Gamla kråkan
...har flugit vidare till en ny (engelsk) ägare. Detta skedde i tisdags. Får se nu vad Nordic Warbirds har siktet inställt på, förutom att självklart få Invadern i luften...
Liknande inlägg
Kommentarer
Postat av: Henry Wedberg
Kan aldrig se mig mätt på gamla kråkor. Eller höra mig mätt på dess ljuva kraxande.
Postat av: Henry Wedberg
Såg inte den sorgliga texten. Risken är väl, att Invadern går samma väg...
Svar:
Lazerjesus
Postat av: Per
Tråkigt! Kråkan kan väl betraktas som Sveriges första warbird. Förutom Löwgrens båda SK 16, Daisy och diverse Mothar fanns ju knappt något veteranflyg att tala om innan Saether tog hem Mustangen 1986 (eller om det var redan 1985 - minnet bra men kort). Tänk, det är mer än ett kvarts sekel den fått vara kvar här. Låt gå för att den periodvis vistats i Norge och att ägandeförhållanden och luftvärdighet har varit lite turbulenta.
Postat av: Henry Wedberg
Tja, Kråkan har väl varit baserad i Norge för det mesta. 1986, om jag inte minns fel. Mustangen Gul Kalle kom till Västerås 1987 och kunde glädja oss på flygdagar i nästan 15 år.
Postat av: Anders
Namn på pilot, ny ägare osv.
http://www.thisisguernsey.com/news/2012/08/31/mustang%E2%80%99s-rare-visit-turns-heads-at-airport/
Postat av: Trygve
Farvel gqmle kraake. Du vil bli savnet...
Postat av: SuperEchoChris
Det har aldrig varit någon tveksamhet i N167F ägandeförhållande eller luftvärdighet under tiden med SHF. Att warbirds är registrerade i annat namn än operatören är inget ovanligt. Att dessa flygplan tidvis av praktiska skäl står utan luftvärdighetsbevis och inte flygs är inte heller ovanligt. Att folk utan insyn eller kunskap om verksamheten kallar det "turbulent" är........ tja.... "typiskt svenskt" för att nu försöka uttrycka sig snällt i stället för vad jag egentligen tänker!
