Lae - inte bara en stad på Nya Guinea

Flygkultur i bloggosfären sedan 2005

Gästinlägg: Funderingar kring flytten av Arlanda Flygsamlingar

Publicerad 2023-01-08 15:00:00 i Allmänt, Propulärkultur,

Idag tänkte jag göra plats för ett gästinlägg av Ola Carlsson angående flytten av Arlanda Flygsamlingar/Luftartssamlingarna. Igår var sista dagen som samlingarna var öppna för publik. Läste att man hade över tusen besökare.

Nu vidtar ett stort arbete att flytta allt till ny temporär lokal i Rosersberg - i september måste man vara ute från lokalen på Arlanda. Förstår man vad allt jobb nu som nu tar vid inbegriper? Omfattningen? Riskerna? Och skulle man kunna lösa det på ett smartare sätt? 

Tack till Ola. Och till Viktor Gadestedt som bidragit med bilder tagna igår.

Några lösa funderingar kring den annonserade flytten av Luftfartssamlingarna

 

Att flytta alla föremål är en enorm procedur, en kostsam procedur och en riskfylld procedur. Det vet alla vi som jobbat här (även jag ett antal år). Det var så mitt intresse för flygteknik och musealt arbete utvecklades. Framförallt gällande trafikflygplanen som ingår/ingick - Caravelle, Lodestar och Metropolitan till exempel. Framförallt jag och pappa tog oss an dem, eftersom intresset hos de flesta andra frivilliga på den tiden var fokuserade kring restaurering av de mindre och äldre flygplan man ännu idag kan beskåda.
 
Och flytten nu, till vilken nytta? Är det så viktigt med just den markplätten där ”hangaren” ligger? Vad är det som ska bli där istället? Vad är det som gör att man inte kan justera sig 100 meter österut till exempel? Infrastruktur finns redan till befintlig plats och den enorma före detta långtidsparkeringen. Ytan som idag upptas av Luftfartssamlingarna är ändå förhållandevis liten.
 
Det gjordes till och med iordning en ramp utanför, som redan på den tiden jag fortfarande var drivande i Le Caravelle Club, planerades för uppställning av bland annat just ”vår” Caravelle. Kanske även andra framtida nytillskott till samlingarna? Finns såklart en stor poäng med att ha ett flygmuseum i anslutning till en flygplats, ni fattar va’?

Utveckling istället för avveckling

Varför försöker man inte från flygplatsens sida utveckla detta istället? Dra nytta av en fantastisk möjlighet! Visa upp det för bredare publik? Locka folk till flyget och flygplatsen? Visa hur flyget utvecklats till det vi använder idag.

Lokalen är egentligen från början ett tillfälligt magasin, som gjordes iordning förra gången man bytte lokal, då de konkreta museiplanerna hade grusats. Magasinet har sedan succesivt iordningställts av främst frivilliga krafter, och där finns nu en fin utställning, men som samtidigt trängs med verkstadsutrymmen där restaureringar parallellt fortgår.

Det fanns en tid när man resonerade att ”allt större än två motorer” var för stort. Det saknas därför en hel del civila milstolpar i samlingarna som skrotats istället för att sparas, till exempel Vickers Viscount.

Flygvapnet hade många år liknande problem. Allt gammalt skulle skrotas, inget fick sparas. Lyckligtvis var det någon flottiljchef som på sin tid i smyg sparade undan ett exemplar av varje typ. Dessa kan nu visas för nutida och framtida generationer på Flygvapenmuseum.

Öppet hus 2012. Bild: Ola Carlsson.

Tänk om man kunde visa upp lite större del av civilflyget för kommande generationer. Det ”Öppet hus” nere på bana tre som Swedavia ordnade 2011 drog 15000 besökare. Året efter visade vi upp Caravellen, DC-8an och en SAS Boeing 737 och det drog också en enorm publik (hittar inga siffror men populärt var det).
Öppet hus 2012. Bild: Ola Carlsson.

Och fysisk plats finns runt flygplatsen, många hektar outnyttjad mark. Man skulle till exempel kunna iordningställa en yta söder om stora brandstationen, grusgropen längs taxibanan, ställa upp lite uttjänta milstolpar som Caravellen, DC-8an, någon MD-80, Saab 340, Metropolitan med mera. Allt är inte skrotat än, men många objekt har redan fallit offer och fler står långt fram i kön… Där finns plats att resa en ny större hall än magasinet som idag inhyser samlingarna.

Exempel på olika teoretiska jätteytor som skulle kunna lämpa sig. Blå rutan är befintligt magasin.
  



Man skulle kunna göra det till en ny samlingsplats, teknikcenter med olika teknikhistoriska föremål från flygets utveckling: Motorer, instrument, hela flygplan som man visar upp istället för - som till exempel Tekniska Museet och många andra - valt att magasinera och ersätta med datorstyrda upplevelser. Man skulle kunna ha uteservering på taket där intresserade kan överblicka startande/landande/taxande flygplan på nära håll…

Exempel på enkel men prydlig hall som skulle kunna inhysa ett museum. Llentab heter leverantören i det här fallet.
 

Risker och kostnader - tänk till före...

Allt kostar pengar, jag vet det. Men har någon räknat på vad den tänkta flytten av denna hyfsat omfattande samling kommer kosta? Vad den kommande magasineringen, som inte kommer kunna generera några som helst intäkter, kommer kosta? Eller kommer det sluta med att föremål säljs eller deponeras på olika andra ställen? Kommer denna fantastiska samling spridas med vinden? Kanske till och med utomlands i värsta fall?

Finns det en kostnadskalkyl för demontering, flytt, magasinering, nybyggnad av utställningslokal, flytt nummer två - kontra att resa ny enklare hall i närheten och flytta allt direkt dit (en flytt i stället för två!) för att sedan direkt kunna få intäkter i form av visningsverksamhet?

Demontering och förvaring av ett museiflygplan - har den som initierade denna flytt från nuvarande utställning till nytt tillfälligt förvar verkligen förstått omfattningen av en sådan flytt?

För att kunna demontera vingarna (om det ens går?) måste roderlinor kopplas bort. Eventuella bränslerör, hydraulrör, eldragning och självklart vingbultar, lossas. Många flygplan har även ett antal vajrar och/eller vingstöttor, som måste bort.

Ta till exempel en Moth som de flesta känner till, en klassisk dubbeldäckare. Den är ca 7,5 meter lång har ca 9 meter spännvidd. Det finns en sådan i samlingarna, men just SE-AGF är deponerad hos Aeroseum för tillfället.

- Vingar är som mycket annat på ett flygplan, väldigt ömtåliga. De kan/får inte lyftas hur som helst, det håller deras konstruktion inte för. Ett exempel är när samlingarnas NC701 (Siebel) flyttades från airside ner till magasinet. Istället för att lägga lyftslingen runt kroppen på lämpliga ställen, lade man dem runt vingarna inne vid vingroten och knäckte vid lyftet båda framkanterna såväl som bakkanterna, trots att de var av metall. En vinge klarar enorma krafter och påfrestningar men bara på rätt sätt.

- När man väl monterat av vingarna, placerar man lämpligen dessa i ett specialanpassat ställ som måste byggas till varje vingpar. Då är det störst chans att de klarar sig, då många äldre vingar är av trä klädda med duk. Även metallvingar är som sagt ömtåliga.

- Varje vinge som ska förvaras i exemplet Moth är ca 4x2 meter och eftersom det är en dubbeldäckare blir det fyra demonterade vingar. Gissningsvis är varje vinge 20-30 cm hög i profil och ett vingpar (2 vingar) bör alltså ta ca 80-100 cm i anspråk med ställning och lämpligt emballage, paketet blir ca 4,5 meter långt och 2,5 meter högt. Ett överslag, jag vet, men ungefär så. Och för en dubbeldäckare blir det två sådana paket.

- Fena och stabilisator, kanske behöver de inte plockas bort för logistiken. Men om så är tvunget, är det i princip samma procedur även om de är betydligt mindre. Stag och roderlinor även här, gissningsvis är stabilisatorhalvorna ”bara” 1,5 meter på en Moth.

- Med vingarna demonterade består Mothen fortfarande av en flygkropp på hjul som är över två meter hög…och justja! en propeller fram som sticker upp eller ut åt sidorna! På Mothen är den ca 2,5 meter mellan bladspetsarna. Väljer man att demontera den ska den också emballeras och förvaras. Har jag nämnt ömtåligt?

Flytt av de större flygplanen

Mothen är ett av de många små flygplanen. Som jämförelse kan nämnas Lockheed Lodestars vingar som är ca 7x3 meter. Kanske 40-50 cm tjock? Vikt 300-400 kg? Kroppen är ca 15 meter lång och 3,6 meter hög. Bredd som den står nu utan vingar; ca 6m. Och vikten; ca 4-4,5 ton?

Förutom Lodestar finns flera större flygplan. Skyraider, Junkers W34, DH Dove, Electra Jr med flera. Alla måste mer eller mindre demonteras, emballeras, transporteras och förvaras. De ska rangeras, lyftas på, lyftas av, rangeras igen och varje moment är en tänkbar risk för skador på föremålen. Hur tror ni Moderna museet flyttar och förvarar skulpturer och andra dyrgripar? Några varv bubbelplast och en skottkärra?

Ett par exempel på skador uppkomna vid flytt och förvaring. Observera att just dessa flygplan inte tillhör Arlanda Flygsamlingar. Bild: Ola Carlsson.

Skyraidern blir kul, undrar om den ens går ut genom porten? Har för mig att de rullade in den innan hallen/magasinet färdigställdes.

Ska det göras utan skador blir det både kostsamt och tidskrävande. Frågan är om man ens hinner klart med förberedelserna innan man ska vara ute ur magasinet? Arlanda Flygsamlingar är ruskigt trångbodda i magasinet. Att spela detta gigantiska 15-spel i 3D - ja, mycket hänger ju i taket och för att få ner dessa måste ytan under vara tom. Det finns mängder med motorer, både stora och små, modeller, propellrar, fordon med mera. Och vem ska göra det? Är det frivilliggruppen?

Hoppas man tar sitt förnuft tillfånga innan det är för sent.


Liknande inlägg

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Lazerjesus

Les Aventures de lazer du Jesus

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela