Bängen och Bengan
Så här långt har det varit en bra och väldigt rolig helg. Som vanligt när det gäller mig (eller det kanske även gäller andra?) så blir det aldrig som först tänk sig. Meningen var att jag skulle åkt ner till Lund/Malmö, som jag gjort sedan urminnes tider. Inte så i år och någon gång ska ju även denna tradition brytas.
Fredagen avrundades hemma hos mig till tonerna av finska Frederiks version av den västtyska melodifestivalsplågan Djingis Khan (på finska Tsingis Khan). Klockan var lite efter tre när we called it the day, och därför började lördagen lite i det trötta tecknet. Vart efter piggnade man trots allt till, inte fick man någon hjälp av vädret, kompakt gråväder.
På kvällskvisten befann jag mig hemma hos Lilian, tvärs över gatan. Vi surrade lite fram och tillbaka vad vi skulle hitta på. Tompa anslöt och sjösatte idéen om en expedition till Noselake. Snåla som vi är här i Småland rekryterades taxi inom familjen, jag ringde helt sonika upp min far. Efter lite övertalning ställde han upp. Nu ska det kanske nämnas att min far, Bengan, är känd som Mr 55 Kilometer. Tror att det är en uträkning från hans ungdomsår någongång: vid 55 km/tim är det minst slitage på bil, däck och hela medivitten.
Att ligga och cruise'a i 55 km/tim en lördagkväll på landsvägen anses lite skumt, så det var mer eller mindre som på beställning vi halvvägs blev stoppade av en polisbil. Polismannen kommer fram och begär att få se körkortet, sedan ska det blåsas också. Då kommer Bengas kommentar: - Ger blåsmojängen utslag för falukorv? (Ska uttalas på småländska: Ge blåsamaskin utsla fö falukav?)
Så här långt i helgen - det bästa skrattet kom nu.
Anlände till O'Learys och join'a forces med ett svensexegäng under befäl av Nez. Perfekt att vi fick åka med i deras buss tillbaka sen. Nez var i högform. Det var lite svårt att somna när man väl hade hittat hem igen, man bli rätt pigg av allt flabbande.
Strax är det dags för nästa expedition. Nils kommer hit och sedan ska vi ställa av hans fars bil på Landvetter, ska också passa på att kolla in lite go'a avgångar. Och det kommer nog liiite fortare än 55 km/tim.
Fredagen avrundades hemma hos mig till tonerna av finska Frederiks version av den västtyska melodifestivalsplågan Djingis Khan (på finska Tsingis Khan). Klockan var lite efter tre när we called it the day, och därför började lördagen lite i det trötta tecknet. Vart efter piggnade man trots allt till, inte fick man någon hjälp av vädret, kompakt gråväder.
På kvällskvisten befann jag mig hemma hos Lilian, tvärs över gatan. Vi surrade lite fram och tillbaka vad vi skulle hitta på. Tompa anslöt och sjösatte idéen om en expedition till Noselake. Snåla som vi är här i Småland rekryterades taxi inom familjen, jag ringde helt sonika upp min far. Efter lite övertalning ställde han upp. Nu ska det kanske nämnas att min far, Bengan, är känd som Mr 55 Kilometer. Tror att det är en uträkning från hans ungdomsår någongång: vid 55 km/tim är det minst slitage på bil, däck och hela medivitten.
Att ligga och cruise'a i 55 km/tim en lördagkväll på landsvägen anses lite skumt, så det var mer eller mindre som på beställning vi halvvägs blev stoppade av en polisbil. Polismannen kommer fram och begär att få se körkortet, sedan ska det blåsas också. Då kommer Bengas kommentar: - Ger blåsmojängen utslag för falukorv? (Ska uttalas på småländska: Ge blåsamaskin utsla fö falukav?)
Så här långt i helgen - det bästa skrattet kom nu.
Anlände till O'Learys och join'a forces med ett svensexegäng under befäl av Nez. Perfekt att vi fick åka med i deras buss tillbaka sen. Nez var i högform. Det var lite svårt att somna när man väl hade hittat hem igen, man bli rätt pigg av allt flabbande.
Strax är det dags för nästa expedition. Nils kommer hit och sedan ska vi ställa av hans fars bil på Landvetter, ska också passa på att kolla in lite go'a avgångar. Och det kommer nog liiite fortare än 55 km/tim.
