ett 30-tal flygplan och bedriva flygskola. Men den kom inte bli långvarig. I mitten av augusti 1917 kom beskedet att man lägger ner verksamheten och i november kom ett beslut om likvidering. Chef vid aviatikavdelningen var då Gösta von Porat som hade efterträtt Cederström året innan.
När verksamheten avslutades i Södertälje kom några flygplan och hangaren att övertas av Enoch Thulin och dennes AB Enoch Thulins Aeroplanfabrik AB (AETA). Hangaren transporterades därför 1917-18 till Landskrona.
Den uppfördes vid AETA:s fabriksområde hamnen där man även hade ett flygfält.
AETA expanderande fort under 1:a världskriget, främst under dess sista år. 1918 hade man över 800 anställda i fabriken i Landskrona och flygskolan i Ljungbyhed. Men vapenstilleståndet i kriget i slutet av 1918 och Enoch Thulins död vid ett haveri i mars 1919 gjorde att allt tvärnitade. Tillverkningen av flygplan upphörde 1919 och företaget, nu omdöpt till Thulinverken, gick i konkurs i augusti 1920.
Denna bild är tagen i Landskrona den 9 april 1922 och byggnaden tillhör då Thulinverkens konkursbo. Bilden är funnen hos Landskrona museum/Digitalt museum.
Hangaren kom nu flyttas igen...
S.W. Flygskola står det på taket. Bilden är enligt uppgift tagen 1914. En SW 10 (licenstillverkad Fahrman HF 22) längst till vänster.
Södertelge verkstäders aviatikavdelning kom att tillverka ett 30-tal flygplan och bedriva flygskola. Men den kom inte bli långvarig. I mitten av augusti 1917 kom beskedet att man lägger ner verksamheten och i november kom ett beslut om likvidering. Chef vid aviatikavdelningen var då Gösta von Porat som hade efterträtt Cederström året innan.
När verksamheten avslutades i Södertälje kom några flygplan och hangaren att övertas av Enoch Thulin och dennes AB Enoch Thulins Aeroplanfabrik AB (AETA). Hangaren transporterades därför 1917-18 till Landskrona.
Den uppfördes vid AETA:s fabriksområde hamnen där man även hade ett flygfält.
Detta är en stillbild från denna film som rekomenderas varmt. Här syns hangaren i bakgrunden när en Thulin LA startar från fabriksfältet.
AETA expanderande fort under 1:a världskriget, främst under dess sista år. 1918 hade man över 800 anställda i fabriken i Landskrona och flygskolan i Ljungbyhed. Men vapenstilleståndet i kriget i slutet av 1918 och Enoch Thulins död vid ett haveri i mars 1919 gjorde att allt tvärnitade. Tillverkningen av flygplan upphörde 1919 och företaget, nu omdöpt till Thulinverken, gick i konkurs i augusti 1920.
Denna bild är tagen i Landskrona den 9 april 1922 och byggnaden tillhör då Thulinverkens konkursbo. Bilden är funnen hos Landskrona museum/Digitalt museum.Hangaren kom nu flyttas igen...
Malmö Stadsfullmäktige hade i början av 20-talet beslutat att anlägga ett flygfält på Bulltofta, en gammal exercisplats som hade börjat att användas för flygningar under 1919. Den 28 september 1923 gjordes slutbesiktning och med detta datum blev Bulltofta Malmö stads flygplats. Här hade då hangaren, efter flytt från Landskrona, uppförts i flygfältets sydvästra hörn. Den kom att på Bulltofta benämnas Hangar 1.
Flygplanet med registreringen SE-ACM är en Junkers A50ce Junior. Det var ett av många Junkers-flygplan som 1925-35 tillverkades av AB Flygindustri i Limhamn. SE-ACM demonstrerades vid flygdag på Bulltofta av K G Lindner den 14 september 1930, och det ligger nära till hands att tro att bilden är tagen då. Publiken syns mellan Hangar 1, Hangar 2 (färdigställd i december 1925) och Hangar 3 (färdigställd 1929).
Vykort föreställande Bulltofta och Malmö flygstation från cirka 1932-33.
Ett beskuret vykort från 30-talet. Saxar från Junkers G 38 på Bulltofta:
Man noterar på bilden texten "Rundflygningar. Biljettpris 8 kr" målad på Hangar 1. Det står heller inte "Aerodrom" på dess tak som tidigare, inte heller "Malmö Stads Flygstation" på dess gavel. 1933 verkar dessa texter ha försvunnit, så...ja, man grunnar lite över dateringsmöjligheter?
Under sommaren 1940 upprättades F 10 - på den den tiden kort och gott kallad Tionde flygflottiljen - för att jaktförsvara Skåne. F 10 Depå placerades på Bulltofta och dess faciliteter byggdes skyndsamt upp i den nordvästra delen av fältet.
Hangar 1 kom i samband med detta att flyttas dit och blev därmed en av Skånska Flygflottiljens första byggnader. Ganska snart var rollen som hangar utspelad när de nya, för ändamålet uppförda, divisionshangarena var färdigställda. Ovanstånde bild är tagen ca 1941 och då har Hangar 1 fått rollen som marketenteri vid förbandet. F 10 kom sommaren 1945, när andra världskiget var slut i Europa, flytta till sin nya fasta basering i Ängelholm.
Mycket av F 10 Bulltoftas faciliteter kom att tas över av Kockum Flygindustri 1945. 1952 bytte företaget namn till Malmö Flygindustri (MFI).
Placeringen var som synes tveklöst betydligt mer undanskymd. Här ser vi hangaren i bakgrunden på en bild föreställande motorflygplan i användning hos Aeroklubben i Malmö cirka 1954.
På denna bild - som bör vara tagen 1966 - står det MFI över Hangar 1:s port. MFI-9B tillverkningsnummer 42 är en av tio exemplar av typen som ett års tid hyrdes in av Flygvapnet och fick då militär typbeteckning FPL 801.
Sommaren 1969 satt MFI-loggan fortfarande på Hangar 1 (synligt uppe i vänstra hörnet i bilden), men AGA hade flyttat in. Nya MFI-15 SE-301 står på taxibanan/"startbanan" på denna bild tagen av Saab-fotografen Ingemar Thuresson. Provflygare Ove Dahlén sitter i flygplanet och Per Hazelius står till vänster.
Men Hangar 1:s dagar var nu räknade. Av allt att döma var byggnaden nu inte i speciellt bra skick och AGA lät riva Hangar 1. Detta skedde i slutet av 1970 och denna tråkiga tilldragelse kom att nämnas i Flyghistoriskt Månadsblad. Man hade kontaktat AGA, men för sent.
Hur ska man se på det här? Var det så att tiden inte var mogen för att göra något? 1970 hade vi i Sverige sedan länge kunnat kulturminnesmärka byggnader och denna hangar - som figurerat i många viktiga bitar i svensk flyghistoria - hade man tydligen inte förstånd att rädda. Kanske är det så absurt att när Bulltofta väl var nedlagt ett par år senare, att det då varit enklare få till en kulturminnesförklaring? Bara en spontan tanke..?
