Samhällsproblemet Swedavia
...är ett ämne för en debattartikel signerad Johan Wiklund som igår kväll publicerats av Dagens Industri. Ett citat:
Svenska statens Swedavia driver bara tio flygplatser, trots att Sverige är 40 procent större än Norge. Det är en galet låg siffra som har genererat ett svagt flyg-Sverige och ett svagt flöde till Arlanda, som har svårt att stå sig i den internationella konkurrensen. Det skadar landet och näringslivet och även vår huvudstad.
Swedavias kompetens och fokus ska ligga på det flygoperationella ansvaret men hamnar snarare på parfymbutiker och lounger inne i terminalerna i den del som kallas commercial services.
Som jag brukar säga: Swedavia - svenskt flygs fiende nummer 1!
Fast det räcker faktiskt inte med flyget i Sverige. I egentlig mening är Swedavia ett samhällsproblem modell större, större än många av oss faktiskt känner till. Johan har i denna debattartikel pekat på hur Swedavia snarare drar isär Sverige än tvärtom. Sedan gäller det för våra styrande, byråkraterna och media att förstå vad flyg är - hur allt hänger ihop från ultralätt till trafikflyg - för att flyg ska vara den hävert i det svenska samhällets tjänst som faktiskt behövs. Det handlar i grund och botten om demokrati, flyg är ett viktigt verktyg i dess tjänst.
Så här skrev jag i ett blogginlägg i slutet av förra året:
Jag har mer och mer reflekterat över det jag kämpar för, där bloggen är det främsta verktyget: "Kriget" mot främst Swedavia och annan form fördumning/förstörelse inom flygsfären. Att man inte inser behovet av flyg - alla former av flyg - i Sverige. Våra kommunikationer och infrastruktur är faktiskt en demokratifråga, och att flyga kommer alltid vara det vinnande sättet i ett land av Sveriges storlek, geografiskt och befolkningsmässigt. Det är ofrånkomligt över en överskådlig tid framöver. Denna kamp känns dock hopplös, man kammar knappast hem seger på seger. Eller snarare; aldrig. Det är mycket frustrerande...
Som det är nu skjuter vi oss i foten mest hela tiden tack vare kortsiktigt och rent av idiotiskt tänkande. Snacka om massakrerad fot, men det man inte har i huvudet...
Läs Johans artikel och dela den vidare!
