Lae - inte bara en stad på Nya Guinea

Om M i TBM

Publicerad 2013-11-10 19:19:00 i Mooney, Propulärkultur,

 
Mooney M30 - idag är flygplanet rätt bortglömt, endast en kom att tillverkas och den är skrotad sedan många år. Meningen var att den i typcertet skulle heta M30 och saluföras som Mooney 301, precis som Mooney M20 och dess J-version som kallades Mooney 201. M20J hade tagits fram tillsammans med LeRoy LoPresti i mitten av 70-talet för att kräma ut mer fart ur konstruktionen och 201 syftade just på farten; 201 miles per hour (323 km/t). Samma sak var tänkt för M30 som skulle kunna göra 301 mph (484 km/t). I nosen på det sexsitsiga flygplanet hade man satt en Lycoming IO-540 uppskrämd till 360 hästar.

 
Prototypen N301MX gjorde sin premiärflygning vid Mooney-anläggningen i Kerrville, Texas, den 7 april 1983...
 


Det är LeRoy LoPresti själv som berättar i denna promotionvideo från 1983. LoPresti lär inte haft något större förtroende för Mooneys egna ingenjörer och förlitade sig till största delen på egen personal i konstruktionsarbetet. Somliga säger att relationerna mellan Mooney och LoPresti kunde varit bättre...

Man hade siktet inställt på att kunna börja leverera Mooney 301 under 1985/86, men dessa planer gick om intet. Republic Steel Corporation, som ägde Mooney, övertogs 1984 av nya ägare som inte ville ha flygplanstillverkaren i Texas i koncernen. Under tiden gick projektet på sparlåga och så småningom blev Mooney köpt av ett franskt consortium med Alec Couvelaire (fransk agent för Mooney och dessförinnan tidig Learjet-försäljare) och Armand Rivard i spetsen. 1984 var för övrigt också det år som konkurrenten Piper introducerade sin PA-46 Malibu, vilken omgående "tog hand om marknaden".

Fransmännen var övertygade att Mooney 301 vägde för mycket och gick för sakta. Couvelaire ville se att en turbopropmotor kom på plats och att flygplanet gjorde 300 knop...inte miles! Dock stod det klart att Mooney själva inte hade kunskap eller resurserna att kontruera ett sådant flygplan och därför letade Couvelaire upp en projektpartner i Frankrike: SOCATA i Tarbes.

1987 överfördes hela projektet till Tarbes, detta inklusive prototypen N301MX. Den uppdaterade tre-noll-ettan...nej, det nya flygplanet, kom enligt franskt manér få förkortningen TB i typnamnet (jämför med TB 9, TB 10, TB 20 och TB 21) - därefter kom ett M för Mooney: TBM. Ett helt nytt företag kallat TBM International startades i samband med flytten av projektet över Atlanten. Under ett par år kom även finska Valmet vara delägare.

 
Faktum är att rätt mycket från Mooney försvann i det nya flygplanet, med ett undantag. Så här skrev Torgil Rosenberg i Flyghorisont 4/1989:

För att kombinera hög fart med kravet på högst 61 knops stallfart är TBM 700 försedd med långa fowlerflaps. Hela 71% av spännvidden! Detta betyder att skevrodren är ganska små och har försetts med spoilers för att öka effektiviteten vid låga farter. De är faktiskt ett arv från Mooney-prototypen eftersom man där hade samma förutsättningar/problem.

På den franska nationaldagen, den 14 juli, 1988 gjorde prototypen till TBM 700, F-WTBM, sin jungfruflygning. Detta flygplan var betydligt större än Mooney 301 och i nosen satt en turbopropmotor; först en PT6A-40 som senare i produktion ersattes av PT6A-64 på 700 hästar. Första levererans till kund skedde ett par åt senare.

 
1991 lämnade Mooney TBM-projektet och SOCATA blev ensamma om flygplantypen. I praktiken hade amerikanarna redan lämnat två år tidigare och den tilltänkta produktionslinan hos Mooney kom därför aldrig att realiseras. Prototypen till Mooney 301 skickades tillbaka till Kerrville, men kom i det juridiska efterspelet mellan SOCATA och Mooney att skrotas. Delar lär visst finnas kvar vid en mekanikerskola i Texas.

TBM 700 har med tiden vidareutvecklats och finns i senare en version, TBM 700N - saluförd som TBM 850 - fortfarande i produktion i Tarbes. En bit förbi 600 exemplar har tillverkats totalt. 

Mooneys produktion aviseras återupptas under början av 2014, detta efter ett stopp på fem år. Men då handlar det (självklart) om flygplan certifierade som M20. Företaget har avverkat ett antal ägare och konkurser genom åren och, likt gubben i lådan, dyker man upp igen..och igen. Hursomhelst, nu vet du vad M:et i TBM står för - M som i Mooney!

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Lazerjesus

Les Aventures de lazer du Jesus

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela